Forskning och utveckling inom Meteorologi
På den meteorologiska forskningsenheten är vi drygt fyrtio forskare och specialister inom alltifrån meteorologi, teoretisk fysik och atmosfärskemi till matematik och datavetenskap.
Vi arbetar med observationsdata, meteorologiska analyser och utveckling av beräkningsmodeller för regionala väderprognoser i Norden samt med fjärranalys, klimatanalys och luftkvalitet på urban till global skala. I grunden finns en kärna av kunskap om klassiska beräkningssystem, numeriska modeller och processförståelse samt vetenskaplig metod och kvalitet.
Vår forskning och utveckling ökar den kunskap som beräkningsmodellerna bygger på, förfinar beskrivningarna av de fysikaliska processerna i atmosfären och nära landytan, ökar upplösningen i modellerna och införlivar data från nya datakällor. Vi utvecklar kontinuerligt verksamheten genom framsteg inom högupplösta simuleringar, dataassimilering och digitala tvillingar. Samtidigt utforskar och använder vi AI och maskininlärningsmetoder där det tillför värde.
Vi är specialister inom olika observationstekniker och användning av dessa data, bland annat inom radar och satellit. Vår samlade kunskap bidrar till att öka användningen av fjärranalysdata både inom modellutveckling och inom olika typer av meteorologiska och klimatologiska analyser.
Hitta på sidan
Vi fokuserar vår forskning inom fem huvudsakliga forskningsområden.
Atmosfärskemi och luftföroreningsmodeller
Det luften omkring oss innehåller
Klimatövervakning och forskning med fjärranalys
Mer kunskap om klimatet från satellit och radar
Nowcasting och fjärranalys
Nya data till korta prognoser
Processer i atmosfären och vid ytan
Forskning för bättre väderprognoser
Urbant klimat och luftkvalitet
Fokus på värme och luftmiljö i städer
En stor del av vår forskning och utveckling bedrivs i projektform. Projekten är finansierade genom beviljade ansökningar hos forskningsråd, EU-program, internationella samarbetsorganisationer eller andra finansiärer. Några exempel på de projekt vi arbetar med just nu eller nyligen avslutat:
BRIGHT – Ökad kunskap och nya verktyg för att anpassa svenska städer till värme
Projektet BRIGHT syftar till att bidra till effektiv klimatanpassning genom ny kunskap, optimerade metoder, förbättrade verktyg och användaranpassad data som kan hjälpa svenska kommuner att bättre anpassa sin bebyggelse till framtida värmeböljor.CAMEO och CAMAERA – två forskningsprojekt som utvecklar Copernicus atmosfärstjänst
Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) övervakar atmosfärens sammansättning. Nu ska två europeiska forskningsprojekt utveckla tjänsten. SMHI är en av partnerna.CARRA2 – En ny generation av Copernicus återanalys för Arktis
År 2021 släppte Copernicus klimattjänst (Climate Change Service, C3S) datasetet CARRA1, en 30-års återanalys av Arktis klimat (1991-2021). Från och med februari 2023 uppdateras CARRA månatligen med aktuella data, med en fördröjning på 2-3 månader. Nu har den andra fasen av projektet påbörjats, vilken kommer att utvidga...CERISE – Forskningsprojekt för att förbättra system för återanalys och säsongsprognoser
Projektet CERISE ska förbättra kvaliteten på Copernicus klimattjänsts (C3S) system för återanalyser och säsongsprognoser.Climate Monitoring SAF
Climate Monitoring SAF tar fram produkter för analys av molnighet och molnegenskaper, strålningsförhållanden (både vid jordytan och vid toppen av atmosfären), atmosfärisk vattenånga och nederbörd. SMHI är framför allt inblandad i analysen av molnparametrar där vi har en ledande position.
En kärna i vår verksamhet är utveckling av numeriska beräkningssystem. Vi arbetar med forskning och utveckling för att ständigt förbättra dessa system genom högre upplösning, mer utvecklade processbeskrivningar och nya datakällor.
Vi som jobbar med meteorologisk forskning
Enheten leds av Jorge Amorim tillsammans med Patrick Samuelsson och Cecilia Bennet.
Vi publicerar våra forskningsresultat i vetenskapligt granskade tidskrifter och i SMHIs egna rapportserier. De två senaste publikationerna från SMHIs meteorologiska forskning är:
Long-term (1990-2023) reanalysis of phytotoxic ozone dose (PODY) for Sweden
Magnuz Engardt, Camilla Andersson
I: RMK, Rapport Meteorologi och Klimatologi
2026
Sammanfattning
We present a long-term (1990-2023) reanalysis of a flux-based metrics describing ozone uptake to vegetation and the associated risk of ozone damage (Phytotoxic Ozone Dose above a flux threshold of Y, PODY). The dataset covers Sweden at 5.5 km × 5.5 km resolution and includes two generic and four specific PODY receptors (POD1gen for deciduous trees, POD1spec for birch and spruce, POD3gen for crops, and POD6spec for potato and wheat). The PODY reanalysis was constructed using the MATCH Sweden System and input meteorology from the Copernicus European Regional Reanalysis system.
PODY, for all receptors, is highest in the south of Sweden and lowest in the Scandinavian mountains. The estimated PODY for birch and spruce are well above the critical levels set by UNECE in practically all of Sweden. For wheat, the critical limits for grain yield and grain weight are exceeded in most of south and central Sweden.
We find no significant trend in PODY in most areas of Sweden, except for central Sweden for generic deciduous trees and birch (negative) and southern Sweden for potato (positive). These changes are, however, likely influenced the introduction of new observation sites in the ozone analyses. Based on the large inter-annual variation of all receptors during the 1990-2023 period we argue that there is little evidence of temporal trends in any of the receptors during the considered period.
To highlight the effects of varying ozone data as input to the PODY calculations we also performed an additional PODY reanalysis using a selection of consistent ozone observations for the period 1990-2013.
Impact on Data Assimilation of Extended Coverage of GNSS Zenith Total Delay Network in Southern Part of the MetCoOp Domain
Mehdi Eshagh, Martin Ridal, Magnus Lindskog
Forskningsnyheter
Erfarenhetsutbyte visar väg för vädertjänster anpassade för drönare
Med fler drönare i luftrummet ökar efterfrågan på anpassade flygvädertjänster för drönarpiloter och obemannat flyg. I forskningsprojektet BÄVER samarbetar LFV, SMHI och Lunds universitet för att undersöka hur man kan utveckla vädertjänster som möter dessa behov. Drygt halvvägs in i projektet har projektets intressenter...Ny syn på interaktion mellan moln och trädens transpiration i europeiska skogar
Ny forskning visar ett tydligt samband mellan olika molntyper och transpiration i europeiska skogar. Ett internationellt grupp forskare har beräknat hur det påverkar mängden fukt som träden avger till atmosfären när molnigheten förändras, något som också påverkar vattnets kretslopp på jorden.SMHI-podden tittar i backspegeln: Hur Tjernobylolyckan kom att utveckla SMHIs luftmiljöforskning
När förhöjda strålningsnivåer upptäcktes vid kärnkraftverket i Forsmark den 28 april 1986 stod det snart klart att radioaktiviteten inte kom från ett lokalt utsläpp. Med en förhållandevis enkel beräkning kunde en SMHI-medarbetare visa att utsläppet troligen kom från sydvästra Sovjetunionen. Det lade grunden till stora ...