Rättvist vatten – Samverkan för rättvis vattenförvaltning i avrinningsområden
I ett klimat i förändring kan vi förvänta oss fler vattenextremer i form av torka och översvämningar. Samtidigt finns det ofta utmaningar för samarbetet mellan olika samhällsaktörer för att hantera och fördela vatten under sådana förhållanden. Rättvist vatten syftar till att skapa samsyn i samhället kring risker och fördelning av vatten, idag och i framtiden. Projektet genomförs i samarbete mellan SMHI, Stockholm Environment Institute och Linköpings universitet.
Bakgrund
Sveriges vattenresurser har förändrats kraftigt det senaste århundradet genom bland annat dikningar, dammbyggen och utsläpp av föroreningar. Utöver det bidrar klimatförändringarna till mer skyfall, torka och kortare snösäsong med mindre vårflod.
Frågor om vem som får del av vattnet, hur vi kan trygga biologisk mångfald och samtidigt få en rättvis fördelning av vatten för dagens och kommande generationer, är centrala inom svensk vattenförvaltning.
Vattentillgången är komplex och dynamisk då den uppstår i samspel mellan naturlig variation och människors behov. Förvaltningen kräver kunskap om dessa processer och rigoröst samarbete mellan olika intressen för att ta tillvara synergier och uppnå avvägda beslut.
EU:s vattendirektiv vägleder
I linje med EU:s vattendirektiv bör den svenska vattenförvaltningen organiseras efter avrinningsområden, snarare än administrativa gränser. Förvaltningen är dock ofta beroende av frivilligt samarbete mellan olika sektorer, aktörer och administrativa nivåer, vilket ofta saknas. Dessa samarbetsprocesser är avgörande för att uppnå helhetssyn, hållbarhet och rättvisa i vattenförvaltningen.
Översvämning och torka blir vanligare och påverkar samhället på många sätt.
Om projektet
Syftet med projektet är att stärka samverkan för rättvis vattenförvaltning i avrinningsområden. Rättvist vatten använder beräkningsmodeller och stresstester för att simulera hur vattnet påverkas av klimat, markförändringar och vattenuttag från olika samhällssektorer. Detta ger en samlad bild av påverkan från många faktorer samtidigt och av hur stor effekt olika åtgärder får på vattenbrist, översvämningar eller dålig vattenkvalitet. Resultaten diskuteras med olika intressenter för att tillsammans komma fram till hållbara lösningar som fungerar för flera olika användare av samma vattenresurs. Hänsyn tas till framtida klimatextremer, hur olika vattenanvändare påverkar varandras vattentillgång och rättvis fördelning av vattnet.
Samlar aktörer
Projektet samlar en rad aktörer och användare av vatteninformation, som på olika sätt berörs av vattentillgång, för gemensamt kunskapsutbyte och lärande, synergier och eventuell konfliktlösning. Rättvist vatten ska koordinera samtliga för att få en gemensam kunskapsbas och dela goda exempel från lokal till regional skala.
Lärande innovationslabb
Tillsammans med vattenanvändare, myndigheter och intressenter utvecklar Rättvist vatten nya former för bättre samverkan, kommunikation och styrning tillsammans med vattenanvändare i en rad workshops som använder ett lärande innovationslabb. Där får deltagarna laborera med olika alternativ för till exempel markanvändning och vattenuttag eller reglering och se effekter ur helhetsperspektiv, såsom hur olika beslut påverkar andras verksamheter nedströms och hur stresståliga olika verksamheter är i ett framtida klimat.
Förhoppningen är att deltagarna som representerar enskilda intressen ska kunna hitta nya sätt att agera som gynnar andra utan att själva bli lidande. Rättvist vatten kommer även att belysa effekter av olika styrmedel och incitament samt visa goda exempel på förvaltning från andra områden.
Projektet utvärderas kontinuerligt och målsättningen är att resultaten för vattenplaneringen ska kunna införas i Länsstyrelserna översiktsplaner och genomdrivas på kommunal nivå.
Forskningsfrågor
- Hur kan modellsimuleringar med stresstester hjälpa till att hantera nuvarande och framtida vattenutmaningar?
- Hur kan mål- och intressekonflikter identifieras och övervinnas?
- Hur kan lärande innovationslabb utformas för svensk vattenförvaltning?
Projektet genomförs i Motala ströms avrinningsområde för att testa metodik, som sedan kan skalas upp till hela landet.
Rättvist vatten drivs av SMHI i samarbete med LiU (Linköpings universitet) och SEI (Stockholm Environment Institute).
Kort om Rättvist vatten
Projektperiod: 2023-2027
Finansiering: Formas, genom det nationella forskningsprogrammet om hav och vatten.
Partners: SMHI, Linköpings universitet, Stockholm Environment Institute, Motala ströms älvgruppp, samt aktörer inom svensk vattenförvaltning.
Projektledare: Berit Arheimer, SMHI
Labb 1 - Gemensam vision
Motala ströms älvgrupp bjöds in till ett första lärande innovationslabb i mars 2024, med temat visioner för en rättvis vattenförvaltning.
Syftet var att skapa en gemensam målbild kring de mest centrala frågorna för projektet, och lägga grunden för det fortsatta samarbetet. Labbet började med en kort introduktion av projektet följt av två övningar, där den första fokuserade på målformulering och att skapa en gemensam vision.
Gemensam vision för projektet Rättvist vatten:
”Att skapa och upprätthålla en god samverkansmodell med tydlig struktur för att förebygga och hantera översvämning och torka i Motala Ströms avrinningsområde för hållbar vattenhantering.”
Den andra övningen centerades kring tre stresscenarier, visualiserade i kartor, för torka och översvämning. Vad och vem påverkas? Är scenarierna lagom extrema?
Gemensam målformulering.
Labb 2 - Hantera extremer
I september 2024 hölls ett andra labb tillsammans med Motala ströms älvgrupp för fördjupade diskussioner kring hantering av extremer. Syftet var att ta fram ett utkast på en gemensam färdplan för hur målet om en rättvis vattenförvaltning kan nås, samt börja identifiera olika multifunktionella åtgärder och lösningar för hantering av extremscenarier i Motala ströms avrinningsområde.
Fem kategorier för möjligheter och lösningar identifierades:
- Naturbaserade lösningar
- Tekniska eller fysiska lösningar
- Organisation och samverkansprocesser
- Försäkring och ekonomiska incitament
- Lagstiftning
- (Övrigt)
Presentation under projektets andra lärande innovationslabb.
Labb 3 – Testa och utforska lösningar
I mars 2025 hölls Rättvist vattens tredje lärande innovationslabb, tillsammans med deltagare från Motala ströms älvgrupp. Temat för tillfället var Testa och utforska lösningar.
Med beräkningar av SMHI som underlag, diskuterades hur olika fysiska åtgärder och naturbaserade lösningar i landskapet kan bidra till att motverka torka och översvämning, på utvalda platser i avrinningsområdet. Målet var att gemensamt bedöma effekten och genomförbarheten av olika åtgärder.
SMHIs underlag bestod av beräkningar av effekten på medellågflöde och medelhögflöde, för 12 olika scenarier och åtgärder. Beräkningar fanns för ett antal områden inom Motala ströms avrinningsområde, som hade valts ut tillsammans med deltagarna. Till åtgärderna som diskuterades hörde bland annat anpassad reglering, bevattningsdammar, våtmarker, meandring och hantering av hårdgjorda ytor.
Se exempel på beräkningar från labb 3 längre ned på sidan
Några av frågeställningarna som diskuterades var: Vilka åtgärder kan man tänka sig? Var i landskapet kan de genomföras? Vilka behöver vara med och vilka har mandat för genomförande? Vilka konflikter och synergier finns?
Den gemensamma analysen av beräkningarna landade i några slutsatser:
- Effekten av olika åtgärder beror på lokala förhållanden.
- Vattenreglering av sjöar är mest effektivt för att påverka flöden i större vattendrag och avrinningsområden.
- Bevattning i jordbruket kan orsaka hydrologisk torka i mindre vattendrag.
- Natur-baserade lösningar, såsom meandring eller återvätning av torvmark har liten påverkan på extremflöden.
- Bevattning, dränering, gröna städer och anlagda våtmarker kan ha lokal påverkan på extremer.
Gruppdiskussioner under Rättvist vattens tredje lärande innovationslabb.
Scenarier översvämning och torka
Scenarierna för översvämningar och torka som SMHI tar fram till de lärande innovationslabben representerar verkligt extrema, hittills inte inträffade händelser. De har lång återkomsttid, men är inte otänkbara.
Scenarierna baseras på historiska väderhändelser och historiskt baserade nivåer som har kombinerats för att uppnå önskad effekt. De utvecklas med återkoppling från labbdeltagare för att bidra till god planering och identifiering av risker i praktiken.
Översvämning exempel
Kartor för översvämningsscenarier
Dessa scenarier är framtagna med översvämningskarteringsverktyg från SMHI. Genom att sätta förutsättningar för olika hydrologiska förhållanden, såsom regnmängder och sjönivåer, kan olika scenarier för vattenflöden och nivåer tas fram.
Bilden till vänster visar ett scenario för regnmängder och utbredning som motsvarar det skyfall som drabbade Gävle år 2021, om det skulle fallit över Motala ströms avrinningsområde (15 500 km2).
Översvämningsscenarierna i andra och tredje bilden (i mitten för sjön Roxen och till höger en udde i Roxen) togs fram genom att lägga "Gävle-regnet" på redan fyllda mark- och ytvattenmagasin, i SMHIs simuleringsverktyg för Motala ström.
Torka exempel
Kartor för torka-scenarier
Detta scenario är framtaget med SMHIs beräkningsmodell HYPE. Det utgår från förhållandena under den torra vintern och våren 2016 och torråret 2018, samt är klimatjusterat enligt ett torrt och varmt framtida scenario. Detsamma upprepades för två efterföljande år.
Åtgärder i landskapet – effektberäkningar
Förutom scenarier för översvämningar och torka, har SMHI gjort beräkningar för effekten av olika åtgärder som kan påverka vattenflödena i landskapet. Beräkningarna gjordes för en blandning av naturbaserade, tekniska och fysiska åtgärder, till exempel ändringar i reglering, bevattning, våtmarksyta, hårdgjorda ytor, vattenuttag och meandring av vattendrag.
Effekter på vattenflöde beräknades för flera områden inom Motala ströms avrinningsområde där olika intressenter upplever problem idag. Resultaten användes som underlag i projektets lärande innovationslabb, för att diskutera möjliga åtgärder till att motverka översvämning och torka i landskapet.
I figuren visas effektberäkningar för två exempelområden. Förändring i medelhögflöde (medelhögvatten) och förändring i medellågflöde (medellågvatten) syns i procent, som effekt av 15 olika scenarier.
Beräkningarna är framtagna med SMHIs hydrologiska modell för Sverige, S-HYPE, med utgångspunkt i dagens väderförhållanden. De första två staplarna visar klimatkänsligheten och resten av staplarna effekten av olika åtgärder i avrinningsområdet. En slutsats är att åtgärders effekt skiljer sig mycket mellan områden.
