Huvudinnehåll
Utforska ett ämne i kunskapsbanken
Meteorologi
Faktapaket: Solens upp- och nedgång
Vårdagjämning och höstdagjämning
Dagjämningarna inträffar mellan vinter- och sommarsolstånden och innebär att dag och natt är ungefär lika långa. Meteorologiskt sett har varken vårdagjämningen eller höstdagjämningen någon direkt betydelse.
Vårdagjämningen inträffar det ögonblick då solens centrum passerar himmelsekvatorn på väg norrut, och höstdagjämningen när solens centrum passerar himmelsekvatorn på väg söderut.
Detta innebär att dagen och natten kring denna exakta tidpunkt är ungefär lika långa. Efter vårdagjämningen blir dagen längre på norra halvklotet än på södra halvklotet och tvärtom vid höstdagjämningen.
Att dag och natt inte är exakt lika långa beror på att vi räknar solens upp- och nedgång efter dess övre rand samt att jordens atmosfär bryter solstrålningen. Det senare gör att solen skenbart får en högre höjd på himlen. Tillsammans medför dessa två faktorer att det under ett år är mer dag än natt i Sverige. Allra mest dag under ett år är det nära norra polcirkeln.
Tidpunkten för vårdagjämningen och höstdagjämningen varierar något mellan åren
Vårdagjämningen och höstdagjämningen är egentligen inte speciella dagar utan de infaller vid exakta tidpunkter som varierar något från år till år.
Tidpunkten för vårdagjämningen och höstdagjämningen påverkas av skottårscykeln som är en korrektion för att ett år egentligen är cirka 365,25 dygn.
Vårdagjämningen och höstdagjämningen infaller som tidigast om det är skottår. Under de tre följande åren av skottårscykeln sker en senareläggning av tidpunkten med ungefär sex timmar (0,25 dygn) per år.
I medeltal är dock förskjutningen något mindre än sex timmar, varför tidpunkten vid nästa skottår ligger något tidigare än vid det förra skottåret.
Detta leder till att vi får en långsam förskjutning mot tidigare sommarsolstånd och vintersolstånd under resten av det här århundradet. Detta gäller fram till år 2100 då vi enligt reglerna för den gregorianska kalendern hoppar över skottdagen.
I Sverige kommer vårdagjämningen alltid att infalla den 20 mars under många år framöver. Men skottåret 2048 infaller vårdagjämningen strax före midnatt den 19 mars. Med reservation för eventuella politiska beslut om nya regler för normaltid/sommartid.
Höstdagjämningen inträffar i Sverige den 22 september under skottår och det därefter följande året. Under det tredje och fjärde året i skottårscykeln infaller höstdagjämningen den 23 september. Från och med år 2042 infaller höstdagjämningen den 22 september även det tredje året i skottårscykeln. Detta kan eventuellt ske tidigare beroende på politiska beslut om nya regler för normaltid/sommartid.
Mer i detta faktapaket
- Meteorologi
Solens upp- och nedgång
Det är inte bara astronomiska faktorer som bestämmer solens upp- och nedgång. Andra faktorer som spelar in kan till exempel få till följd att de an...
- Solens upp- och nedgång
Asymmetri i tidpunkten för solens upp och nedgång
Många kalenderbitare har under åren noterat att det kring sommar- och vintersolstånden är en asymmetri i solens upp och nedgångstider. Speciellt mä...
- Solens upp- och nedgång
Avståndet mellan jorden och solen
Jordens avstånd från solen varierar under året. I början av januari befinner sig jorden som närmast solen (perihelium). I början av juli är avstånd...
- Solens upp- och nedgång
Dagslängdens förändring under året
I Norden är skillnaderna i dagslängd under årets gång mycket stora. Under våren och hösten går förändringen i dagslängden snabbt, det märks särskil...
- Solens upp- och nedgång
Gryning och skymning
Före solens uppgång är det inte helt mörkt utan det råder under en viss tid gryning. På samma sätt efter solens nedgång blir det inte mörkt omedelb...
- Solens upp- och nedgång
Midnattssol och polarnatt
På höga breddgrader (Arktis och Antarktis) kommer solen någon del av året att befinna sig över eller under horisonten under hela dygn. Dessa dygn f...
- Solens upp- och nedgång
Soluppgång och refraktion
Tiden för solens uppgång och nedgång påverkas av ljusets brytning i atmosfären, vilket kallas refraktion. Denna inverkan är nog större än vad många...
- Solens upp- och nedgång
Sommarsolstånd och vintersolstånd
Solstånden inträffar två gånger om året då jordaxeln lutar som mest in mot eller bort från solen. På norra halvklotet är sommarsolståndet den tidpu...
Faktapaket meteorologi
Alla faktapaket inom meteorologi
Vi har satt ihop artiklar utifrån kategorier. Allt för att du ska få ett samlat innehåll.