Policylabb om markbevattning

Bakgrund

I framtidens klimat förväntas längre perioder av torka i Sverige. Bevattningsbehovet ökar särskilt i sydöstra Sverige, som i Kalmar Län och på Öland, och just nu planeras stora investeringar i dammar för markbevattning. Vatten behövs till djur och grödor för att säkra matproduktionen, samtidigt som det finns det en oro för arter som kräver att det finns vatten kvar i naturen för att överleva. Lekande fisk och rödlistade musslor är exempel.

När en markägare vill använda vatten på sin mark till bevattning behöver det anmälas till Länsstyrelsen eller beslutas av mark- och miljödomstolen. Om det är lämpligt att ta ut vatten beror bland annat på de ekologiska värdena i området vägt mot jordbrukets behov. Trots att besluten är viktiga för jordbrukets klimatanpassning är det inte ovanligt att handläggningen drar ut på tiden eftersom anmälningarna som kommer in saknar tillräckligt underlag.

Avvägningarna som behöver göras är komplexa, och både de som söker tillstånd och de som gör bedömningarna på Länsstyrelserna behöver bättre data. Antaganden och metoder skiljer sig ofta mellan olika intressenter kring hur mycket vatten som faktiskt finns tillgängligt där uttaget ska ske, hur man ska räkna ut vattenflödet och bedöma påverkan på naturvärden.

Syfte och mål

Projektets mål är att bidra till ett hållbart uttag av vatten i landskapet, som gynnar både jordbruk och ekosystem. Genom samarbete mellan forskare, beslutsfattare och praktiker ska projektet leverera nya överenskomna arbetssätt både för ansökan om vattenuttag och för tillståndsbedömning av myndigheter. Målet är att möjliggöra mer precisa bedömningar för den enskilda prövningen och bidra till mer likvärdig prövning på ett nationellt plan.

Arbetet ska leda fram till:

• Ny vägledning kring mätteknik och beräkningar av vattentillgång i godtycklig punkt.
• Scenarioberäkningar av påverkan från uttag/bevattning i dagens och framtidens klimat.
• Handledning i inventering av ekologiska värden och minimiflöden för olika årstider.

De nya arbetssätten ska spridas till lantbruk med bevattningsbehov, konsulter och myndigheter som handlägger vattenverksamhet.

Policylabb

Samarbetet i projektet genomförs i så kallade policylabb, där alla deltagare samlas i regelbundna workshops för att dela sin kunskap och sina perspektiv i olika frågeställningar. Totalt ska sex stycken labb hållas, som slutligen ska leda till en gemensam policy.

Deltar gör SMHI, Länsstyrelserna i Östergötland och Kalmar, Västerviks kommun, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), lokala markägare, samt konsultbolagen Hushållningssällskapet och Naturvårdsingenjörerna.