Regnbåge på marken

Det är inte ovanligt att få se en regnbåge. Men att få se en horisontell regnbåge på marken tillhör inte vanligheterna. Det kan dock uppstå över exempelvis en daggbelagd yta.

Den vanliga regnbågen syns oftast när man har en lågt stående sol i ryggen och en regnskur framför sig.

Men regnbågsformationer kan även uppkomma under andra omständigheter. Exempelvis kan horisontella regnbågar i sällsynta fall uppstå över daggbelagda ytor eller varma sjöytor med små droppar i det understa luftskiktet.

Det kan även vara fråga om smältande rimfrost som omvandlats helt eller delvis till vattendroppar.

Ett exempel på detta hämtar vi från Nossebro på Västgötaslätten den 12 oktober 2012. Efter en frostig morgon kunde en horisontell regnbåge iakttas frampå förmiddagen över en plöjd åker.

En möjlig förklaring

Eftersom regnbågen uppstår genom ljusets brytning och reflektion i droppar måste frosten som låg på marken tinat i de solbelysta delarna av plogfårorna och bildat små droppar.

Det finns en del observationer av regnbågar (daggbåge) på marken som bildas i daggdroppar som ligger i gräs. Men dessa regnbågar har sällan så tydliga färger som syns i de här bilderna.   

Exakt vad som har skett i detta fall är inte lätt att säga. Kanske dropparna som bildats på något sätt vilar på resterande frost så att de är förhållandevis runda, kanske även droppstorleken spelar in.

Att det inte alltid syns en regnbåge när det ligger dagg på marken beror troligen på att det krävs att dropparna är någorlunda runda.

En svag sekundär regnbåge

Om man tittar närmare bilden nedan så kan man till vänster om den färgstarka primära regnbågen ana ytterligare en svag regnbåge. Det är i så fall den svagare sekundära regnbågen.

Den sekundära regnbågen uppstår genom två reflektioner inuti droppen och har färgerna i omvänd ordning.

Mellan den primära och sekundära regnbågen förefaller marken mörkare. Det motsvarar Alexanders mörka band som för vanliga regnbågar syns mellan den primära och sekundära regnbågen.