Jag heter Olivia Larsson och arbetar med kommunikation på SMHIs hydrologiska forskningsavdelning. Härom veckan fick följa med på en ”översvämningsexkursion” till sjön Roxen i Östergötland och fick lära mig massor av hydrologerna Fredrik Schück och Göran Lindström.
Fredrik Schück jobbar i varningstjänsten och är doktorand på SMHI. Göran Lindström är SMHIs mest erfarna hydrologiska forskare med 40 års trogen tjänst på institutet. Vi besökte Roxen den 26 februari, sjöns vattenstånd var då det högsta sedan 1986. Vid sommarstugeområdet som var vårt första stopp hade sjön tagit sig in i de flesta trädgårdarna och krävde att stugägarna vadade fram till dörren.
Under den här perioden var orange varning utfärdat för höga flöden i Stångån och Motala Ström vilka är angränsande vattendrag till Roxen.
Varningarna för höga flöden är baserade på statistiska återkomsttider och utfärdas för älvar, och åar. Konsekvensen blir höga strömhastigheter, och det kan därför vara farligt att vistas i och vid vattendragen.
Här där vi befinner oss har vi en orange varning vilket betyder att den höga strömhastigheten i genomsnitt inträffar var tjugofemte till femtionde år. När vi varnar för högt flöde i vattendrag betyder det att det ibland kan finnas risk för översvämning av marker och sjöar i anslutning till vattendraget, vilket nu är fallet i Roxen, berättar Fredrik.
Men det här betyder inte att det alltid är risk för översvämning vid högt flöde. Det finns exempelvis vattendrag med höga kanter, vilket gör att även om vattendraget har en ovanligt hög strömhastighet är det ändå inte troligt att det blir en översvämning, säger Göran.
På SMHI utfärdas ibland också översvämningsvarningar. Varför har vi inte utfärdat det för det här området?, undrade jag när vi stod bland de dränkta trädgårdarna.
Jo, för att generellt utfärdar vi inte varningar för fritidshus. Våra översvämningsvarningar är konsekvensbaserade, det betyder att vi utfärdar varningarna först när det finns risk för skador på samhällsviktig verksamhet, exempelvis järnvägar, vägar, skolor och flertal permanent bostäder. Det betyder att de som äger en sommarstuga eller båt som är placerad nära en sjö bör vara uppmärksamma på varningar för höga flöden med, säger Fredrik.
Vallar mot översvämning
Landskapet kring Roxen är ett rikt och flackt jordbrukslandskap som med hjälp av jordvallar har skyddats från översvämningar under nästan ett sekel. Nästa stopp blir vid en vall som byggdes 1941. När vi står där på vallen kommer en äldre man förbi, han berättar att bygget av vallen var hans fars livsverk.
Det är mycket mat som har kunnat produceras runt Roxen med hjälp av de här vallarna. Problemet är översvämningarna som skulle uppstå om de brister, det skedde faktiskt 1985 med just den här vallen som vi står på. Då var Roxen lite högre än idag, berättar Göran.
Vi har hela tiden nära kontakt med andra samhällsaktörer när vi utfärdar varningar. För skulle vattnet nå över vallen eller om den brister, då hade det inte bara varit jordbruksmark som kunde ha dränkts utan även E4:an hade kunnat översvämmas, säger Fredrik.
Långvariga höga vattennivåer
Uppströms Roxen ligger Vättern som även den har högt vattenstånd. Från Vättern passerar vattnet på sin väg ut i havet även sjöarna Roxen och Glan, och genom Motala ström. I Motala ström har mycket höga 267 kubikmeter per sekund uppmätts.
När jag tittar tillbaka på våra historiska mätningar får vi även där gå tillbaka till 1986 för att hitta ett högre flöde. Då var det en kall vinter med mycket snö som ledde till de höga flödena, säger Göran.
De höga vattenflödena har också en tendens att stanna kvar länge i det här avrinningsområdet.
Vi befinner oss nämligen vid Sveriges trögaste vattensystem. Vi har räknat på det här, och en vattendroppe som rinner ut i Motala Ström har i genomsnitt tagit längst tid på sig i hela Sverige för att nå havet. Det här är på grund av de många stora sjöar som passeras och skapar en tröghet i systemet, säger Göran.
Vattnet regleras
De flesta av Sveriges större sjöar regleras av vattenkraftsbolag. De är dock inte fria att magasinera eller släppa på vatten som de vill, utan måste följa vattendomen, det kan exempelvis betyda att hänsyn måste tas till vattnets naturliga flöde.
Vattendomen skapades för att få fram en någorlunda rättvis fördelning mellan olika samhällsintressen som exempelvis kraftproduktion och jordbruk. Dock är många kring hundra år gamla så det finns ett behov av att uppdatera dem, säger Fredrik.
Det kan dock finnas tillfällen när Länsstyrelserna kan besluta att kraftbolagen måste frångå vattendomen, exempelvis vid risk för stora samhällskostnader från översvämningar vilka skulle kunna undvikas genom avvikande reglering.
Rättvis prioritering
Fredrik Schück arbetar förutom som hydrolog i varningstjänsten även som doktorand i forskningsprojektet Rättvist Vatten som fokuserar på Motala ströms avrinningsområde.
En del i projektet är att vi modellerar extrema hydrologiska scenarion för att få igång en diskussion om prioriteringar och beredskap. Exempelvis kan vi modellera ett scenario med betydligt högre vattenflöde än vi haft nu, vid ett sådant tillfälle kommer olika samhällsintressen behöva prioriteras över varandra. Det kan handla om att reglera sjöarna för att skydda Norrköping stad men att det får konsekvensen att jordbruksareal svämmar över någon annan stans. Det här är frågor som behöver att diskuteras så att olika samhällsaktörer vet hur de ska agera i olika extrema situationer, säger Fredrik.
Olivia Larsson, klimatvetare och kommunikatör