Nollgenomgångar

Nollgenomgångar inträffar då temperaturen växlar runt noll grader, det vill säga då ett och samma dygn har temperaturer över och under 0ºC. Detta sker ofta under våren då vädret i Sverige påverkas både av varmare luft från söder och kallare luft norrifrån. Nollgenomgångar påverkar samhället framför allt genom att våta vägbanor som fryser till kan orsaka stora problem med halka. När klimatet förändras kan man även se att antalet nollgenomgångar förändras på olika sätt i olika delar av Sverige.

Antalet nollgenomgångar definieras som antalet dygn då dygnets högsta temperatur två meter över marken varit över 0ºC under samma dygn som dygnets lägsta temperatur varit under 0ºC. Så som nollgenomgång är definierat har ett dygn en nollgenomgång oavsett om temperaturen under ett och samma dygn passerar noll mer än en gång.

Generellt kan man säga att nollgenomgångar är vanliga vid väderlägen då temperaturen ligger runt noll grader, och ovanligt då temperaturen ligger väl över eller under noll. Nollgenomgångar är därför vanligare under vintermånaderna (december, januari och februari) i Götaland och Svealand än i Norrland. Under sommaren förekommer nollgenomgångar mycket sällan, och de få som uppstår sker främst i landets nordligaste delar och i fjälltrakterna. Majoriteten av dygn med nollgenomgångar i nutida klimat inträffar under våren när solen står högre och vi omväxlande kan få in varm luft från söder samtidigt som kall luft finns kvar i norr.

Förändring i antalet nollgenomgångar över tid

Så länge som vi har mätt maximi- och minimitemperaturen kan vi beräkna och följa förändringen i antalet nollgenomgångar. För Sverige som helhet finns ingen tydlig trend i antalet nollgenomgångar sedan början på 1900-talet fram till nu, förutom under höstmånaderna (september-november) då antalet nollgenomgångar har minskat. Minskningen av nollgenomgångar under höstmånaderna är extra tydlig i landets södra delar. Detta kan bero på att somrarna dröjer sig kvar längre och att höstarna därmed blir varmare. Temperaturen sjunker därför inte under 0ºC lika ofta som tidigare.

I de norra delarna av landet har antalet nollgenomgångar däremot ökat under vintermånaderna (december-februari). Tidigare har norra delarna av Sverige en vintertemperatur som befinner sig väl under 0ºC, och därför få nollgenomgångar. De numera varmare vintrarna ger fler dygn med temperaturer runt 0ºC, vilket betyder att temperaturen oftare växlar mellan minus- och plusgrader. Det ger fler antal nollgenomgångar.

Konsekvenser i samhället

När temperaturen växlar runt noll grader under ett och samma dygn kan det medföra besvärliga konsekvenser för samhället. Våta vägbanor kan frysa till och vatten vid markytan som omväxlande fryser och tinar kan orsaka skador på vägar och byggnader. Även jordbruket påverkas av att markvattnet fryser och tinar om vartannat. Rennäringen påverkas också då den våta snön fryser och skapar ett islager som gör att renarna har svårt att komma åt sin mat.

Vad kan vi förvänta oss i framtiden?

Framtida klimatscenarier visar att antalet nollgenomgångar kan minska i hela Sverige under alla säsonger. I norra Svealand och Norrland ökar antalet nollgenomgångar under vintermånaderna i takt med ett varmare klimat med mildare vintrar. I Götaland och södra Svealand blir antalet nollgenomgångar allt färre då de säsonger som tidigare kunde ha dagar med temperaturväxling kring 0ºC blir allt varmare.