Huvudinnehåll

Utforska ett ämne i kunskapsbanken

Meteorologi

Faktapaket: Solens upp- och nedgång

Vårdagjämning och höstdagjämning

Dagjämningarna inträffar mellan vinter- och sommarsolstånden och innebär att dag och natt är ungefär lika långa. Meteorologiskt sett har varken vårdagjämningen eller höstdagjämningen någon direkt betydelse.

Vårdagjämningen inträffar det ögonblick då solens centrum passerar himmelsekvatorn på väg norrut, och höstdagjämningen när solens centrum passerar himmelsekvatorn på väg söderut.

Detta innebär att dagen och natten kring denna exakta tidpunkt är ungefär lika långa. Efter vårdagjämningen blir dagen längre på norra halvklotet än på södra halvklotet och tvärtom vid höstdagjämningen.

Att dag och natt inte är exakt lika långa beror på att vi räknar solens upp- och nedgång efter dess övre rand samt att jordens atmosfär bryter solstrålningen. Det senare gör att solen skenbart får en högre höjd på himlen. Tillsammans medför dessa två faktorer att det under ett år är mer dag än natt i Sverige. Allra mest dag under ett år är det nära norra polcirkeln.

Tidpunkten för vårdagjämningen och höstdagjämningen varierar något mellan åren

Vårdagjämningen och höstdagjämningen är egentligen inte speciella dagar utan de infaller vid exakta tidpunkter som varierar något från år till år.

Tidpunkten för vårdagjämningen och höstdagjämningen påverkas av skottårscykeln som är en korrektion för att ett år egentligen är cirka 365,25 dygn.

Vårdagjämningen och höstdagjämningen infaller som tidigast om det är skottår. Under de tre följande åren av skottårscykeln sker en senareläggning av tidpunkten med ungefär sex timmar (0,25 dygn) per år.

I medeltal är dock förskjutningen något mindre än sex timmar, varför tidpunkten vid nästa skottår ligger något tidigare än vid det förra skottåret.

Detta leder till att vi får en långsam förskjutning mot tidigare sommarsolstånd och vintersolstånd under resten av det här århundradet. Detta gäller fram till år 2100 då vi enligt reglerna för den gregorianska kalendern hoppar över skottdagen.

I Sverige kommer vårdagjämningen alltid att infalla den 20 mars under många år framöver. Men skottåret 2048 infaller vårdagjämningen strax före midnatt den 19 mars. Med reservation för eventuella politiska beslut om nya regler för normaltid/sommartid.

Höstdagjämningen inträffar i Sverige den 22 september under skottår och det därefter följande året. Under det tredje och fjärde året i skottårscykeln infaller höstdagjämningen den 23 september. Från och med år 2042 infaller höstdagjämningen den 22 september även det tredje året i skottårscykeln. Detta kan eventuellt ske tidigare beroende på politiska beslut om nya regler för normaltid/sommartid.

Mer i detta faktapaket

  • Meteorologi

    Solens upp- och nedgång

    Det är inte bara astronomiska faktorer som bestämmer solens upp- och nedgång. Andra faktorer som spelar in kan till exempel få till följd att de an...

  • Solens upp- och nedgång

    Asymmetri i tidpunkten för solens upp och nedgång

    Många kalenderbitare har under åren noterat att det kring sommar- och vintersolstånden är en asymmetri i solens upp och nedgångstider. Speciellt mä...

  • Solens upp- och nedgång

    Avståndet mellan jorden och solen

    Jordens avstånd från solen varierar under året. I början av januari befinner sig jorden som närmast solen (perihelium). I början av juli är avstånd...

  • Solens upp- och nedgång

    Dagslängdens förändring under året

    I Norden är skillnaderna i dagslängd under årets gång mycket stora. Under våren och hösten går förändringen i dagslängden snabbt, det märks särskil...

  • Solens upp- och nedgång

    Gryning och skymning

    Före solens uppgång är det inte helt mörkt utan det råder under en viss tid gryning. På samma sätt efter solens nedgång blir det inte mörkt omedelb...

  • Solens upp- och nedgång

    Midnattssol och polarnatt

    På höga breddgrader (Arktis och Antarktis) kommer solen någon del av året att befinna sig över eller under horisonten under hela dygn. Dessa dygn f...

  • Solens upp- och nedgång

    Soluppgång och refraktion

    Tiden för solens uppgång och nedgång påverkas av ljusets brytning i atmosfären, vilket kallas refraktion. Denna inverkan är nog större än vad många...

  • Solens upp- och nedgång

    Sommarsolstånd och vintersolstånd

    Solstånden inträffar två gånger om året då jordaxeln lutar som mest in mot eller bort från solen. På norra halvklotet är sommarsolståndet den tidpu...

Relaterade faktapaket

Vågor

Utbrott i Sarychev i juni 2009

Klimatpåverkan

Arktiska berg i vattnet

Klimatet förändras

Mikroskopbilden är från ett levandeprov och skeletonema marinoi, Rhizosolenia setigera och Thalassiosira nordenskioeldii

Alger