Huvudinnehåll

Utforska ett ämne i kunskapsbanken

Meteorologi

Faktapaket: Årstider

Aprilväder

I ena stunden värmer solen som vore det nästan sommar, medan den i andra stunden skyms av mörka moln och vi är tillbaks i vinterkylan. En kraftig vindil, snö och hagel fullbordar bilden av "typiskt aprilväder" med sina tvära kast mellan värme och kyla.

Uttrycket aprilväder används för att beskriva de snabba skiftningar som kan ske under en och samma dag... i filmen försöker jag förklara hur och varför. /Sofia, meteorolog

April är en månad på året då den genomsnittliga temperaturen ökar snabbt. I södra Sverige är det mestadels snöfritt och tjälen går ur jorden. Solen börjar därmed värma marken allt effektivare under de ofta ganska molnfria förmiddagarna.

När den då uppvärmda luften stiger bildas först stackmoln. Högre upp i luften är det fortfarande kyligt och när allt högre stackmoln bildas kan överdelen på dessa övergå i is på ganska måttlig höjd och stackmolnet övergår då till att bli ett bymoln.

Ur bymolnet faller mestadels kortvariga byar av regn, snö och hagel. Vanligast under våren är en form av hagel som kallas snöhagel eller "trindsnö". Det är små bollar av sammanpressad snö som studsar när de träffar marken. Snöhagel är betydligt mjukare än riktiga hagelkorn men hårdare och mer kompakta än snöflingor.

Längre fram under våren och sommaren blir bymolnen högre och ger då regn eller ishagel och risken för åska ökar kraftigt.

Förutsättningar

Kall luft finns magasinerad över de snö- och istäckta polarområdena. När den kalla luften strömmar ner över solvarma ytor skapas bymoln.

Den kalla luften värms upp i de nedersta luftskikten. Detta skapar instabilitet i lufthavet och uppvindar, som i sin tur skapar bymolnen. Bymolnen ger ombytligt väder med omväxlande snöfall och solsken. Det är detta som brukar kallas "aprilväder". Det är ett uttryck som funnits länge i det svenska språket.

Poddgrafik: Meteorologi
Meteorologi

Fenomenfredag: Aprilväder

Lyssna på SMHI-podden

Mer i detta faktapaket

  • Meteorologi

    Årstider

    Det finns både en meteorologisk definition av årstiderna baserad på temperaturförhållandena, och en kalendarisk definition där våren sträcker sig f...

  • Årstider

    Årstidernas ankomst

    Enligt denna kalendariska definition kommer våren lika tidigt till Treriksröset som till sydligaste Skåne, och det stämmer ju inte riktigt med vad ...

  • Årstider

    Vinter

    En riktig vinter ska enligt de flesta vara kall och bjuda på gott om snö - vilket man lugnt brukar kunna räkna med i norra Sverige. I landets södra...

  • Årstider

    Vår

    Våren är den tid då vårt halvklot alltmer vänds mot solen, som stiger allt högre upp på himlen och smälter snön och isen. Jorden värms upp och både...

  • Årstider

    Sommar

    Den svenska sommaren bjuder ibland på högtryck med sol och högsommarvärme. Men minst lika ofta bjuder den på lågtryck med regn och rusk. Dessutom b...

  • Årstider

    Höst

    Enligt kalendern är september vår första höstmånad. Då ska lågtrycken sätta full fart in över landet och bjuda på både regn och blåst, riktigt höst...

  • Årstider

    Samiskt nationaldagsväder den 6 februari

    Den 6 februari varje år infaller den samiska nationaldagen. Detta till minne av det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim den 6 februari ...

  • Årstider

    Skottår

    När det är skottår så är månaden februari ett dygn längre än under andra år. Hur hanteras detta inom den meteorologiska statistiken?

Relaterade faktapaket

Utsikt över Vättern med landskap i förgrunden

Klimatet i Sveriges landskap

Sveriges klimat

Fenologi

Isblock på havet

Is till havs