Tillståndet i havet

Spegelblankt lugn eller ostyriga vågor med skum som yr. Havet fascinerar. Vi njuter av det och använder det på många sätt. För nöjes skull, men också för transport, yrkesfiske eller annan verksamhet inom den blå ekonomin.

Du känner säkert redan till att vissa algblomningar är en följd av övergödning och kan sätta käppar i hjulet om du är badsugen. Tyvärr kan de ställa till med mer problem än så. En del alger och cyanobakterier, som tidigare kallades blågröna alger, är giftiga i olika grad. Och när de och andra alger så småningom dör och sjunker till botten förbrukas mycket syre när de förmultnar. Det leder till att de syrefria bottnarna breder ut sig vilket gör det nästan omöjligt för djur och växter att leva där. Idag är områdena med syrefri havsbotten i Östersjön större än någonsin.

Det finns flera typer av alger och de bidrar även med positiva egenskaper och är en viktig del av det marina ekosystemet. De är grunden i den marina näringsväven och föda för många andra havslevande arter. Dessutom producerar de genom fotosyntes nära hälften av allt syre på vår planet.

Aktuell forskning för ett hållbart hav

Inom SMHIs forskning och utveckling arbetar vi främst med havsområdena kring Sverige: Östersjön, Västerhavet/Nordsjön och Norra ishavet, men även Södra ishavet.

När det kommer till övergödning och cyanobakteriernas blomning följer vi utvecklingen av hur det påverkar miljön i havet. Därigenom kan vi till exempel bygga varningssystem för blomningar som är så kraftiga att de är skadliga även för oss människor. I våra modeller kan vi även studera hur olika utsläppsminskningar kommer påverka havet på längre sikt. Men vi gör förstås väldigt mycket mer än så.

Havsnivåer, extremväder, krabbor, eDNA-teknik och vindkraft

Klimatförändringen gör att havet stiger. Hur kommer det att påverka till exempel våra svenska hamnar, speciellt i kombination med olika extremväder som skyfall och stormvindar? Det tar vi reda på i ett projekt.

SMHIs forskning visar även att klimatförändringen förstärker effekterna av övergödning i Östersjön och att klimatförändringen i sig, vid slutet av århundrandet, kommer att påverka havets livsmiljöer och ekosystem lika mycket som alla övriga miljöbelastningar tillsammans.

Vi undersöker också hur dessa förändringar i havets livsmiljöer gör det lättare för invasiva arter att etablera sig i svenska vatten, till exempel olika krabbor. Det gör vi för att kunna minimera de negativa effekterna i havet som dessa arter för med sig. Undersökningar av planktons biodiversitet utför vi med eDNA-teknik.

Östersjön kommer att bli varmare i framtiden och istäcket blir då mindre än idag. Hur salthalten i Östersjön kommer att förändras är mer ovisst. Det beror på att en varmare värld medför förändringar som främjar både minskad och ökad salthalt.

Vi forskar också om hur vindkraftsparker till havs påverkar havet.

Modellerna visar effekterna innan viktiga beslut fattas

Mycket av vår oceanografiska forskning om havsmiljö sker framför våra datorer. Ett viktigt verktyg för att studera havet är nämligen de beräkningsmodeller som vi utvecklar. Det är modeller som beskriver havets fysikaliska processer som orsakar strömmar och variationer i salthalt, temperatur och istäcke, och biogeokemiska processer som påverkar halterna av näringsämnen, alger och syre.

Allt eftersom vår forskning ger oss mer kunskap, uppdaterar vi modellernaså att de ger mer detaljerade svar på våra frågor om havet. Man kan säga att modellerna är våra laboratorier, där vi lägger in en mängd olika värden för att se effekterna av olika scenarier. Det kan till exempel handla om hur olika beslut påverkar havsmiljön. Därför är SMHIs forskning en viktig grund för beslut som tas idag och som kommer att påverka havsmiljön långt in i framtiden.

För det finns möjlighet att minska problemen som vi har orsakat havet. Havets uppvärmning hänger ihop med klimatförändringen. Den behöver minskas för att också begränsa ökningen i vattentemperaturen. När det gäller cyanobakterieblomningar och syrebrist i Östersjön är det viktigt att fortsätta att minska utsläppen av näringsämnen. Men, havet reagerar långsamt.

Av övergödningsåtgärderna som infördes på 1980-talet ser vi ännu bara smärre förbättringar, och då endast i kustzonen. I öppna Östersjön syns inga förbättringar. Våra modellresultat visar att förbättringarna i öppna Östersjön kommer först mot slutet av detta århundrade – om vi både fortsätter med åtgärder mot övergödningen och lyckas begränsa klimatförändringen.

Om vi ser och förstår vad som finns och händer under ytan ökar våra möjligheter att vårda vårt fantastiska hav.