Huvudinnehåll
Utforska ett ämne i kunskapsbanken
Meteorologi
Faktapaket: Meteorologiska modeller
Observationssystem
Meteorologiska observationer är viktiga komponenter i dataassimileringen för numeriska väderprognosmodeller. De varierar mycket i tid, rum och kvalitet.
Att regelbundet och systematiskt observera vädret är betydelsefullt ur en rad olika aspekter. För klimatstudier behövs långa tidserier av hur vädret varierat på olika platser mellan olika årstider, från år till år, mellan olika decennier och århundraden.
Ett brett observationsunderlag utgör också en förutsättning för att vid en viss tidpunkt kunna skapa sig en bild av väderläget. Detta uppskattade väderläge kan sedan även användas för att försöka förutsäga framtida vädersituationer, genom användandet av datorbaserade prognoser. Väderobservationer möjliggör också en ökad förståelse av atmosfärens fysikaliska processer.
Det existerar ett globalt nätverk av meteorologiska väderobservationer. Man brukar skilja mellan två olika typer av observationer: punktobservationer och fjärranalysobservationer. Punktobservationerna görs på samma plats som mätinstrumentet är placerat. Fjärranalysobservationer ger information om vädret på platser långt ifrån mätinstrumentet.
Punktobservationerna innefattar manuella och automatiska väderobservationer från meteorologiska stationer och flygplatser, observationer från väderskepp, meteorologiska bojar, flygplansobservationer samt väderballonger. Man observerar en rad olika atmosfäriska egenskaper som karaktäriserar vädret, såsom lufttryck, lufttemperatur, marktemperatur, markfuktighet, vindhastighet, luftfuktighet, molnighet och nederbörd. Det finns betydligt fler punktobservationer över land än över hav.
Fjärranalysobservationerna utgörs av mätningar från meteorologiska satelliter och väderradar. De satellitbaserade observationerna ger information om atmosfärens luftfuktighet, lufttemperatur, marktemperatur, markfuktighet, vindar och molnighet. En väderradar ger information om nederbörd och vindhastighet.
Olika observationstyper är behäftade med olika typer av mätfel, som måste karaktäriseras innan väderobservationerna kan användas på ett tillförlitligt sätt. Det meteorologiska observationssystemet är grafiskt illustrerat i bilden nedan.

Grafisk illustration av det meteorologiska observationssystemet. Siffrorna anger typiska antalet observationer av olika typer. (Bild erhållen från Europeiska Centret för medellånga väderprognoser) .
Mer i detta faktapaket
- Meteorologi
Meteorologiska modeller
Prognosmodeller och kraftfulla datorer är grunden för dagens prognoser. Det finns många olika modeller som används för olika typer av prognoser.
- Meteorologiska modeller
Dataassimilering
Med hjälp av dataassimilering skapas startvärden (väderläget) för en numerisk prognosmodell. Det är en av de viktigaste komponenterna i ett prognos...
- Meteorologiska modeller
De första stegen mot numeriska prognoser
År 1956 gjordes de första datorbaserade prognoserna vid SMHI, men vägen dit var lång.
- Meteorologiska modeller
Ensembleprognoser
På grund av osäkerheten i indata och att atmosfären är icke-linjär går det inte att göra exakta förutsägelser av vädret. Detta leder till att se vä...
- Meteorologiska modeller
Hur är en numerisk väderprognosmodell uppbyggd?
Väderprognosproblemet är ett fysikaliskt problem, som kan formuleras matematiskt, som ett system av differentialekvationer. Här diskuteras själva p...
- Meteorologiska modeller
Kalmanfiltrering av numeriska prognoser
Kalmanfiltrering är en matematisk metod att optimalt bestämma statistiska parametrar ur ett begränsat antal observationer. Adaptiva filter är kraft...
- Meteorologiska modeller
Kaos - centralt för väderprognoser
En numerisk väderprognosmodell uppför sig kaotiskt eftersom den innehåller icke-linjära termer. Det innebär att en mycket liten ändring av exempelv...
- Meteorologiska modeller
Korta nederbördsprognoser - KNEP
SMHI har utvecklat en metod för att göra korta nederbördsprognoser med hjälp av senaste radarinformationen.
Faktapaket meteorologi
Alla faktapaket inom meteorologi
Vi har satt ihop artiklar utifrån kategorier. Allt för att du ska få ett samlat innehåll.