Ny syn på interaktion mellan moln och trädens transpiration i europeiska skogar
Ny forskning visar ett tydligt samband mellan olika molntyper och transpiration i europeiska skogar. Ett internationellt grupp forskare har beräknat hur det påverkar mängden fukt som träden avger till atmosfären när molnigheten förändras, något som också påverkar vattnets kretslopp på jorden.
En stor grupp internationella forskare har undersökt molnens roll för trädens savflöde och transpiration. För första gången har forskarna tagit hjälp av markmätningar för att visa hur olika molntyper påverkar trädens savflöde och transpiration i skogar i Europa. Studien leddes av Sini Talvinen vid Institutionen för miljövetenskap vid Stockholms universitet.
– Du har kanske smakat björksav någon dag på våren? Både savflödet inuti trädet och transpirationen kan kännas som naturliga underverk och är en del av det hydrologiska kretsloppet. De regleras av ett antal faktorer och processer som samverkar. I den här studien kan vi visa att molnigheten är en del som påverkar regleringen, säger Abhay Devasthale, forskningsledare inom SMHIs meteorologiska forskning.
Analysen visar att totala molnigheten minskar det maximala savflödet med upp till 40 procent. Men under vissa molniga förhållanden kan savflödet till och med vara större än vid klar himmel. Det återspeglar de olika strålningseffekterna hos olika molntyper. En viktig slutsats är att låga och höga moln påverkar på olika sätt.
Förstora bildenNy forskning visar ett tydligt samband mellan olika molntyper och mängden savflöde och transpiration i europeiska skogar. Ett internationellt forskarnätverk har beräknat hur det påverkar mängden fukt som träden avger till atmosfären när molnigheten förändras, något som också påverkar vattnets kretslopp på jorden. Vy över norra Götaland den 19 juli 2025 med data från Copernicus Sentinel-2.
Molntäcke och molntyp påverkar fuktflödet
Låga moln hämmar transpirationen genom att begränsa den inkommande strålningen, medan höga moln har en försumbar inverkan även vid molnigt väder.
– Dessa resultat understryker hur förändringar i molntäcke och molntyp kan förändra fuktflödet till atmosfären genom vegetationsfeedback, vilket påverkar regionala och globala vattenkretslopp, säger Abhay Devasthale, som bidragit till arbetet med analys av molnigheten över skogar från satellitdata. Han har använt satellitdata från EUMETSAT:s dataset CLARA-A3 i analysen.
Trädens savflöde och transpiration
Trädens savflöde och transpiration styrs bland annat av årstid, markfuktighet, ångtrycksunderskott (skillnaden mellan den faktiska och den maximalt möjliga mängden vattenånga som luften kan innehålla) och strålning. Dessa faktorer har olika betydelser under olika årstider.
Moln påverkar samtliga dessa faktorer. Variationer i molnigheten leder till variationer i solinstrålning, nederbörd och markfuktighet. Moln förändrar också ångtrycksunderskottet genom sina direkta och indirekta strålningseffekter.
Trädens transpiration är en viktig källa till fukt och står för cirka 40 procent av den totala nederbörden över land.
Satellitdata ger större perspektiv
Efter att forskarna fastställt sambandet mellan molnighet och transpiration utifrån markmätningar har de använt satellitdata för att undersöka de historiska trenderna för molnighet över skogar. Då kan de uppskatta hur mycket fukt som tillförts eller avlägsnats av skogarna till följd av dessa förändringar.
Till exempel visar satellitdata över de studerade nordiska markstationerna att de låga molnen har minskat med cirka 0,48 till 0,66 procent per decennium under sommarmånaderna de senaste 40 åren.
– Detta har sannolikt lett till ökad transpiration motsvarande ett utsläpp av ungefär 40 till 120 kubikmeter vatten per hektar och decennium till atmosfären, säger Abhay Devasthale.
Det stora intervallet beror på vilken typ av träd som finns i skogen; om det är björk, tall eller gran.
– Ett annat sätt att uttrycka resultatet är att minskningen av låga moln ger en ökning av transpirationen som motsvarar ungefär 0,6–1,2 mm nederbörd per år. Eller att man för varje decennium lägger till 3-7 stycken 58-åriga träd – det är medelåldern för ett träd – till de ungefär 600 träd som finns i varje hektar skog, förklarar Abhay.
Forskningen är ett exempel på hur mark- och satellitobservationer kan komplettera varandra för att förstå och kvantifiera viktiga klimatprocesser och hur det går att dra nytta av styrkorna de två observationssystemen erbjuder.
Sedan den vetenskapliga artikeln publicerades har Sini Talvinen bytt tjänst och återfinns nu vid Östra Finlands universitet.
