Scientific publications

A recently developed air quality modelling system is used to produce high-resolution concentrations (with street-canyon effects not included) of air pollutants (NO2, PM2.5,PM10 and O3) over all of Sweden. As a next step the population exposure is quantified and associated health impacts and socioeconomic costs for the years 2023 and 2030 are calculated.

The concentrations of NO2 are predicted to decrease from 2023 to 2030 due to lower traffic exhaust emissions. Modelled exceedances of the air quality standard for the yearly mean of NO2 are limited to the nearest vicinity of a few large roads in 2023, while there are no exceedances for 2030 (excluding street-canyon effects). The average population exposure of NO2 decreases from 4.0 μg/m3 to 2.9 μg/m3.

PM10 and PM2.5 concentrations in 2030 are predicted to remain on a similar level as in 2023, with a possible slight upward trend. The reasons for increasing concentrations are more traffic and thus higher levels of road, tyre and brake wear particles, as well as slightly higher regional background levels. Modelled exceedances of of the air quality standard for the yearly mean of PM2.5 are not expected in neither 2023 nor 2030, while PM10 exceedances are limited to the vicinity of larger roads in both years (again excluding street-canyon effects). The average population exposure of particles shows verylittle variation between 2023 and 2030 (from 8.1 to 8.2 μg/m3 for PM10 and 4.6 to 4.7 μg/m3 for PM2.5).

O3 concentrations are predicted to stay at similar levels in 2030 compared to 2023, with reductions in rural areas and locally increased concentrations close to larger roads. Thethe average population exposure changes only slightly from 57 μg/m3 to 56 μg/m3

The following health impact assessment is based on NO2, local and regional PM2.5, respectively, and wear particles in the PM10 fraction, combining the high-resolution exposure modelling with concentration–response functions from recent epidemiological evidence.

For 2023, the total number of incident mortality cases is estimated at approximately 5 966 (95% CI: 3 905–8 035), with contributions from regional background PM2.5, locally generated PM2.5, wear particles (PM₁₀), and NO2. Compared with previous assessments, the methodology distinguishes more clearly between these sources, including a separate treatment of wear particles using PM₁₀-based risk estimates.

The analysis also includes a broader set of morbidity outcomes. Large numbers of cases are estimated for functional outcomes, including ~680 000 (579 000–782 000) work loss days and ~48 000 (15 700–80 400) school absence days, showing substantial impacts on productivity. Among chronic diseases, estimates include 1 083 COPD cases, 720 dementia cases, 374 diabetes cases, and 251 stroke cases annually. Additional outcomes newly included in the assessment comprise autism spectrum disorder (ASD) (1 422 cases) andallergic rhinitis (148 cases), based on emerging evidence for air pollution effects in children.

In the scenario work for 2030, in total a lower estimated mortality attributed to air pollution was estimated (5 627 cases, e.g. 6% lower), however both of the cases attributed to local wear particles and regional background PM2.5 were higher (621 vs 554 and 3601 vs 3467 cases, respectively).

Methodologically, mortality estimation has been refined by separating PM2.5 into regional background and locally generated components, while wear particles are assessedusing PM₁₀ exposure–response functions. This adjustment addresses the contribution of coarse particles from non-exhaust traffic emissions and avoids underestimation of their health effects, although the uncertainty due to limitations in source-specific risk estimates remains.

SMHI har fått i uppdrag att analysera behovet av ändringar i förordningen (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete (klimatanpassningsförordningen) och vid behov lämna förslag till författningsändringar.

SMHI bedömer att det finns behov av ändringar i förordningen för att bredda klimatanpassningsarbetet till att omfatta fler myndigheter och samtidigt stärka det pågående arbetet med klimatanpassning på svenska myndigheter. Genom tydligare krav på myndigheternas arbete kan fler klimatanpassningsåtgärder genomföras och samhället stå bättre rustat inför klimatförändringen.

Förslagen har tagits fram i dialog med myndigheter som omfattas av klimatanpassningsförordningen samt andra berörda aktörer. Naturvårdsverket har bidragit med författningstekniska synpunkter och bistått i arbetet med konsekvensanalysen.

SMHIs förslagFler myndigheter bör omfattas av klimatanpassningsförordningenKlimatanpassningsförordningen omfattar idag 32 nationella myndigheter och länsstyrelserna. SMHI föreslår att ytterligare tio myndigheter omfattas av klimatanpassningsförordningen. De föreslagna myndigheterna har ansvar inom samhällsviktiga verksamheter, är exponerade för klimatrelaterade risker eller har en central roll i klimatanpassningsarbetet.

Myndigheternas ansvar bör breddas och förtydligasSMHI föreslår att kravet på klimat- och sårbarhetsanalyser ska avse myndighetens ansvarsområde i stället för verksamhetsområde.

Vidare föreslås att begreppet myndighetsmål ersätts med mål. Syftet är att tydliggöra att målen inte enbart behöver avse den interna verksamheten, utan även kan omfatta myndighetens bredare ansvar inom klimatanpassning.

Förslagen breddar och tydliggör myndigheternas ansvar för klimatanpassning i syfte att stärka statens klimatanpassningsarbete. Många av myndigheterna är expertmyndigheter som tar fram kunskapsunderlag om klimatrisker, vilka utgör viktiga stöd för andra aktörers arbete.

Länsstyrelsernas regionala samordningsuppdrag bör breddasSMHI föreslår att länsstyrelsens uppdrag att ”stödja och följa upp regionala sektorsmyndigheters klimatanpassningsarbete” ändras till ”samverka med och stödja regioner och andra berörda aktörer i länet”. Förslaget innebär att länsstyrelsernas ansvar breddas samtidigt som deras uppföljande roll minskar till förmån för ett ökat fokus på samordnande, nätverkande och stödjande aktiviteter.

Konsekvenser och kostnader som följer av förslagenSMHI bedömer att förslagen stärker statens förmåga att förebygga och hantera klimatrelaterade risker genom att klimatanpassningsarbetet integreras i fler samhällssektorer. Genom att fler myndigheter omfattas av klimatanpassningsförordningen breddas arbetet till nya samhällssektorer som i dag inte finns representerade, samtidigt som kunskapsunderlag och stöd till andra aktörer stärks.

Förslagen innebär ett utökat ansvar för berörda myndigheter, bland annat genom krav på att analysera klimatrisker inom myndighetens ansvarsområde. Det bedöms ge en mer heltäckande riskbild och ett bättre underlag för styrning, prioritering och långsiktig planering av klimatanpassningsåtgärder. Samtidigt kan förslaget innebära ökade behov av resurser, kompetensutveckling och samverkan.

Länsstyrelsernas regionala samordningsuppdrag breddas till att omfatta samverkan med och stöd till regioner och andra berörda aktörer, vilket bedöms stärka den regionala samordningen men också kunna öka resursbehovet.

De ekonomiska konsekvenserna består främst av ökade personalkostnader till följd av att fler myndigheter omfattas av förordningen och att kraven på klimatanpassningsarbetet utökas. Även förslagen om klimat- och sårbarhetsanalyser samt länsstyrelsernas breddade uppdrag medför ökade resursbehov. Därutöver bedöms SMHI behöva förstärkta resurser för vägledning och samordning.

Sammantaget bedöms förslagen bidra till ökad robusthet och förbättrade förutsättningar för klimatanpassning i offentlig verksamhet och samhället i stort.

We present a long-term (1990-2023) reanalysis of a flux-based metrics describing ozone uptake to vegetation and the associated risk of ozone damage (Phytotoxic Ozone Dose above a flux threshold of Y, PODY). The dataset covers Sweden at 5.5 km × 5.5 km resolution and includes two generic and four specific PODY receptors (POD1gen for deciduous trees, POD1spec for birch and spruce, POD3gen for crops, and POD6spec for potato and wheat). The PODY reanalysis was constructed using the MATCH Sweden System and input meteorology from the Copernicus European Regional Reanalysis system.

PODY, for all receptors, is highest in the south of Sweden and lowest in the Scandinavian mountains. The estimated PODY for birch and spruce are well above the critical levels set by UNECE in practically all of Sweden. For wheat, the critical limits for grain yield and grain weight are exceeded in most of south and central Sweden.

We find no significant trend in PODY in most areas of Sweden, except for central Sweden for generic deciduous trees and birch (negative) and southern Sweden for potato (positive). These changes are, however, likely influenced the introduction of new observation sites in the ozone analyses. Based on the large inter-annual variation of all receptors during the 1990-2023 period we argue that there is little evidence of temporal trends in any of the receptors during the considered period.

To highlight the effects of varying ozone data as input to the PODY calculations we also performed an additional PODY reanalysis using a selection of consistent ozone observations for the period 1990-2013.