Huvudinnehåll

Utforska ett ämne i kunskapsbanken

Meteorologi

Faktapaket: Väderprognoser

Trafikväder

Vädret är av stor betydelse för bilister och andra som rör sig i trafiken. Särskilt vintertid kan vädret innebära stora problem med snöstormar och halka på vägarna. Här förklaras några av de vanligaste begreppen när man pratar om vädret på vägarna.

Frosthalka

När en vägbana är täckt av frost, men inte snö. Frosthalka bildas på snöfria vägar då luftens fukt fryser på vägbanan. Den här typen av halka är vanligast i gryningen och tidigt på morgonen efter en kall och klar natt.

En variation på det här är när det är dimma och dimdropparna fryser på vägen vid minusgrader; "dimma som ger frostavlagringar".

Ishalka (blixthalka)

Orsakas av underkylt regn, duggregn eller regn som fryser när det når avkyld mark. Blixthalka inträder plötsligt när fukt på en vägbana fryser och blixtsnabbt bildar ett ispansar på vägen.

Ishalka uppträder oftast efter att ett regnväder har passerat och följts av snabb uppklarning. Temperaturen i vägbanan faller under nollan och vattnet på vägbanorna fryser till is, men i luften kan det fortfarande vara plusgrader.

Det bildade islagret kan många gånger vara nästan omöjligt att se. Halkan slår till som en blixt från klar himmel och kallas ofta blixthalka eller svart halka. Isbark eller glattis är andra benämningar.

Fläckvis halka

Fläckvis halka beror ofta på att smältvatten fryser fläckvis nattetid. Rester av gammal is och packad snö kan också ge fläckvis halka. Termen kan även avse frosthalka.

Snöhalka

Snö kan givetvis också ge upphov till halka och även små mängder kan ge halka. 

Snödrev

Snö som driver ut på vägen när det är blåsigt, ibland i kombination med ny snö som faller från himlen. Detta kan även ge besvär i trafiken med nedsatt sikt.

Relaterade sidor

Relaterade länkar

Mer i detta faktapaket

  • Meteorologi

    Väderprognoser

  • Väderprognoser

    Att förutsäga väder - en mycket kort historik

    Att kunna förutsäga vädret för kortare eller längre tid har länge tillhört mänsklighetens önskan. Innan den vetenskapliga insikten hade man enbart ...

  • Väderprognoser

    Så gör SMHI en väderprognos

    När SMHI tar fram en väderprognos används insamlade observationsdata som bearbetas av modeller och meteorologer.

  • Väderprognoser

    Tolka SMHIs väderprognoser

    Vad betyder egentligen vädersymbolen? Vad avser ”känns som”-temperaturen, och hur ska du förstå nederbördsprognosens procentsiffror? I denna vägled...

  • Väderprognoser

    Vad betyder SMHIs vädersymboler?

    Det finns många olika vädersymboler på SMHIs väderkartor. Vad de betyder och när de används kan du se nedan.

  • Väderprognoser

    Ortsprognoser – del i helheten

    SMHIs ortsprognoser ger en inblick i hur vädret väntas bli för en viss plats, men för att du ska få en rättvisande bild av väderprognosen för din o...

  • Väderprognoser

    Kan man lita på väderprognoser?

    Meteorologi är en exakt vetenskap, men trots det kan vi inte göra prognoser som alltid blir helt riktiga. Vi kan inte med exakthet kartlägga de fak...

  • Väderprognoser

    Varför stämmer inte alltid prognoserna?

    En väderprognos bygger på vetenskapliga beräkningar om hur atmosfärens tillstånd ska förändras den närmaste tiden. Redan små fel i beräkningarna ka...

Relaterade faktapaket

Snöfall i kvällningen med bilar och fotgängare

Varningar och meddelanden

Meteorologiska mätningar

Sveriges klimat

En uttorkad flod med träd i bakgrunden

Torka