Forskning och utveckling inom Meteorologi
På den meteorologiska forskningsenheten är vi drygt fyrtio forskare och specialister inom alltifrån meteorologi, teoretisk fysik och atmosfärskemi till matematik och datavetenskap.
Vi arbetar med observationsdata, meteorologiska analyser och utveckling av beräkningsmodeller för regionala väderprognoser i Norden samt med fjärranalys, klimatanalys och luftkvalitet på urban till global skala. I grunden finns en kärna av kunskap om klassiska beräkningssystem, numeriska modeller och processförståelse samt vetenskaplig metod och kvalitet.
Vår forskning och utveckling ökar den kunskap som beräkningsmodellerna bygger på, förfinar beskrivningarna av de fysikaliska processerna i atmosfären och nära landytan, ökar upplösningen i modellerna och införlivar data från nya datakällor. Vi utvecklar kontinuerligt verksamheten genom framsteg inom högupplösta simuleringar, dataassimilering och digitala tvillingar. Samtidigt utforskar och använder vi AI och maskininlärningsmetoder där det tillför värde.
Vi är specialister inom olika observationstekniker och användning av dessa data, bland annat inom radar och satellit. Vår samlade kunskap bidrar till att öka användningen av fjärranalysdata både inom modellutveckling och inom olika typer av meteorologiska och klimatologiska analyser.
Hitta på sidan
Vi fokuserar vår forskning inom fem huvudsakliga forskningsområden.
Atmosfärskemi och luftföroreningsmodeller
Det luften omkring oss innehåller
Klimatövervakning och forskning med fjärranalys
Mer kunskap om klimatet från satellit och radar
Nowcasting och fjärranalys
Nya data till korta prognoser
Processer i atmosfären och vid ytan
Forskning för bättre väderprognoser
Urbant klimat och luftkvalitet
Fokus på värme och luftmiljö i städer
En stor del av vår forskning och utveckling bedrivs i projektform. Projekten är finansierade genom beviljade ansökningar hos forskningsråd, EU-program, internationella samarbetsorganisationer eller andra finansiärer. Några exempel på de projekt vi arbetar med just nu eller nyligen avslutat:
BRIGHT – Ökad kunskap och nya verktyg för att anpassa svenska städer till värme
Projektet BRIGHT syftar till att bidra till effektiv klimatanpassning genom ny kunskap, optimerade metoder, förbättrade verktyg och användaranpassad data som kan hjälpa svenska kommuner att bättre anpassa sin bebyggelse till framtida värmeböljor.CAMEO och CAMAERA – två forskningsprojekt som utvecklar Copernicus atmosfärstjänst
Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) övervakar atmosfärens sammansättning. Nu ska två europeiska forskningsprojekt utveckla tjänsten. SMHI är en av partnerna.CARRA2 – En ny generation av Copernicus återanalys för Arktis
År 2021 släppte Copernicus klimattjänst (Climate Change Service, C3S) datasetet CARRA1, en 30-års återanalys av Arktis klimat (1991-2021). Från och med februari 2023 uppdateras CARRA månatligen med aktuella data, med en fördröjning på 2-3 månader. Nu har den andra fasen av projektet påbörjats, vilken kommer att utvidga...CERISE – Forskningsprojekt för att förbättra system för återanalys och säsongsprognoser
Projektet CERISE ska förbättra kvaliteten på Copernicus klimattjänsts (C3S) system för återanalyser och säsongsprognoser.Climate Monitoring SAF
Climate Monitoring SAF tar fram produkter för analys av molnighet och molnegenskaper, strålningsförhållanden (både vid jordytan och vid toppen av atmosfären), atmosfärisk vattenånga och nederbörd. SMHI är framför allt inblandad i analysen av molnparametrar där vi har en ledande position.
En kärna i vår verksamhet är utveckling av numeriska beräkningssystem. Vi arbetar med forskning och utveckling för att ständigt förbättra dessa system genom högre upplösning, mer utvecklade processbeskrivningar och nya datakällor.
Vi som jobbar med meteorologisk forskning
Enheten leds av Jorge Amorim tillsammans med Jelena Bojarova och Cecilia Bennet.
Vi publicerar våra forskningsresultat i vetenskapligt granskade tidskrifter och i SMHIs egna rapportserier. De två senaste publikationerna från SMHIs meteorologiska forskning är:
Satellite derived product benchmarking and empirical model development for estimating photosynthetically active radiation at high latitudes
Sebastian Zainali, Silvia Ma Lu, Tomas Landelius, Pietro Elia Campana
Implementing digital twin technology of the earth system in Destination Earth
Nils Wedi, Irina Sandu, Peter Bauer, Mario Acosta, Rune Carbuhn Andersen, Ulf Andrae, Ludovic Auger, Gianpaolo Balsamo, Vasileios Baousis, Victoria Bennett, Andrew Bennett, Carlo Buontempo, Pierre-Antoine Bretonnière, Réne Capell, Miguel Castrillo, Matthew Chantry, Matthieu Chevallier, Ricardo Correa, Paolo Davini, Leif Denby, Francisco Doblas-Reyes, Peter Dueben, Claude Fischer, Claudia Frauen, Inger-Lise Frogner, Barbara Früh, Estíbaliz Gascón, Elisabeth Gérard, Oliver Gorwits, Thomas Geenen, Kat Grayson, Nadia Guenova-Rubio, Ioan Hadade, Jost von Hardenberg, Utz-Uwe Haus, James Hawkes, Marcus Hirtl, Joern Hoffmann, Kristian Horvath, Heikki Järvinen, Thomas Jung, Alexander Kann, Daniel Klocke, Nikolay Koldunov, Jenni Kontkanen, Outi Sievi-Korte, Jørn Kristiansen, Emma Kuwertz, Jarmo Mäkelä, Ilja Maljutenko, Ursula McKnight
Forskningsnyheter
Dags att förverkliga det nya satellitprogrammet EPS-Sterna
Arbetet med att ta Europas nya satellitprogram EPS-Sterna från ritbordet till rymden kan nu börja. Programmet kommer att ge ett betydande tillskott av satellitdata som SMHI kommer att ha nytta av i sin samhällsviktiga verksamhet med väderprognoser och varningar, och också för forskning.Ny AI-modell siktar mot att förbättra prognoser för moln och vind
De senaste årens framsteg inom AI-baserade väderprognoser visar att AI-metoder kan skapa konkret samhällsnytta. I ett nytt forskningsprojekt ska SMHI nu använda AI för att möta behov av snabbare prognosproduktion som ger mer aktuella prognoser för moln och vind. Nyckelord är maskininlärning, datadrivet och fokus på slu...Nya klimatdata för hela Arktis ger bättre insikt i extremväder och lokala variationer
Copernicus klimattjänst C3S har nu släppt den andra generationens regionala återanalys för Arktis. Datasetet CARRA2 täcker för första gången hela Arktis norr om 60°N i ett sammanhängande område och visar fler detaljer och lokala variationer. För forskare och beslutsfattare innebär det ett rejält lyft för möjligheten at...