SMHI följer klimatets utveckling främst via långa mätserier från våra mätstationer, som samlar in data för olika parametrar inom meteorologi, hydrologi och oceanografi. I poddserien Sveriges klimathistoria kommer du få en inblick i hur några av dessa parametrar förändrats över tid. I det här avsnittet berättar klimatologen Maria Norman om nollgenomgångar i Sverige och hur de har förändrats. Det här är SMHI-podden och poddserien Sveriges klimathistoria. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen till podden Maria.

Tack så mycket.

Vi ska prata om nollgenomgångar idag men innan vi går in på det så skulle jag vilja veta vad du gör på SMHI.

Ja jag är utbildad meteorolog och jag jobbar som klimatolog här på SMHI främst.

Och vad gör en klimatolog?

Ja, man kan göra lite olika saker, men den främsta uppgiften är väl att beräkna statistik över väder och klimat och analysera det och förmedla det vidare på olika sätt resultatet.

Och på tal om klimat så nollgenomgångar är ju en klimatindikator som vi kallar det här på SMHI. Och då kommer det två frågor på en och samma gång här. Vad är en nollgenomgång? Och varför är det här en viktig klimatindikator?

Ja, en nollgenomgång är när temperaturen växlar kring noll grader under ett och samma dygn. Alltså temperaturen både är under noll grader och över noll grader. Och vi brukar säga att definitionen av en nollgenomgång är när maxtemperaturen, alltså dygnets högsta temperatur, är över noll grader och mintemperaturen, dygnets lägsta temperatur, är under noll grader. Som något exempel så kan man ju ta att på våren är det väldigt vanligt med nollgenomgångar. Då har vi ju väldigt omväxlande väder. Det kan ju vara liksom kall luftmassa som berör oss eller varm luftmassa beroende på väderläget. Och som ett exempel hur skulle kunna se ut så under några dygn så kanske man har en temperatur som är över noll grader. Både dagtid och på natten. Och sen kommer det in kallare luft och temperaturen sjunker. Och under natten då så får man en temperatur som ligger under noll grader. Och temperaturen är oftast som kallast ungefär vid soluppgången tidigt på morgonen. Och då skulle man kunna tänka sig, om vi tar ett exempel, att man får en temperatur som är som kallast minus två grader.

Och sen då börjar temperaturen att öka igen. På dagen så mitt på dagen eller tidigt på eftermiddagen så får man dygnets högsta temperatur och det skulle kunna vara fyra grader då i det här exemplet. Och då har man då en ett dygn med en lägsta temperatur som är minus två grader och en högsta temperatur som är plus fyra grader. Och då har man ett dygn med en noll genomgång.

Just det. Och kan, så när temperaturen går genom nollan så att säga, och kan man ha mer än en nollgenomgång under en dag, för det kan ju vara så att först är det kallt och sen blir det varmare, sen blir det kallare och sen blir det lite varmare, så kan man ha flera nollgenomgångar på en dag som vi räknar?

Ja, det stämmer ju att temperaturen kan växla runt nollgrader flera gånger en och samma dag, men vi räknar ändå bara. Det är som en nollgenomgång. Så när vi klimatologiskt tittar på det här så är vi intresserade av hur många antal dygn som vi har nollgenomgångar.

Hur har man historiskt följt det här och registrerat det? Vet du det?

Ja, alltså lufttemperaturen har vi ju mätt väldigt länge. På vissa mätplatser har man mätt ända sedan 1700-talet. Men för att beräkna antalet nollgenomgångar så behöver man maxtemperaturen och mintemperaturen och det har vi inte mätt lika länge. Man kan säga att vi har mätt max och mintemperatur på ett stort antal mätstationer ungefär sedan slutet av 1800-talet eller början på 1900-talet.

Och vad är skillnaden då på det här med lufttemperatur och maxmintemperatur?

Ja, det är ju en bra fråga. Alltså den Den temperatur som oftast presenteras, till exempel när man pratar om vädret, det är ju lufttemperaturen som är ett medelvärde på en timme. För våra termometrar nu för tiden är ju elektroniska och de mäter temperaturen en gång i minuten. Och då när man pratar om lufttemperaturen så tar man ett medelvärde under en timme. Men när man. tittar på den allra högsta och allra lägsta temperaturen. Så tar man då tittar man på alla de här minutvärdena och så tar man högsta och lägsta värdet under ett dygn. Utifrån dem.

Och från när räknar man ett dygn då?

Ja, man skulle kunna tänka sig att det är från 0 till 0.

Det är vad jag tänker.

Ja, precis. Men tidigare så gjorde man ju det här, mätte man ju det här manuellt. Termometrarna var ju inte elektroniska. Utan det var ju oftast kvickfilm-terametrar. Och man hade en speciell min och max-terameter. Och då hade man ju en observatör som skulle läsa av det här. Så man bestämde att det skulle läsas av klockan 18. Och klockan 18, det är en speciell standardtid som vi kallar för UTC. Så det är klockan 19, svensk normaltid. För man tänkte då att då får man liksom med både. lägsta och högsta temperaturen om man mäter från klockan 19 svensk normaltid till 19 nästa dygn. Och anledningen till att man inte bestämde att man skulle mäta från klockan 0 till klockan 0, det var ju av omtanke om observatörerna för att de skulle slippa gå upp mitt i natten.

Ja, för det var ju en faktisk person som gick ut och läste av det här antecknade.

Precis, innan termometrarna blev elektroniska och vi kunde få in mätningarna direkt. Nu låter det som att vi inte har några observatörer längre men det stämmer ju inte riktigt. Ungefär en fjärdedel av alla Max och min observationer läses av manuellt fortfarande.

Ja nu har vi precis pratat om då nollgenomgångar att de är kopplade till temperatur. Vi vet att det blir varmare i Sverige. Det finns det ju både forskning och fakta och allting på. Och det borde ju då i sig innebära att nollgenomgångarna påverkas. Och om vi skulle kunna ta det här årstid för årstid och också titta på, kanske lite geografiskt, på hur den här förändringen i nollgenomgångar har sett ut eller ser ut i Sverige.

Då är det lite olika hur det har förändrats geografiskt. Jag tänkte mest prata om när det har förändrats. För på en del platser så har det inte förändrats under vissa årstider. Så sommaren till exempel så är det väldigt få nollgenomgångar i Sverige. Och de nollgenomgångar vi får är främst i allra nordligaste delarna. Fjälltrakterna till exempel. Och även där kan man se att det finns en minskande trend. Att det blir lite varmare sommartid så att man får färre. nollgenomgångar.

Så det har varit få men kommer troligtvis bli färre.

Ja, det skulle man kunna säga. Och under hösten så är det tydligt att nollgenomgångar har minskat i hela Sverige som helhet. Och den här minskningen är allra tydligast i de södra delarna av landet. Och anledningen till det är troligen att sommarvärmen håller sig kvar längre så att höstarna då blir varmare. Och då får vi en temperatur som inte lika ofta sjunker under noll grader under hösten. För när vi pratar om hösten så klimatologiskt så är det ju de faktiska höstmånaderna som vi räknar. Så även om temperaturmässigt att sommaren blir längre så beräknar vi ändå på de faktiska månaderna.

Vilka är det då? Kan vi lika gärna klargöra här?

Ja, höstmånaderna, det är då september, oktober, november.

Och hösten övergår i vinter?

Ja, precis. Och i Götaland och Svealand så är det många nollgenomgångar under vintern. I Götaland kan vi tydligt se att antalet nollgenomgångar har minskat sedan början av 1900-talet. Och det beror ju då på att mildare vintrar i flera dygn då temperaturen är väl över noll grader. Så att den inte sjunker alls under noll grader då. I Norrland däremot så har antalet nollgenomgångar under vintern faktiskt ökat. Och det beror ju då på att områden högt i norr har ju tidigare haft stabila minusgrader under vintern. Men nu blir det numera vanligare då att temperaturen ligger runt nollgrader.

Och våren?

Ja, våren är ju en årstid som det är vanligt med nollgenomgångar hela landet. I Götaland och Svealand så finns det en tendens till att antalet nollgenomgångar minskar under våren och det beror ju på att temperaturen ökar, att vi får varmare vårar och då är temperaturen väl över nollgrader i landets södra delar.

Och vi kommer komma in lite på siffror sen, men innan vi gör det så skulle jag vilja prata om samhällseffekter för att om jag bara går till mig själv, jag vet att När temperaturen går från plus till minus, det är fuktigt ute, det blir halt. Det måste ju påverka samhället på något sätt. Det måste finnas samhällseffekter som är kopplade till just nollgenomgångar. Vilka konsekvenser kan det här innebära då när vi går genom nollan?

Ja, det kan ju innebära besvärliga konsekvenser för samhället. Om vi tänker att vi har våta vägbanor när temperaturen ligger över 0 grader och sen så sjunker temperaturen under 0 grader så fryser de här vägbanorna. Och det kan ju orsaka halkolyckor och kommunerna måste ut och sanda och salta för att förebygga det. När vattnet. fryser och tinar om vartannat så kan det också orsaka skador på våra vägar och på byggnader faktiskt också. Och även jordbruket påverkas negativt av att markvatten fryser och tinar om vartannat. Det har också en påverkan på rennäringen. När den våta snön fryser så skapar det ett islager som gör att renarna har svårt att komma åt sin mat. Det ligger snö på marken och det blir lite varmt. Så tinar ju snön och blir blöt. Och sen när det blir kallt igen så fryser snön. Och det skapas då ett islager som gör att renarna helt enkelt har svårt att skrapa undan snön. Och komma åt sin mat som ligger där under. Och det gör ju också att renägarna måste mata renarna i större utsträckning.

Att de inte kan beta sin egen mat.

Ja, just det. Så det är ganska mycket som påverkas. För att jag tänker att en ökning av antalet nollgenomgångar betyder ju att det är mer ostabilt. Som du sa innan då, att på vintern har vi haft mer stabila. Temperaturer och då har vi inte haft lika många nollgenomgångar men nu när det är varmare så skiftar det mer Och då blir det det här med Då att vattnet fryser, smälter, fryser, smälter, fryser och sen så ger det konsekvenser.

Precis, så man kan ju säga att det är när antalet nollgenomgångar ökar som det orsakar problem i samhället.

Ska vi gå in på lite siffror då? Så att man verkligen får en bild av hur det egentligen ser ut. Ska du köra några siffror?

Ja, då har jag tittat på lite statistik. Jag har tittat på Götaland under hösten och där ser vi att det är en minskning av antalet nollgenomgångar. Och jag har tittat på början av 1900-talet och medelvärdet för en 30-årsperiod och det har jag tittat på 1901-1930. Och under den här perioden så var medelvärdet 14 nollgenomgångar per år under hösten. Då får man ju också tänka att det här varierar ju från år till år. Det kan ju vara så att ibland har man en kallare höst och ibland har en varmare höst. Men i genomsnitt så 14. När det gäller nutida klimat och då brukar vi prata om 30-årsperioden 1991 till 2020. Så har det här sjunkit till 11 nollgenomgångar per år. och det låter ju inte som så stor skillnad att det sjunkit från 14 till 11 men procentuellt så är det en minskning på 20 % och betyder då det här alltså att det har blivit varmare eller stabilt varmare det betyder ju att höstarna har blivit varmare i Götaland yes fler exempel ja och vintern då i norra Norrland där man ser att det är en ökning av antalet nollgenomgångar.

Så samma period här i början på nittonhundratalet så var det fjorton nollgenomgångar där också faktiskt. Och i nutida klimat så har det ökat till runt 20 21 nollgenomgångar i genomsnitt. Och det här är en ökning på 47&nbsp, så det är ganska stor skillnad.

Ja, och då förstår man ju då kanske också varför rennäringen påverkas så mycket, för det är där. Och en ökning, nu ska vi bara förklara så att alla förstår det här. En ökning av nollgenomgångar betyder att, framförallt i norr då blir det, där det har varit stabilt kallt, att det nu inte är lika stabilt kallt vad gäller temperatur.

Ja, precis, att det blir dagar då temperaturen oftare ligger runt nollgrader. Där det tidigare var mycket kallare, så att man inte kommer upp i de höga temperaturerna.

En avslutande fråga då. Vad kan vi säga om framtiden och nollgenomgångar? Vi har ju hört lite siffror. Vi hör lite kring hur trenden ser ut, men kan vi säga någonting mer om framtiden?

Ja, det är intressant. Framtida klimatscenarier visar att antalet nollgenomgångar troligen kommer att minska i hela Sverige om man tittar på Sverige som helhet under alla årstider. Och särskilt i Götaland och södra Svealand så blir antalet. kommer antalet nollgenomgångar bli allt färre fram till slutet av seklet och det beror på att de årstider som tidigare hade många nollgenomgångar blir allt varmare. Och i norra Svealand och Norrland så kommer man kunna se att antalet nollgenomgångar under vintermånaderna kommer att faktiskt kunna öka i takt med ett varmare klimat med mildare vintrar. I alla fall vad vi ser fram till sekelskiftet.

Tack Maria för att du ville prata om nollgenomgångar med mig.