Dimbåge

Dimbågen är delvis samma optiska fenomen som regnbågen, men den bildas i små moln- eller dimdroppar i stället för i regndroppar. De betydligt mindre dropparna gör att färgerna blir svaga och att dimbågen ofta ser vit ut. Dimbågen kallas ibland för den vita regnbågen.

Regnbågen uppstår i regndroppar (ofta med diameter 2-3 mm i skurar sommartid). Dimbågen uppstår däremot i små moln- eller dimdroppar (diameter högst 0,02 mm).

När det gäller regnbågen så möjliggör de relativt stora regndropparna en separering av solljusets färger. Nedanför regnbågen syns ibland flera svagare ringar, så kallade interferensringar.

De betydligt mindre dimdropparna kan inte ge någon tillräcklig färgseparering som i regnbågen, men förmår att ge upphov till en eller flera diffusa interferensringar, en så kallad dimbåge.

Dimbågen är ganska bred och med en vit eller mjölkaktig färg. På utsidan av dimbågen syns ibland ett svagt och tunt rött band. På insidan av dimbågen syns ibland ett svagt och tunt blått band.

Dimbågens inre diameter är något mindre än regnbågens inre diameter, men själva bågen är ofta bredare än regnbågen. Bågens centrum befinner sig alltid mittemot solen, dvs. i solens kontrapunkt.

Dimbågen iakttas inte alls lika ofta som regnbågen. Dels är dimbågen sannolikt inte lika vanlig, dels är den inte lika tydlig och därför inte så lätt att få syn på. För att den ska uppträda krävs att man har ett skikt med små moln- eller dimdroppar framför sig och en lågt stående sol i ryggen. Dessa villkor kan till exempel vara uppfyllda en sensommarmorgon när dimman just lättar.

Vid det här tillfället i Ånnaboda den 13 januari 2010 var dagens högsta temperatur cirka -7°. Det kan synas paradoxalt att observera en dimbåge orsakad av molndroppar på vintern då det är flera minusgrader. Men molndroppar kan ofta finnas ner till -30° i atmosfären.