Vad är isdygn och frostdygn?

Isdygn och frostdygn är två klimatologiska begrepp som används både av SMHI och media. Men den exakta betydelsen kanske inte är helt självklar.

Med isdygn menas att temperaturen ligger under 0,0°C under hela dygnet. Egentligen avses då inte ett kalenderdygn utan det så kallade temperaturdygnet. Temperaturdygnet sträcker sig från klockan 19 (klockan 20 svensk sommartid) föregående dygn till klockan 19 (klockan 20) innevarande dygn.

Isdygn är inte alls något ovanligt. Mitt i vintern är det i åtminstone norra Sverige snarare mer regel än undantag att temperaturen inte når upp till noll. I norra Norrland har man i genomsnitt (normalperioden 1991-2020) 100-150 isdygn per år. Vid Skånes kuster är det normalt med 10-20 isdygn per år.

Nationella isdygn

Ett uttryck som dykt upp på senare år är så kallade "nationella isdygn". Det betyder att samtliga stationer i Sverige har isdygn samtidigt.
 

Under milda vintrar kan det hända att vi inte har något enda nationellt isdygn i Sverige. Mildvintrarna 1988-1993 bjöd inte på ett enda nationellt isdygn. Den vinter som uppvisat flest isdygn är 1984/85 med 25 sådana följt av vintern 1969/70 med 22 och 1946/47 med 21 stycken. Statistiken sträcker sig tillbaks till 1944/45. Före 1961 saknas dock en del data i databasen. När dessa data har digitaliserats och därmed finns tillgängliga i databasen kan statistiken förändras något.

Flest isdygn i rad är 10 stycken mellan 11 och 20 februari 1970 och mellan 13 och 22 februari 1985.

Det kallaste nationella isdygnet som observerats under perioden 1944/45 - 2022/23 är den 11 januari 1987. Ölands södra grund var varmast den aktuella dagen och mätte som högst -8,8°C, se karta.

År 1973 var det ett nationellt isdygn så tidigt på säsongen som den 1 december. Åren 1978 och 1979 hade vi ett nationellt isdygn så pass sent som den 18 mars. Det är de kända ytterligheterna när det gäller tidiga och sena nationella isdygn i Sverige.

Vanligast i början av året

Nedan ser vi hur antal nationella isdygn varierat sedan vintern 1944/1945. De två senaste vintrarna, 2021/2022 och 2022/2023, förekom inga nationella isdygn alls. I genomsnitt var det 5,9 nationella isdygn under vintrarna 1961-1990 och under vintrarna 1991-2020 har de minskat till mindre än hälften, 2,6 dygn.

Nationella isdygn är som mest frekventa under februari följt av januari vilka även statistiskt sett är de kallaste månaderna, se figur nedan. Från figuren ser vi också att det är ovanligt med nationella isdygn före mitten av december eller efter mitten av mars.

Frostdygn

Med frostdygn menas att dygnets minimitemperatur är -0,1°C eller lägre. Precis som när det gäller isdygn så är det det så kallade temperaturdygnet (19-19) som avses.

Det normala antalet frostdygn per år (gällande referensperioden 1991-2020) varierar mellan knappt 70 stycken vid Skånes kuster till 200-250 stycken i nordvästra Norrland.

Under sommarhalvåret är det naturligare att tala om frostnätter eftersom det då främst är nattetid man kan förvänta sig frost. I den här statistiken behandlas dock frostnätter och frostdygn på samma sätt.

Äldre definition

Tidigare har SMHI räknat en maximitemperatur på 0,0°C som ett isdygn. För att anpassa definitionen till internationell statistik så har detta ändrats till en maximitemperatur på högst -0,1°C.