1860 - 1800-talets värsta översvämningar i Dalälven inträffar

Vårfloden 1860 blev mycket stor och i Dalälven inträffade då det hittills högsta uppmätta vattenflödet. Det vittnas om många broar som fördes med av vattenmassorna, men också många hus och vägar som översvämmades.

Vattenflödet i Dalälven steg snabbt i slutet av maj och den 1 juni 1860 uppmättes det hittills högsta flödet som observerats vid Fäggeby sedan mätningarna där startade 1852. Som mest uppmättes 2644 m3/s.

Stora skador

Från ”Nya Dagligt Allehanda” kan vi läsa denna rapport från Avesta den 6 juni:

"Förödelsen är stor; bäfvan och fruktan har kommit öfver menniskorna. Många hava måst flytta ur sina bostäder med folk och fä. Flera tusen tunnland jord, dels besådd med råg, dels ämnad för besåning med vårsäd jemte gräsvallar ligga under 2 till 3 alnars djup vatten. Tusentals lass gödsel, gärdesgårdar, hässjevirek m.m. är bortfördt. Qvarnar, lador och andra byggnader hafva måst medfölja, förutom Tuna, Thorsångs, Avesta, Brunbäcks och Utsunds elfbroar, som rest sina färde. Kommunikationen är så godt som helt och hållet förstörd."

Från Siljan rapporterades om att vattennivån steg tre meter över den normala nivån. Vattennivån i Falun rapporteras vara den högsta sedan 1764.

Vid denna tid fanns inte vattenföringsobservationer i så många av Sveriges vattendrag, men det finns uppgifter om stora översvämningar även i de nedre delarna av Ljusnan. I Gävleborgs läns tidningar står det om skador på byggnader, vägar och åkrar. Där står också att vårfloden 1860 var ungefär lika stor som 1846, men mindre än 1811.

Varför blev flödena så höga?

Det fanns heller inte så många mätstationer för nederbörd och temperatur vid denna tid, men en mätstation fanns vid Falun och observationer från den kan ge några svar på vad som orsakade de höga flödena. Det är troligt att snödjupet var större än normalt denna vinter, speciellt januari var nederbördsrik då ungefär 100 mm föll i Falun. Temperaturen steg hastigt i slutet av maj, så snön smälte snabbt. Det föll även en del regn i samband med snösmältningen i april och maj.

Dessa faktorer tillsammans ledde till en kraftig vårflod.

Före regleringen

1860 var Dalälven oreglerad. Under 1900-talet byggdes vattenkraften och regleringen ut. Det gav möjlighet att spara delar av vattnet från vårfloden i regleringsmagasin och på så sätt minska vattenflödena nedströms. Risken för översvämningar kvarstår dock trots att älven är reglerad.