1938 - Spölandskatastrofen

År 1938 drabbades området kring Ume- och Vindelälven i Västerbotten av stora översvämningar. Konsekvenserna blev stora i bland annat Spöland.

Spöland ligger vid Vindelälven strax innan den ansluter till Umeälven. År 1938 steg Vindelälvens vattennivå högt på grund av  en snabb snösmältning. De flacka områden översvämmades och Spöland drabbades hårt.

Området är översvämningsdrabbat och redan från 1860 finns dokumentationer om arbete med att rensa vattendraget och skapa invallningar för att skydda byggnader och mark. 1924 skapades de första invallningsföretagen. Dessa utökades efter katastrofen 1938.

Hur var flödena?

I årsboken 1938 nämns att flödena var höga bland annat i Vindelälven. Diagrammet nedan visar vattenflödet i Vindelälven vid Vindeln. Svart linje visar år 1938. Resterande linjer visar flödet för åren 1901 till 2020.

Högsta flödet som mätts under perioden 1901-2020 är 1995. Att konsekvenserna då inte blev lika stora som 1938 beror sannolikt på ett gediget arbete med att skydda området från översvämningar.

Ur SMHAs årsbok från 1938

Vårfloden i de norrländska fjällälvarna fortfor och kulminerade som regel något före månadens mitt, varpå följde fallande vattenstånd. Vissa fjälltrakter karakteriserades i år av ovanligt riklig snöförekomst.

En stark avsmältning av dessa snömassor ägde i mellersta Norrland rum vid månadens början i samband med relativt hög värme och nederbörd. Härigenom blev flödet exceptionellt kraftigt utpräglat i några mellannorrländska fjällälvar såsom Umeälven, Faxälven och Indalsälven, varest vattenstånden stego till värden högre än de högsta förut kända.

I förstnämnda vattendrags nedre flacka område inträffade i samband härmed svåra översvämningar.

För månaden och hela året exceptionellt höga tal antecknades i Umeälv, Strömsvattnet och Indalsälven.

(Källa: SMHA, Årsbok, 1938)