Klimatförändringen pressar svenskt jordbruk – behov av bevattning ökar enligt ny forskning
I framtida klimat kan vi förvänta oss både torrare och varmare somrar i Sverige. Det påverkar flera sektorer i samhället, inte minst jordbruket och dess behov av bevattning. Ny forskning från SMHI visar att jordbrukets vattenbehov kommer att öka kraftigt främst i sydöstra Sverige. Detta kan öka konkurrensen om vattnet i dessa redan torra områden.
Jämfört med övriga världen är Sverige ett land där bara en liten del av vattenförbrukningen går till bevattning. Här får jordbruket till största delen sitt vatten från regn. Men i framtida klimat förväntas förhållandena förändras. Torråren väntas bli fler och regnet falla mer oregelbundet, samtidigt som växtsäsongen börjar tidigare. Förändringarna är störst i södra och sydöstra Sverige.
I framtidens varmare klimat kan vi vänta oss ett ökat bevattningsbehov i jordbruket.
Beräkningar av ökat behov
– Vi har för första gången kunnat räkna ut det ökade behovet av bevattning i framtiden för åkermarken som det ser ut idag, säger Hugo Rudebeck, doktorand på SMHIs forskningsavdelning för hydrologi, som lett studien.
– Ett genomsnittligt årsbehov på minst 900 miljoner kubikmeter vatten för hela Sverige är troligt vid slutet av seklet. Det motsvarar en ökning med över 50 procent av dagens behov och mer än en tredjedel av Sveriges hela nuvarande vattenanvändning, fortsätter han.
I dag står bevattning endast för cirka tre procent av Sveriges vattenförbrukning.
Hugo Rudebeck.
Mer torka – trots mer regn
Även om de allra torraste åren inte beräknas bli torrare i framtiden, kan måttstocken för vad som är normalt förändras.
– I ett framtidsscenario där utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka under seklet kan det som tidigare har klassats som ett torrt år komma att bli det nya normala. Trots att vi under året i stort kommer få mer regn väntas fler torra dagar i södra Sverige. Det beror på att regnet blir kraftigare och samtidigt mer oregelbundet, förklarar Hugo.
Klimatanpassning och samverkan nödvändig
För att möta förändringarna är klimatanpassning av jordbruket nödvändig.
– Just nu pågår till exempel arbete med att anlägga dammar för att spara vatten från blöta perioder. Men förändringarna ställer också krav på att vattnet kan fördelas i samhället och mellan olika intressenter på ett bra sätt, säger Berit Arheimer, professor i hydrologi på SMHI, medförfattare av studien och handledare till Hugo.
Berit Arheimer.
Många initiativ pågår i samhället just nu som rör hållbar vattenförvaltning. SMHI både leder och medverkar i flera utvecklingsprojekt med samarbeten mellan myndigheter, forskare, näringsliv, experter från olika sektorer och andra aktörer, för att få till gemensamma arbetssätt för hur vattnet kan prioriteras under både torra och blöta förhållanden.
– Den här studien är en påminnelse om att vi behöver ställa om samhället efter nya förutsättningar, för att vattnet ska räcka till alla och till naturen även i framtiden, avslutar Berit.
Studien i korthet
Beräkningarna gäller för perioden 2071–2100 jämfört med referensperioden 1981–2010. Intervallen i siffrorna beror på storleken på utsläppen av växthusgaser. De lägre siffrorna motsvarar klimatscenariet RCP 4,5 och de högre siffrorna RCP 8,5. RCP 4,5 karaktäriseras av att koldioxidutsläppen ökar fram till 2040 och sedan kluminerar, och RCP 8,5 av forsatt höga utsläpp av koldioxid.
RCP-scenarier – SMHIs kunskapsbank
- Växtsäsongen beräknas börja tidigare i hela landet med den största förändringen, upp till två veckor tidigare, i södra och sydöstra Sverige.
- Antalet dagar då grödorna inte får tillräckligt med vatten via regn väntas öka. Den största ökningen syns i sydöstra delen av landet med mellan 10 och 35 fler dagar med underskott på vatten.
- Bevattningsbehovet beräknas öka med mellan 58 och 116 procent jämfört med dagens behov.
- Det genomsnittliga årliga bevattningsbehovet för hela Sverige beräknas till mellan 900 och 1 200 miljoner kubikmeter vatten. Det senare motsvarar mer än hälften av Sveriges nuvarande vattenanvändning.
- Antalet torrår väntas bli flera.
- Klimatanpassning och effektiv vattenförvaltning behövs för att kunna tillgodose jordbrukets, övriga samhällets, och naturens vattenbehov i varmare klimat.
För beräkningarna har data från SMHIs Klimatscenariotjänst och SMHIs hydrologiska modell för Sverige, S-HYPE, använts.
