Källfördelning av näringsämnen i Vattenwebb

Mängden kväve och fosfor som transporteras med vatten från land till hav styrs av en mängd olika faktorer som varierar både i tid och rum. Belastning tillkommer i flödesvägarna men det sker också avskiljning i form av naturlig fastläggning, omvandling och retention (fördröjning) i landskapet. Storleken på dessa processer har beräknats med den hydrologiska modellen S-HYPE. Genom att modellen beräknar bidragen från många olika källor och förluster från dessa i mark och vatten kan nettobidraget från respektive utsläppskategori (källa) beräknas. En källfördelning delar upp belastningen på de olika källor som står för de ursprungliga utsläppen. Både diffusa utsläpp och punktutsläpp ingår i källfördelningen för ett område eller vattendrag. Källfördelning upprättas antingen för utsläpp i ett område (BRUTTO) eller för det som är kvar av utsläppen efter avskiljning/retention i landskapet (NETTO).

I Vattenwebb redovisas fyra olika typer av källfördelningar för både kväve- och fosforbelastningen för varje delavrinningsområde i Sverige. I den fil som kan laddas ner från Vattenwebb återges källfördelningarna i en egen flik (Källfördelning). De fyra källfördelningstyperna redovisas för både total belastning och för den del av den totala belastningen som antas vara opåverkad av mänsklig aktivitet. Den senare kallas bakgrundsbelastning och den del som inte tas med kallas för antropogen belastning. De fyra källfördelningstyperna beskrivs nedan under varsin rubrik:

1. Brutto för delavrinningsområde.

Under denna rubrik återfinns beräknad bruttobelastning på grundvatten och ytvatten inom delavrinningsområdet. Belastningen beräknas för olika källor inom ett delavrinningsområde; från markens rotzon för markkällor, respektive direkt på vattendrag/sjöar för andra källor. (Markkällor är till exempel skogsmark och enskilda avlopp som släpps ut i marken, medan atmosfärsdeposition är en källa direkt på vatten.) Endast eventuell avskiljning/retention i mark/grundvatten inom rotzonen har dragits bort från berörda utsläppskällor. I tillägg till dessa belastningar redovisas även internbelastningen från eventuell sjö i delavrinningsområdet (5 i figuren). Denna källa uppkommer då transporten ut från sjön är större än belastningen på sjön. Skillnaden redovisas som internbelastning för delavrinningsområdet.

2. Totalt brutto för hela avrinningsområdet.

Under denna rubrik återfinns summerad bruttobelastning från hela avrinningsområdet. Belastningen från olika källor, från markens rotzon för markkällor respektive direkt på vattendrag/sjöar för andra källor, summeras för hela avrinningsområdet. Det aktuella delavrinningsområdet är inkluderat. Endast eventuell avskiljning/retention i mark/grundvatten inom rotzonen har dragits bort från berörda utsläppskällor. Denna belastning är summan av belastningarna under punkt 1. I de fall då ett uppströms liggande delavrinningsområde bara delvis bidrar till aktuellt delavrinningsområdes belastning, tas bara en del av dess belastning med. Andelen bestäms av andelen vatten som flödar mot aktuellt delavrinningsområde i förgreningen.

3. Totalt netto för hela avrinningsområdet.

Under denna rubrik återfinns nettobelastning från hela avrinningsområdet, det vill säga det som lämnar avrinningsområdet, uppdelat på olika källor. Det är den resulterande belastningen efter avskiljning/retention under transporten till utloppet på avrinningsområdet, beräknad för alla källor i uppströmsområdet inklusive det aktuella delavrinningsområdet. Retention i både mark och ytvatten har dragits bort. I praktiken så beräknas nettobelastningen för varje källa i varje ingående delavrinningsområde och summeras sedan per källa.

4.Netto till havet för delavrinningsområdet.

Under denna rubrik redovisas hur mycket av bruttobelastningen från delavrinningsområdet (1) som når havet. Det är det resulterande bidraget från bruttokällorna i det aktuella delavrinningsområdet, efter avskiljning/retention under transporten till havet. Både den lokala retentionen i mark- och ytvatten i området, samt retentionen mellan delavrinningsområdets utloppspunkt och havet, har dragits bort.

Utsläppskällorna i källfördelningarna har beräknats som medelvärden för en period och anges i enheten kg/år för kväve och fosfor. Den tidsperiod som använts hittas i de nedladdningsbara datafilerna från Vattenwebb.

Notera att indata, i detta fall punktutsläpp och markanvändning, ej varierar i tiden under simuleringsperioden. Endast drivdata till modellen, det vill säga klimatdata, varierar i tiden under simuleringsperioden. Information om indata - ursprung och version - finns att läsa under länkarna i högerspalten.

Förklaring av förkortningarna som används i de nedladdningsbara filerna och i figuren: