I ett klimat i förändring kan vi förvänta oss fler vattenextremer i form av torka och översvämningar. Samtidigt finns det ofta utmaningar för samarbetet mellan olika samhällsaktörer för att hantera och fördela vatten under sådana förhållanden.
Projektet Rättvist vatten syftar till att klargöra och öka förutsättningarna för en hållbar vattenförvaltning i Sverige. Området kring Motala ström och Vättern (Motala ströms avrinningsområde) är pilotområde för att testa metodik, som sedan ska skalas upp till hela Sverige.
Lärande innovationslabb
En grundbult i projektet är en serie av lärande innovationslabb, där deltagarna delar kunskap, idéer och erfarenheter för att gemensamt hitta lösningar. Labben ska hållas två gånger per år under projekttiden och involvera alla aktörer med vattenkoppling inom pilotområdet.
Berit Arheimer, professor i hydrologi på SMHI, leder projektet och berättar:
- Vi undersöker om ökad samverkan mellan aktörer kan skapa gemensamma mål, prioriteringar och förutsättningar för rättvis hantering av vatten. Det är ofta enkelspårigt tänkande som leder till beslut som får oönskade konsekvenser, eller brist på information som skapar konflikter. Med en gemensam helhetssyn borde vi kunna fatta beslut på ett sätt som gynnar fler.
Scenarier för extrema vattenhändelser
Projektet drivs i samarbete med samhällsvetenskapliga forskare på Stockholm Environment Institute och Linköpings Universitet. SMHI bidrar bland annat med att ta fram scenarier för extrema vattenhändelser som skulle kunna inträffa i framtiden. Till exempel ovanligt långa perioder av regn och torka i kombination med andra effekter av ett förändrat klimat. SMHI utvecklar även verktyg för vattenplanering och beredskap, främst till kommuner och länsstyrelser.
- Vi fick bra återkoppling på de scenarierna vi presenterade på labbet. Tillfället hamnade direkt efter att vi upplevt ett ovanligt högt flöde i Motala ström, så det var lätt att dra paralleller till hur man agerat nu och fundera på hur mycket värre det skulle kunna bli, säger Jonas Olsson, docent på SMHIs hydrologiska forskningsenhet.
Maria Elenius, forskningsledare för området ’Vatten för biologisk mångfald’ på SMHIs hydrologiska forskningsenhet, tillägger:
- Vi är kanske ännu mer oförberedda på torka än översvämningar i Sverige, och de konsekvenser det kan få både för vattenförsörjningen och naturen. Nu ska vi jobba vidare med scenarierna och även modellera effekterna av olika åtgärder som kan minska konsekvenserna av extrema vattenhändelser.
Forskningsprojektet Rättvist vatten finansieras av FORMAS och pågår till och med år 2026.