Hydrokemi i fältforskningsområden

Typ: Rapport
Serie: Hydrologi 63
Författare: Malin Kanth
Publicerad:

Sammanfattning

FFO står för fältforskningsomrädc och är ett program för hydrologiska ochhydrokemiska mätningar i små vattendrag. Programmet tillkom l975. Urvalet av stationer gjordes från naturgeografisk regionsindelning av Norden och hydrologisk regimsindelning. Avsikten var att områden skulle vara 1-200 km2 stora och så homogena som möjligt. Mätprogramet omfattade:  vattenföring, nederbörd, snötaxering och hydrokemi (Edström & Rystam,1994).


I samband med att nästan hela FFO-nätet läggs ner på grund av besparing,(förutom Tarfala som sköts av Naturgeografiska institutionen i Stockholm, Ryttarbacken och Stubbetorp som kommer fortsätta att drivas av SMHI), har det företagits en bearbetning av de hydrokemiska data som samlats in under åren. De beräkningar som har gjorts på hela mätperioden för varje station är månads- och årsmedelvärden med standardavvikelse. Det har även tagits fram beräkningar för jontransporten under perioden 1984 till 1993. I rapporten finns enbart plottad månadsmcdelkonduktivitet för alla stationer utom Tarfala. Förutom detta redovisas månadsmedelvariationen med standardavvikelse för Solmyren, Lilla Tivsjön , Buskbäcken och Ryttarbacken och transportberäkningen för samma områden. Dessa områden har valts ut för att illustrera ett nordligt skogs- och myrområde, skogsområden i mellersta Sverige och ett område med jordbruksinslag.

Variationen i jonkoncentrationen under året följer väl flödesmönstret, med minimum i samband med vårfloden och vid höstregnel. Att flödet har en avgörande roll för jontransporten syns på de stora transporterna i samband med flödestopparna. Den största jontransporten återfinns i södra Sverige, detta bland annat till följd av att vittringen går fortare där än i norr.

Medelvärdet av transporterade joner under perioden 1984 till 1993 visar på en ökning i jämförelse med undersökningsperioden 1969 till 1975, Andersson & Eriksson (1978). En förklaring till ökningen är att proverna är analyserade på olika laboratorier och med olika analysmetoder. Ökningen kan även bero på att det har varit större medelavrinning under den senare perioden och att den mänskliga aktiviteten ökat.