Gudrun - Januaristormen 2005

Sent under fredagskvällen den 7 januari 2005 kunde ett nybildat lågtryck skönjas nordväst om Irland. Ett knappt dygn senare hade det utvecklats till det mest förödande oväder, vad gäller trädfällning, el- och teleavbrott och inställd tågtrafik, som vi känner till i Sverige.

Den explosionsartade fördjupningen av lågtrycket berodde främst på att kall luft hade strömmat ner från Grönlandsområdet och stött på mycket mild och fuktig luft nordväst om de Brittiska öarna.

I gränszonen mellan luftmassorna var förutsättningarna för en häftig lågtrycksbildning ideala. På hög höjd fanns också, vilket är vanligt vid en skarp frontzon, en västlig jetström som bidrog till ett utflöde av luft (divergens) på hög höjd och därmed ett påskyndat tryckfall vid marken.

Lördag middag den 8 januari nådde lågtryckets centrum sydvästra Norge och vinden ökade till storm vid svenska västkusten. Kulmen nåddes lite senare under lördagen och natten till söndagen, när lågtryckscentrum passerade Sverige.

Lufttrycket var som lägst ca 960 hPa nära gränsen mot Norge under lördagskvällen. Samtidigt rasade stormen som värst i södra och mellersta Götaland och i orkanbyarna slets miljontals träd upp med rötterna eller knäcktes som tändstickor.

Se videon om stormen Gudrun på SMHIs youtube kanal här Länk till annan webbplats.

Enorm förödelse

På söndagens morgon avtog vinden och landskapet var på många håll nästan oigenkännligt. Vägar var spärrade, el och telefon utslagna, järnvägstrafiken lamslagen och människor chockade över den enorma förödelsen.

Sju människor miste livet direkt i samband med stormen och som mest var 415 000 hushåll utan ström. En vecka senare var antalet nere i omkring 50 000, men de svåraste fallen återstod; de ensligt belägna gårdarna och de små avlägsna byarna.

Saknas meteorologiska data

Då el- och teleförbindelserna bröts på många håll gick tyvärr en hel del meteorologiska data från automatstationer förlorade. Av de stationer som vi fått data från hade Hanö utanför västra Blekinge både högst medelvind, 33 m/s (orkanstyrka), och de kraftigaste vindbyarna, 42 m/s.

Ännu mer anmärkningsvärda är dock de kraftiga västliga vindbyarna inne i det skogrika Småland, där både Ljungby och Växjö noterade 33 m/s. Vindbyar på 25-30 m/s förekom i stora delar av Götaland och även i sydöstra Svealand.

Stora skador på skog

Det var främst Småland, Halland, norra Skåne och Blekinge samt södra Västergötland som drabbades av svåra och omfattande skogsskador. Skogsstyrelsen har uppskattat att omkring 75 miljoner kubikmeter skog fälldes av stormen.

Det är betydligt mer än vad de svåra stormarna hösten 1969 åstadkom tillsammans, då 37 miljoner kubikmeter föll. Skadorna vid 2005 års storm förvärrades av att marken var blöt och utan tjäle. I synnerhet rena granbestånd drabbades värst.

Det bör tilläggas att granplanteringar har ökat kraftigt i omfattning på bekostnad av blandskogar med träd i olika åldrar, vilket försvårar direkta jämförelser med äldre stormar i södra och västra Götaland.

Exempelvis är den naturliga skogstypen i inre Halland främst bokskog på fastmark och al och björk i kärr. Dessa drabbades bara av ringa eller, när det gäller björk, måttliga skador.