Vem namnger stormar?

Sedan den 1 januari 2026 finns en förutbestämd och gemensam namnlista för de tre skandinaviska länderna Sverige, Norge och Danmark. Listan har tagits fram genom lottning bland föreslagna svenska, danska och norska namn.

Namnlistan består av omväxlande manliga och kvinnliga namn. Namnen har valts så att de ska gå bra att uttala på alla de tre skandinaviska språken.

När något av de skandinaviska väderinstituten beslutat att namnge en storm eller annat oväder väljs det första lediga namnet i listan. Hela listan kommer att användas innan det blir dags att skapa en ny namnlista. Detta till skillnad från exempelvis namnen över tropiska stormar på Atlanten som varje år börjar om med en ny lista med start på bokstaven A.

Kriterierna för att utfärda namn skiljer något mellan de tre skandinaviska institiuten. Den danska vädertjänsten namnger endast stormar med en medelvind på minst 25 m/s. SMHI gör en bedömning av den förväntade storleken på konsekvenserna och kan då förutom stormar även namnge snöfall och kraftiga regn med översvämningar. Den norska vädertjänsten namnger endast om varningarna når upp i röd nivå.

Namnlistan

• Anna 1 januari 2026
• Björn
• Cecilia
• Daniel
• Elena
• Filip
• Gunilla
• Hugo
• Ida
• Johan
• Karin
• Lukas
• Miriam
• Noah
• Olivia
• Pelle
• Ronja
• Sture
• Tonje
• Urban
• Vilma
• Ymer

Andra europeiska namngrupper

Det finns förutom den skandinaviska namngruppen omkring ett halvdussin andra europeiska namnsättningsgrupper genom ett initiativ av organisationen EUMETNET (European Meteorological Network).

Om en storm eller annat väder fått namn av en annan europeisk namngivningsgrupp, så använder även SMHI det namnet oavsett om ovädret berör Skandinavien eller inte.

Ett ganska vanligt exempel på detta är stormar som bildas ute på Atlanten och hinner få ett namn av den västra namnsättninsgruppen bestående av Irland, Storbritannien och Nederländerna.

Äldre rutiner för namngivning

Tidigare valde SMHI att namnge stormar genom att helt enkelt välja dagens namn enligt almanackan.

Första gången SMHI gav en storm namn enligt denna princip var i samband med stormen "Simone" den 28 oktober 2013. Senare namngav SMHI även stormen "Sven" den 5 december samma år.

Den sista storm som namngavs enligt den här principen var "Johannes" som passerade den 27 december 2025.

Den norska vädertjänsten började redan 1994 att namnge kraftiga stormar och deras namn plockades ibland upp även i Sverige. Exempel på detta är Per i januari 2007 och Gudrun i januari 2005.

Ännu tidigare fick stormar och andra svåra oväder ofta namn efter det datum eller den veckodag de inträffat, eller det område som drabbats hårdast.

"Ölandsstormen 1985", "allhelgonaorkanen 1969", "julstormen 1902" och "yrväderstisdagen 1850" är några exempel på detta.

Men det finns exempel på att man även då kunde utnyttja dagens namn i almanackan. En storm vid Öland 1985 har ibland kallats Emmastormen, eftersom den inträffade den 23 juli då Emma har namnsdag.

Tropiska cykloner

När det gäller tropiska cykloner finns sedan lång tid tillbaka ett internationellt namngivningssystem med separata namnlistor för olika havsområden. Kansk mest känd är namnlistan för tropiska stormar i Nordatlanten.