Nya metoder för vatten till både jordbruk och ekosystem

I projektet arbetar SMHI tillsammans med Västerviks kommun, länsstyrelserna i Kalmar och Östergötland, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), markägare, samt jordbruks- och miljökonsulter i sydöstra Sverige. Målet är att bidra till ett hållbart uttag av vatten i landskapet. Projektet ska leverera förbättrade underlag som ger en samsyn kring metodik och avvägningar i ett funktionellt vattenlandskap.

Komplexa avvägningar försvårar beslut

När en markägare vill använda vatten på sin mark till bevattning behöver det anmälas till Länsstyrelsen eller beslutas av mark- och miljödomstolen. Om det är lämpligt att ta ut vatten beror bland annat på de ekologiska värdena i området vägt mot jordbrukets behov. Just nu planeras stora investeringar i dammar för markbevattning i sydöstra Sverige.

– Vatten behövs till djur och grödor för att säkra matproduktionen, och i områden som Kalmar Län och på Öland ökar behovet särskilt. Samtidigt finns det en oro för arter som kräver att det finns vatten kvar i naturen för att överleva, till exempel lekande fisk och rödlistade musslor, säger Berit Arheimer, projektledare och professor i hydrologi på SMHI.

Även om besluten är viktiga för jordbrukets klimatanpassning är det inte ovanligt att handläggningen drar ut på tiden eftersom anmälningarna som kommer in saknar tillräckligt underlag. Avvägningarna som behöver göras är komplexa. Både de som söker tillstånd och de som gör bedömningarna på Länsstyrelserna behöver bättre data.

– Antaganden och metoder skiljer sig ofta mellan olika intressenter kring hur mycket vatten som faktiskt finns tillgängligt där uttaget ska ske, hur man ska räkna ut vattenflödet och bedöma påverkan på naturvärden. Samsyn kring underlagen behövs i processen. Det vill vi ta itu med i detta projektet, säger Berit.

Policylabb skapar samsyn

Samarbetet i projektet genomförs i så kallade policylabb. Alla deltagare samlas i regelbundna workshops för att dela sin kunskap och sina perspektiv i olika frågeställningar och ska slutligen enas om en gemensam policy. Arbetet ska leda fram till ny vägledning kring mätteknik och beräkningar av vattentillgång, samt handledning i inventering av ekologiska värden och minimiflöden för att skydda hotade arter och gynna biologisk mångfald.

I december 2025 hölls det första labbet, med fokus att ta fram en gemensam målbild och förstå varandras olika utmaningar.

– Det blev ett lyckat första möte med bra dialoger. Många av de olika deltagarnas utmaningar hänger ihop och det efterfrågas bland annat goda exempel, så det ska vi samlas kring nästa gång. Samtidigt drar vi nu igång fältmätningar och högupplöst modellering av vattenflöden, berättar Göran Lindström, senior hydrolog och utvecklare av SMHIs beräkningssystem S-HYPE.

Nya webbapplikationer

Projektet nyttjar mycket av den kompetens som finns på SMHI kring vattenbalanser och klimatanpassning, som med projektet kan nå ut till fler användare.

– Mitt avhandlingsarbete kring framtida bevattningsbehov i jordbruket kommer här till praktisk användning, och ligger till grund för nya webbapplikationer som vänder sig direkt till lantbrukare – det känns jättekul, säger Hugo Rudebeck, doktorand i hydrologi.

Förberedelserna för nästa labb har redan börjat. Det ger SMHI möjlighet att samskapa nya datatjänster tillsammans med markägare och tjänstemän från kommun och Länsstyrelser, samt konsulter som jobbar på uppdrag av dem. Projektet bidrar till SMHIs utveckling av nya verktyg för hållbar vattenförvaltning.

– På SMHI fokuserar vi nu på att ta fram ett webbaserat verktyg där man kan bestämma tillrinningsområde och få skräddarsydda beräkningar på vattenflöde i dagens och framtidens klimat, säger Johan Strömqvist, hydrolog på SMHI.

Projektet Policylabb för markbevattning i dagens och framtidens klimat – hydrologi för livskraftigt jordbruk och biologisk mångfald pågår till mars 2028.