Huvudinnehåll

Utforska ett ämne i kunskapsbanken

Meteorologi

Faktapaket: Stormar i Sverige

Gudrun - Januaristormen 2005

Sent under fredagskvällen den 7 januari 2005 kunde ett nybildat lågtryck skönjas nordväst om Irland. Ett knappt dygn senare hade det utvecklats till det mest förödande oväder, vad gäller trädfällning, el- och teleavbrott och inställd tågtrafik, som vi känner till i Sverige.

Den explosionsartade fördjupningen av lågtrycket berodde främst på att kall luft hade strömmat ner från Grönlandsområdet och stött på mycket mild och fuktig luft nordväst om de Brittiska öarna.

I gränszonen mellan luftmassorna var förutsättningarna för en häftig lågtrycksbildning ideala. På hög höjd fanns också, vilket är vanligt vid en skarp frontzon, en västlig jetström som bidrog till ett utflöde av luft (divergens) på hög höjd och därmed ett påskyndat tryckfall vid marken.

Lördag middag den 8 januari nådde lågtryckets centrum sydvästra Norge och vinden ökade till storm vid svenska västkusten. Kulmen nåddes lite senare under lördagen och natten till söndagen, när lågtryckscentrum passerade Sverige.

Lufttrycket var som lägst ca 960 hPa nära gränsen mot Norge under lördagskvällen. Samtidigt rasade stormen som värst i södra och mellersta Götaland och i orkanbyarna slets miljontals träd upp med rötterna eller knäcktes som tändstickor.

Se videon om stormen Gudrun på SMHIs youtube kanal här Länk till annan webbplats.

Bilden visar vindbymaximum (m/s) per timme, den 8-9 januari 2005. Förstora bilden

Vindbymaximum (m/s) per timme, den 8-9 januari 2005. Vi kan se att stormen rasade som värst, t ex i Växjö, kl 18-23.

Bilden visar en kartan som visar översiktlig analys av maximala byvindar.Förstora bilden

Kartan visar en översiktlig analys av maximala byvindar på 10 meters höjd, i tämligen öppen terräng och för vindmätare typisk placering, den 8-9 januari 2005. Det bör understrykas att vindbyar på 30 m/s som förekommit i det skogrika inlandet genom södra/mellersta Götaland i allmänhet ställer till med betydligt mer förödelse än byar på 35 m/s i kustregionen, där vegetationen är mycket tåligare. De få mätningarna från 1969 antyder att det även då förekom byar på över 30 m/s i inlandet, den gången dock främst i norra Götaland.

Linjerna visar det lägsta lufttrycket (hPa) under lågtryckspassagen den 8-9 januari.

Linjerna visar det lägsta lufttrycket (hPa) under lågtryckspassagen den 8-9 januari.

Bilden visar lågtryckets läge för var tredje timme från kl 22 den 7 till kl 16 den 9 januari.

Lågtryckets läge för var tredje timme från kl 22 den 7 till kl 16 den 9 januari.

Enorm förödelse

På söndagens morgon avtog vinden och landskapet var på många håll nästan oigenkännligt. Vägar var spärrade, el och telefon utslagna, järnvägstrafiken lamslagen och människor chockade över den enorma förödelsen.

Sju människor miste livet direkt i samband med stormen och som mest var 415 000 hushåll utan ström. En vecka senare var antalet nere i omkring 50 000, men de svåraste fallen återstod; de ensligt belägna gårdarna och de små avlägsna byarna.

Gudruns skadeverkningar i Nävsjökulla

En vecka efter stormen var de flesta vägar hjälpligt uppröjda som här vid Nävsjökulla, Västra Torsås socken, Småland den 17 januari 2005.

Saknas meteorologiska data

Då el- och teleförbindelserna bröts på många håll gick tyvärr en hel del meteorologiska data från automatstationer förlorade. Av de stationer som vi fått data från hade Hanö utanför västra Blekinge både högst medelvind, 33 m/s (orkanstyrka), och de kraftigaste vindbyarna, 42 m/s.

Ännu mer anmärkningsvärda är dock de kraftiga västliga vindbyarna inne i det skogrika Småland, där både Ljungby och Växjö noterade 33 m/s. Vindbyar på 25-30 m/s förekom i stora delar av Götaland och även i sydöstra Svealand.

Stora skador på skog

Det var främst Småland, Halland, norra Skåne och Blekinge samt södra Västergötland som drabbades av svåra och omfattande skogsskador. Skogsstyrelsen har uppskattat att omkring 75 miljoner kubikmeter skog fälldes av stormen.

Det är betydligt mer än vad de svåra stormarna hösten 1969 åstadkom tillsammans, då 37 miljoner kubikmeter föll. Skadorna vid 2005 års storm förvärrades av att marken var blöt och utan tjäle. I synnerhet rena granbestånd drabbades värst.

Det bör tilläggas att granplanteringar har ökat kraftigt i omfattning på bekostnad av blandskogar med träd i olika åldrar, vilket försvårar direkta jämförelser med äldre stormar i södra och västra Götaland.

Exempelvis är den naturliga skogstypen i inre Halland främst bokskog på fastmark och al och björk i kärr. Dessa drabbades bara av ringa eller, när det gäller björk, måttliga skador.

Återkomsttid

I det värst drabbade området var återkomsttiden mer än 50 år. I stora delar av Småland, Halland och norra Skåne har de byvindhastigheter som förekom under stormen Gudrun en beräknad återkomsttid mellan 20 och 50 år. Lokalt i bland annat östra Sveland var det också fråga om återkomsttider över 20 år.

Återkomsttid byvind under stormen GudrunFörstora bilden

Beräknad återkomsttid för de byvindhastigheter som förekom under stormen Gudrun

Stormen den 8 januari 2005 orsakade omfattande skador framförallt i mellersta och södra Götaland. Meteorologiskt sett liknade stormen mycket de som drabbade samma område år 1902 och 1969. Jämför man istället de olika stormarna utifrån skador på skog de orsakat är skillnaderna betydande.

Stormen beräknas ha fällt omkring 75 miljoner kubikmeter skog. Motsvarande siffra för stormen 1969 uppskattades till 25 miljoner kubikmeter, medan skadorna efter stormen 1902 var betydligt mindre omfattande räknat i volym skadad skog.

Nordvästra Götaland drabbades värst vid septemberstormen 1969, medan både stormen 1902 och 2005 drabbade centrala Götaland värst. Om nu centrala Götaland drabbats av två vindhastighetsmässigt i stort sett jämförbara stormar, varför skadades då så mycket mera skog av stormen 2005 än den 1902?

En del av skillnaderna skulle kunna förklaras av att tjäle i marken gör träden mera vindstabila och att marken var tjälad vid stormen 1902, medan den var otjälad stormen Gudrun drog fram. Vid 2005 års storm uppstod dock förhållandevis mycket stambrott, trots otjälad mark. Detta måste då förklaras på annat sätt.

Viktiga bidragande orsaker till skillnaderna i skadornas omfattning mellan de två stormtillfällena står att finna i ett förändrat skogstillstånd. Varför och hur har då skogslandskapet förändrats så att det blivit mera sårbart?

Under 1900-talet har vi i Sverige satsat på att öka skogsproduktionen. Denna satsning har varit mycket framgångsrik, vilket bland annat resulterat i att det numera finns mer skog som kan blåsa ner. När så en kraftig storm som Gudrun drabbar de mest skogrika områdena blir därför skadorna omfattande.

Även andra förändringar i skogslandskapet spelar roll. Exempelvis har vi fått en förskjutning av åldersklasserna mot något äldre skog. Äldre träd är vanligtvis större än yngre träd och utgör därför större vindfång och är därmed mer utsatta för vind.

I mitten av förra seklet introducerades dessutom trakthyggesbruket som numera är den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige. Trakt-hyggesbruk innebär bland annat att ytor kalavverkas. Mellan hygge och kvarvarande skog skapas därmed kanter vilka är särskilt vindutsatta.

Ytterligare en förklaring är att man i skogsbruket i hög grad satsat på gran på bekostnad av mera stormfasta trädslag. Alla dessa förändringar har bidragit till att göra skogen mer sårbar för vind och bör förklara en stor del av skillnaderna i stormfälld volym skog mellan julstormen 1902 och januaristormen 2005.

Mer i detta faktapaket

  • Meteorologi

    Stormar i Sverige

    Sverige har drabbats av många svåra stormar och vissa är fortfarande ihågkomna efter mer än hundra år. Några av de mest spektakulära stormarna intr...

  • Stormar i Sverige

    Vem namnger stormar?

    Det finns ingen längre tradition att ge namn till svenska stormar, till skillnad från namngivningen av tropiska stormar. Men under senare år har et...

  • Stormar i Sverige

    Ingunn - februari 2024

    Vid månadsskiftet januari/februari 2024 intensifierades ett lågtryck på Atlanten mycket snabbt under sin rörelse mot nordligaste Skandinavien. Det ...

  • Stormar i Sverige

    Louis - februari 2024

    Fredagen den 23 februari 2024 drog ett litet men intensivt lågtryck namngivet Louis av den franska vädertjänsten in över Västsverige. I samband med...

  • Stormar i Sverige

    Otto - februari 2023

    Stormen Otto passerade över södra Sverige den 17-18 februari 2023. Hanö vid Blekingekusten kom upp i storm i medelvind och orkan i vindbyarna. Åter...

  • Stormar i Sverige

    Malik - januari 2022

    Efter en nästan två år lång period utan namngivna stormar passerade stormen Malik över södra Sverige den 29-30 januari 2022. Historiskt sett var de...

  • Stormar i Sverige

    Laura - mars 2020

    Stormen Laura passerade över södra Sverige i mitten av mars 2020 med bland annat strömavbrott, trädfällning och inställda tåg. Dessutom resulterade...

  • Stormar i Sverige

    Alfrida, Jan, Julia och Mats januari-februari 2019

    Väderåret 2019 inleddes med fyra namngivna stormar redan under de två första månaderna. Den första stormen gavs namnet Alfrida och passerade den 1-...

Relaterade faktapaket

Vågor på havet som slår in mot stranden

Vattenstånd i havet

En moped plöjer genom decimeterhögt vatten vid översvämning i Lindesberg 4 maj 1977.

Historiska översvämningar

Högvattenhändelser i Sverige

Maskorsfrön sprids i vinden

Vind