Huvudinnehåll

Meteorologi

Forskningsenheten för meteorologi bedriver forskning- och utvecklingsarbete
inom väderprognos, klimatanalys, atmosfäriska processer och luftmiljö.

 

Forskning och utveckling inom Meteorologi

På den meteorologiska forskningsenheten är vi drygt fyrtio forskare och specialister inom alltifrån meteorologi, teoretisk fysik och atmosfärskemi till matematik och datavetenskap.

Vi arbetar med observationsdata, meteorologiska analyser och utveckling av beräkningsmodeller för regionala väderprognoser i Norden samt med fjärranalys, klimatanalys och luftkvalitet på urban till global skala. I grunden finns en kärna av kunskap om klassiska beräkningssystem, numeriska modeller och processförståelse samt vetenskaplig metod och kvalitet.

Vår forskning och utveckling ökar den kunskap som beräkningsmodellerna bygger på, förfinar beskrivningarna av de fysikaliska processerna i atmosfären och nära landytan, ökar upplösningen i modellerna och införlivar data från nya datakällor. Vi utvecklar kontinuerligt verksamheten genom framsteg inom högupplösta simuleringar, dataassimilering och digitala tvillingar. Samtidigt utforskar och använder vi AI och maskininlärningsmetoder där det tillför värde.

Vi är specialister inom olika observationstekniker och användning av dessa data, bland annat inom radar och satellit. Vår samlade kunskap bidrar till att öka användningen av fjärranalysdata både inom modellutveckling och inom olika typer av meteorologiska och klimatologiska analyser.

Meteorologi

Mer än väder!

Jorge Amorim berättar

Hitta på sidan

Våra forskningsområden

Vi fokuserar vår forskning inom fem huvudsakliga forskningsområden.

Sjö i Sarek med låglänt vegetation och höga, kala berg omkring, disigt väder.

Atmosfärskemi och luftföroreningsmodeller

Det luften omkring oss innehåller

Karta över medelmolnigheten på jorden dagtid i september år 1991-2020 där färgskalan går från blå (molnfritt) till gul (helt molntäckt).

Klimatövervakning och forskning med fjärranalys

Mer kunskap om klimatet från satellit och radar

Ett band av snöbyar från Finska viken in mot Södertörn på radarbild från 13 november 2007.

Nowcasting och fjärranalys

Nya data till korta prognoser

Flygbild över grönskande landskap genom moln.

Processer i atmosfären och vid ytan

Forskning för bättre väderprognoser

Landskapsbild över Mariestad med omnejd med tunga moln som kommer in från höger i bild.

Urbant klimat och luftkvalitet

Fokus på värme och luftmiljö i städer

Projekt för forskning och utveckling inom meteorologi

En stor del av vår forskning och utveckling bedrivs i projektform. Projekten är finansierade genom beviljade ansökningar hos forskningsråd, EU-program, internationella samarbetsorganisationer eller andra finansiärer. Några exempel på de projekt vi arbetar med just nu eller nyligen avslutat:

Modellutveckling inom meteorologisk forskning

En kärna i vår verksamhet är utveckling av numeriska beräkningssystem. Vi arbetar med forskning och utveckling för att ständigt förbättra dessa system genom högre upplösning, mer utvecklade processbeskrivningar och nya datakällor.

Om metoder och modeller inom meteorologisk forskning

Medarbetare

Gruppfoto utanför SMHI:s entré.

Vi som jobbar med meteorologisk forskning

Enheten leds av Jorge Amorim tillsammans med Patrick Samuelsson och Cecilia Bennet.

Vetenskapliga publikationer

Vi publicerar våra forskningsresultat i vetenskapligt granskade tidskrifter och i SMHIs egna rapportserier. De två senaste publikationerna från SMHIs meteorologiska forskning är:

An uncertainty-aware machine learning framework for calibrating GNSS radio occultation precipitable water vapor against radiosonde observations over Iran

Freidoon Keshavarz Hedayati, Masoud Mashhadi-Hossainali, Mehdi Eshagh

I: Advances in Space Research

2026

DOI: 10.1016/j.asr.2026.10.002

Atmospheric water vapor is one of the most important and highly variable constituents of the Earth’s atmosphere, playing a fundamental role in the global hydrological cycle, atmospheric thermodynamics, cloud formation, precipitation processes, and radiative energy balance. As the dominant greenhouse gas in the atmosphere, water vapor strongly influences the exchange of energy between the Earth’s surface and the atmosphere, thereby affecting weather systems across a wide range of spatial and temporal scales (Held and Soden, 2000, Trenberth and Stepaniak, 2003, Tayfehrostami et al., 2026b, Tayfehrostami and Amerian, 2026a, Tayfehrostami and Amerian, 2026c, Tayfehrostami and Amerian, 2026b, Tayfehrostami et al., 2026a). The total amount of water vapor contained in an atmospheric column, commonly expressed as precipitable water vapor (PWV) or integrated water vapor (IWV), is therefore regarded as a key atmospheric variable for weather forecasting, climate monitoring, and extreme-event prediction (Bevis et al., 1992, Rocken et al., 1997, Adavi and Mashhadi-Hossainali, 2015). Accurate characterization of PWV is particularly important for numerical weather prediction (NWP) systems, where errors in atmospheric moisture fields can propagate rapidly and significantly degrade forecasts of precipitation, convection, and severe weather events (Bauer et al., 2015, Guerova et al., 2016). Recent GNSS-based studies have shown that assimilating tomography-derived water-vapor fields into WRFDA 4DVAR can improve regional rainfall forecasting (Tayfehrostami et al., 2026a), while GNSS tropospheric tomography can enhance wet-refractivity estimation over northern and northwestern Iran (Tayfehrostami et al., 2026b). Furthermore, under a warming climate, the increasing capacity of the atmosphere to retain moisture has strengthened the scientific need for continuous, high-quality observations of atmospheric water vapor, both for operational meteorology and for understanding long-term climate variability and change (Legg, 2021, Allan et al., 2022) (See Table 1).

Forskningsnyheter

  • Erfarenhetsutbyte visar väg för vädertjänster anpassade för drönare

    Med fler drönare i luftrummet ökar efterfrågan på anpassade flygvädertjänster för drönarpiloter och obemannat flyg. I forskningsprojektet BÄVER samarbetar LFV, SMHI och Lunds universitet för att undersöka hur man kan utveckla vädertjänster som möter dessa behov. Drygt halvvägs in i projektet har projektets intressenter...
  • Ny syn på interaktion mellan moln och trädens transpiration i europeiska skogar

    Ny forskning visar ett tydligt samband mellan olika molntyper och transpiration i europeiska skogar. Ett internationellt grupp forskare har beräknat hur det påverkar mängden fukt som träden avger till atmosfären när molnigheten förändras, något som också påverkar vattnets kretslopp på jorden.
  • SMHI-podden tittar i backspegeln: Hur Tjernobylolyckan kom att utveckla SMHIs luftmiljöforskning

    När förhöjda strålningsnivåer upptäcktes vid kärnkraftverket i Forsmark den 28 april 1986 stod det snart klart att radioaktiviteten inte kom från ett lokalt utsläpp. Med en förhållandevis enkel beräkning kunde en SMHI-medarbetare visa att utsläppet troligen kom från sydvästra Sovjetunionen. Det lade grunden till stora ...