1968 - Extrem vårflod i Torneälven

Vårfloden 1968 har gått till historien som den högsta sedan flödesmätningarna startade i Torneälven och dess större biflöden. Snösmältningen kom sent och snön smälte i en snabb takt, vilket gjorde att vattenflödet steg mycket snabbt.

Under vårfloden 1968 var flödena extremt höga i Torneälven och många av dess biflöden. De höga vattenflödena ledde till stora skador i den nedre delen av älven.

Rekordflöden

Vid flera av SMHI:s mätstationer i Torneälven och dess biflöden uppmättes det högsta flödet sedan mätningarna startade. Vid Kukkolankoski i den nedre delen av Torneälven var flödet 3670 kubikmeter per sekund, det högsta flödet som någonsin uppmätts i ett vattendrag i Sverige. Vid vårfloden 2023 blev vattenflödet nästan lika högt.

Rekordflöden uppmättes också i Lainioälven och i de övre delarna av Muonioälven. Vid Lannavaara i Lainioälven var vattenflödet 933 kubikmeter per sekund, vilket är mycket högre än vid den näst högsta vårfloden 1979,då flödet var cirka 700 kubikmeter per sekund.

Varför blev flödena höga just detta år?

Det fanns inte extremt mycket snö i Torneälvens avrinningsområde vintern 1968 och det föll inte heller mycket nederbörd i samband med vårfloden. Det var istället den mycket snabba avsmältningen som var avgörande för de extremt höga flödena. Inledningen av maj 1968 var mestadels kylig, men i slutet av månaden skedde ett snabbt omslag till varmare väder. Snön smälte i en mycket snabb takt och vattenflödena steg ovanligt hastigt. Den totala volymen vatten som rann i Torneälven var inte så stor detta år, men vårfloden var mycket intensiv. Flödet steg snabbt till extrema nivåer och sjönk sedan snabbt igen.