Modellstudie visar vinster med minskade ammoniakutsläpp
Det finns tydliga vinster för både hälsa och miljö med minskade ammoniakutsläpp. I en modellstudie har forskare uppskattat effekterna av minskade utsläpp av ammoniak respektive kväveoxider. Studien visar tydligt att en minskning av ammoniakutsläpp ger tydligast resultat, även om det är fortfarande viktigt att också minska kväveoxiderna.
Ammoniak är en kväveförening som bidrar till bildning av luftburna partiklar som påverkar hälsa och klimat. Ammoniak bidrar även till kvävedeposition till ekosystem, vilket orsakar försurning och övergödning. I Sverige står jordbruket för den största delen av ammoniakutsläppen till luften. Utsläppen kommer framför allt från hantering och spridning av gödsel, både stallgödsel och mineralgödsel. Att minska ammoniakutsläppen är en stor utmaning, men skulle minska mängden luftföroreningar och skydda miljön både i Europa och globalt.
En ny studie från SMHI presenterar modelluppskattningar av atmosfärisk ammoniak i Europa och Sverige. I studien används SMHIs regionala atmosfärkemiska spridningsmodell MATCH. Modellen har fått en förbättrad modellbeskrivning av torrdeposition av ammoniak som har utvärderats mot mätningar på europeiska fältstationer.
Studien fokuserar på att uppskatta effekterna av att minska utsläpp i Sverige. Sverige är ett av de EU-länder som för närvarande inte uppfyller sina mål om minskade ammoniakutsläpp. Dessutom kommer ammoniakutsläpp från andra länder till Sverige via atmosfärisk transport.
Kartorna visar säsongsmedelvärden av ammoniakkoncentrationer för Sverige, år 2019, modellerad med MATCH-modellen. Under vår och sommar (de två kartorna i mitten) är koncentrationerna högre än under vinter (vänster) och höst (höger).
Årstidsvariation i effekt av minskade utsläpp
Modellresultaten visar att det är möjligt att minska ammoniakhalter, fina partiklar (PM2,5) och kvävedeposition i Sverige genom att minska de egna ammoniakutsläppen. Effekterna varierar tydligt med årstiden. Påverkan på PM2,5 är störst under vinterhalvåret då ammoniakhalter är låga.
– Detta beror på att ammoniak bidrar till partikelbildning genom att reagera med svavel- och kväveföreningar. Partikelbildningen begränsas av föreningarna med lägsta halter, förklarar Tinja Olenius, luftmiljöforskare på SMHI och en av forskarna bakom studien.
Kvävedepositionen minskar däremot mest på sommarhalvåret då ammoniakhalterna är högre.
– Det beror på att deposition från atmosfären till ytan har en mer direkt koppling till halterna i luften, säger Tinja Olenius.
Fördel med fokus på minskning av ammoniak
Forskarna har jämfört effekterna av att minska utsläpp av ammoniak från jordbruket med att minska utsläpp av kväveoxider (NOx) från vägtransporter, vilket är den andra stora källan till kväveutsläpp i Sverige.
– Från luftkvalitetsperspektivet är det viktigt att minska även NOx-halter, men enligt modelluppskattningar har minskade NOx-utsläpp endast liten eller ingen påverkan på PM2,5 och kvävedeposition. Detta demonstrerar fördelarna av att skära ner ammoniakutsläpp för både hälsa och miljö. Studien visar också potentialen av nationella åtgärder för att minska luftföroreningar, säger Robert Bergström, luftmiljöforskare på SMHI.
Forskarna har genomfört studien inom ramen för projektet "Nordic Nature & Nitrogen – Improved nitrogen deposition to Nordic nature" finansierat av Nordiska Rådet samt SMHIs metodutveckling för spridningsmodellen MATCH. En vetenskaplig artikel finns att läsa i tidskriften Tellus B:
