- Väder
-
Klimat
-
Om klimat
- Klimat - eller väder?
- Lär dig mer om klimat och klimatanpassning
- Aktörer och ramverk
- Klimatläget
- Klimatet då och nu
-
Framtidens klimat
-
Sjöar och vattendrag i varmare klimat
- Vattnets kretslopp förändras i varmare klimat
- Vattentillgången förändras i varmare klimat men påverkas också av mänskliga aktiviteter
- Risken för översvämningar vid sjöar och vattendrag förändras i varmare klimat
- Risken för torka och låg vattentillgång förändras i varmare klimat
- Konsekvenser för Sveriges stora sjöar i varmare klimat
- Grundvatten i varmare klimat
- Stigande havsnivåer
- Klimatscenariotjänsten
- Skyfallsstatistik: Regional statistik för extrema korttidsregn
-
Sjöar och vattendrag i varmare klimat
- Klimatanpassning
- Klimatarbetet på SMHI
-
Om klimat
-
Data
- Sök öppna data i utforskaren
- Hitta data för en plats
-
Temperatur och vind
-
Temperatur
- Dataserier med normalvärden för perioden 1961-1990
- Dataserier med normalvärden för perioden 1971-2000
- Dataserier med normalvärden för perioden 1981-2010
- Dataserier med normalvärden för perioden 1991-2020
- Historisk data i Grib-format
- Stockholms temperaturserie
- Uppföljning av prognoser
- Uppsalas temperaturserie
- Års- och månadsstatistik
- Vind
- Brandrisk
-
Temperatur
- Nederbörd och fuktighet
- Åska och blixt
- Hav och havsmiljö
-
Sjöar och vattendrag
-
Vattenwebb
-
Om data i Vattenwebb
- Bakgrundsbelastning i S-HYPE
- Beräkningar i scenarioverktyget
- Budgetberäkningar med Kustzonsmodellen
- Flödesstatistik från S-HYPE i Vattenwebb
- Indata för jordarter i Vattenwebb
- Indata för markanvändning i Vattenwebb
- Indata för punktkällor och diffusa källor i Vattenwebb
- Indata för vattenkraftsregleringar i Vattenwebb
- Kalibrering och utvärdering av Kustzonsmodellen
- Kalibrering och utvärdering av S-HYPE
- Källfördelning av näringsämnen i Vattenwebb
- Punktkällor och landtillrinning i Kustzonsmodellen
- Regleringspåverkan i sjöar och vattendrag
- Retention i S-HYPE
- Tillförlitlighet i beräkningarna
- Väder och atmosfärsdeposition i Kustzonsmodellen
-
Om tjänster i Vattenwebb
- Modelldata per område
- Data för delavrinningsområden - sötvatten
- Data för vattenförekomster - kustzon
- Data för vattenförekomster - kustzon
- Ladda ner modelldata hela Sverige
- Hydrologiskt nuläge
- Utvärdera modellresultat för sötvatten
- Analysverktyg för regleringar
- Anlagda våtmarker
- Damm- och sjöregister
- Historisk förteckning över Sveriges vattenfall
- Historiskt bildgalleri
- Klimatscenarier
- Ladda ner mätningar
- Snötyngd
- Vattenwebb arkiv
- Prognos med notifikation
- Utvärdera vattenprover
- Utvärdera modellresultat för saltvatten
- Analysverktyg för övergödning i kustzon
- Analys- och scenarioverktyg för övergödning i sötvatten
- Status hydrologisk regim
- Avrinningskartor
- Vanliga frågor om Vattenwebb
- Uppdateringar
- Bidra med data
-
Om data i Vattenwebb
- Hydrografi
- Vattenföring
- Vattenstånd
- Is på sjöar
- Vattendragstemperatur
-
Vattenwebb
- Luftkvalitet
- Solstrålning
- Om SMHIs data
-
Professionella tjänster
- Klimat och klimatanpassning
- Säkra samhällen
- Energi och energiomställning
-
Hållbara vattenresurser
- HYFO – beslutsunderlag vid planering av vattenresurser
- Stöd vid planering av åtgärder vid torka
- Deponidata med avdunstning
- Spridning och transport i vatten
- Underlag till omprövning av vattenkraft
- Vattenskyddsområde – för skydd av råvattnet
- Identifiering av områden med risk för erosion
- Vattenresurser för framtiden
- Tjänster för dricksvattensektorn
- Åtgärder för god ekologisk status i ytvattenförekomster
- Mätning i vatten
- SMHI Aqua
- Utredningar för myndigheter
- Hållbara städer
- Luftkvalitet
- Hållbara och säkra transporter
- Säkerhet och beredskap
- Statistik och data
-
Utbildningar
-
Kurs i klimatanpassning för dig som arbetar med skog
- Grundkurs: Klimatanpassning och klimatförändringar för dig som arbetar med skogen
- Fördjupningskurs
- Anmälan till fördjupningskurs: Klimatanpassning för dig som arbetar med skogen
- Kurser i klimatanpassning och klimatförändringar för dig som arbetar med skogen
- Grundkurs: Klimatförändringar för dig som arbetar med skogen
- Anmäl dig till kursen: Klimatanpassning för dig som arbetar med skogen
- Kurser i klimatförändringar och klimatanpassning för dig som arbetar med skogen
- Utbildning i meteorologi för vinterväghållare
- Utbildning inom meteorologi, flygväder och flygvädertjänst
- Utbildning inom klimat och klimatanpassning
- Anpassade kurser för andra myndigheter
-
Kurs i klimatanpassning för dig som arbetar med skog
-
Kunskapsbanken
-
Meteorologi
-
Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation
- Norra polcirkeln soligast i världen
- Kall snö strålar värme
- Solen värmer jorden - jorden värmer atmosfären
- Från sjöbris till monsun
- Den förunderliga corioliseffekten
- Jordrotationens yllemösse-effekt
- Den subtropiska Midgårdsormen
- Hästbredderna, passadvindarna och vädret i tropikerna
- El Niño och andra märkvärdigheter vid ekvatorn
- Fler märkvärdigheter kring ekvatorn
- Tropiska cykloner från Honduras till Norge
- Golfströmmen och skräpet i Sargassohavet
- Atmosfären rör sig av bara farten
- Från "Buys Ballots regel" till den geostrofiska vindlagen
- Det svänger om luften
- Friktionen påverkar vädret
- Ekmanspiraler och Ekmanpumpning
- Nattliga jetströmmar
- Vädret på våra breddgrader
- Varför lutar fronter?
- Varför driver molnen åt olika håll?
- Jetströmmarna som cykelhjul
- En grogrund för lågtryck
- Krafter i motverkan och samverkan
- Ett lågtryck börjar bildas
- Lågtrycket når sin kulmen
- Oväder i en tekopp?
- De nyckfulla sommarlågtrycken
- Svårförståeliga lågtryck
- Vinterhögtryck och kalla lågtryck
- Lågtryck och högtryck samverkar
- Fjärilar är inte huvudproblemet för väderprognoser
- Vad är en Rossbyvåg?
- Kan vi förstå atmosfärens rörelser?
- Atmosfärens cirkulation
- Dimma och fuktdis
- Halofenomen
- Kuriosa om väder
- Luftfuktighet
- Lufttryck
-
Meteorologiska modeller
- Dataassimilering
- De första stegen mot numeriska prognoser
- Ensembleprognoser
- Hur är en numerisk väderprognosmodell uppbyggd?
- Kalmanfiltrering av numeriska prognoser
- Kaos - centralt för väderprognoser
- Korta nederbördsprognoser - KNEP
- Markens roll i en numerisk prognosmodell
- Mesoskaliga modeller
- Molnparametrisering
- Nowcasting
- Numeriska prognosmodeller
- Observation eller beräknat värde?
- Observationssystem
- Olika rumsskalor
- Parametrisering
- Statistiska korrektioner av fel i numeriska prognoser
- Meteorologiska mätningar
- Moln
-
Molnklassificering
- Altocumulus - böljemoln
- Altostratus - skiktmoln
- Cirrocumulus - makrillmoln
- Cirrostratus - slöjmoln
- Cirrus - fjädermoln
- Cumulonimbus - bymoln
- Cumulus - stackmoln
- Lenticularis - linsformade moln
- Mammamoln
- Moln formade av gravitationsvågor
- Moln formade av Kelvin-Helmholtz vågor
- Molngator
- Molnrullar - volutus och arcus
- Nattlysande moln
- Nimbostratus - regnmoln
- Pärlemormoln - polarstratosfäriska moln
- Stratocumulus - valkmoln
- Stratus - dimmoln
- Virga - fallstrimmor
- Vågformade moln
- Nederbörd
-
Omfattande snöfall
- Snöfallet södra Norrland 1-3 februari 2018
- Snöfallet i södra Norrland 10-12 januari 2015
- Snöfallet i södra Norrland 5-6 december 2013
- Snöfallet i södra Norrland 30 november till 1 december 2012
- Snöfallet söder om Vänern 30 november till 1 december 2012
- Snöfallet i mellersta Norrland 9 december 2011
- Snöfallet 27-28 januari 2010
- Snöfallet i Gävle 4-7 december 1998
- Snöfallet i sydligaste Norrland, Svealand och norra Götaland 27-28 april 1995
- Snöfallet i norra Götaland 16-17 november 1995
- Snöfallet utmed mellersta Norrlandskusten 26-27 januari 1994
- Snöfallet i norra Lapplandsfjällen 12-13 mars 1993
- Snöfallet i västra Götaland vid nyår 1985-1986
- Snöfallet vid Smålandskusten 3-5 januari 1985
- Snöovädret i Skåne 13-18 februari 1979
- Snöfallet i Östergötland 6 - 7 december 1977
- Optiska fenomen
- Ozon
- Påverka vädret
- Radar
- Regn
- Satellit
- Skyfall och hagel
- Snö
- Snö- och isfenomen
- Solens upp- och nedgång
- Spridningsberäkningar
-
Stormar i Sverige
- Vem namnger stormar?
- Ingunn - februari 2024
- Louis - februari 2024
- Otto - februari 2023
- Malik - januari 2022
- Laura - mars 2020
- Alfrida, Jan, Julia och Mats januari-februari 2019
- Urd - december 2016
- Egon och Ole januari-februari 2015
- Freja, Gorm och Helga nov-dec 2015
- Simone, Hilde, Sven och Ivar okt-dec 2013
- Dagmar - Annandag jul 2011
- Första adventsstormen 2011
- Sommarovädret 2008
- Per - Januaristormen 2007
- Gudrun - Januaristormen 2005
- Hösten 1999 - Århundradets storm?
- Ölandsstormen 1985
- Orkanernas höst 1969
- Den svåra oktoberstormen 1967
- Oväder i januari 1954
- Nyårsstormen 1904/05
- Den stormiga julen 1902
- Yrväderstisdagen 1850
- Jämförelse av stormarna 1902, 1969 och 2005
- Strålning
-
Svenska lufttrycksrekord
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i januari
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i februari
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i mars
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i april
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i maj
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i juni
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i juli
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i augusti
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i september
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i oktober
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i november
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i december
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i januari
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i februari
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i mars
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i april
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i maj
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i juni
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i juli
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i augusti
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i september
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i oktober
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i november
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i december
-
Svenska nederbördsrekord
- Högsta årsnederbörd
- Minsta årsnederbörd och månadsnederbörd
- Högsta nederbörd i januari
- Högsta nederbörd i februari
- Högsta nederbörd i mars
- Högsta nederbörd i april
- Högsta nederbörd i maj
- Högsta nederbörd i juni
- Högsta nederbörd i juli
- Högsta nederbörd i augusti
- Högsta nederbörd i september
- Högsta nederbörd i oktober
- Högsta nederbörd i november
- Högsta nederbörd i december
-
Svenska rekord för medeltemperatur
- Högsta årsmedeltemperatur
- Högsta månadsmedeltemperatur i januari
- Högsta månadsmedeltemperatur i februari
- Högsta månadsmedeltemperatur i mars
- Högsta månadsmedeltemperatur i april
- Högsta månadsmedeltemperatur i maj
- Högsta månadsmedeltemperatur i juni
- Högsta månadsmedeltemperatur i juli
- Högsta månadsmedeltemperatur i augusti
- Högsta månadsmedeltemperatur i september
- Högsta månadsmedeltemperatur i oktober
- Högsta månadsmedeltemperatur i november
- Högsta månadsmedeltemperatur i december
- Lägsta årsmedeltemperaturer
- Lägsta månadsmedeltemperatur i januari
- Lägsta månadsmedeltemperatur i februari
- Lägsta månadsmedeltemperatur i mars
- Lägsta månadsmedeltemperatur i april
- Lägsta månadsmedeltemperatur i maj
- Lägsta månadsmedeltemperatur i juni
- Lägsta månadsmedeltemperatur i juli
- Lägsta månadsmedeltemperatur i augusti
- Lägsta månadsmedeltemperatur i september
- Lägsta månadsmedeltemperatur i oktober
- Lägsta månadsmedeltemperatur i november
- Lägsta månadsmedeltemperatur i december
-
Svenska snödjupsrekord
- Största snödjup i januari
- Största snödjup i februari
- Största snödjup i mars
- Största snödjup i april
- Största snödjup i maj
- Största snödjup i juni
- Största snödjup i juli
- Största snödjup i augusti
- Största snödjup i september
- Största snödjup i oktober
- Största snödjup i november
- Största snödjup i december
-
Svenska temperaturrekord
- Det svenska köldrekordet
- Temperaturrekord i Stockholm och Uppsala
- Högsta temperaturer i januari
- Högsta temperaturer i februari
- Högsta temperaturer i mars
- Högsta temperaturer i april
- Högsta temperaturer i maj
- Högsta temperaturer i juni
- Högsta temperaturer i juli
- Högsta temperaturer i augusti
- Högsta temperaturer i september
- Högsta temperaturer i oktober
- Högsta temperaturer i november
- Högsta temperaturer i december
- Lägsta temperaturer i januari
- Lägsta temperaturer i februari
- Lägsta temperaturer i mars
- Lägsta temperaturer i april
- Lägsta temperaturer i maj
- Lägsta temperaturer i juni
- Lägsta temperaturer i juli
- Lägsta temperaturer i augusti
- Lägsta temperaturer i september
- Lägsta temperaturer i oktober
- Lägsta temperaturer i november
- Lägsta temperaturer i december
-
Svenska vindrekord
- Högsta vindhastigheter i januari
- Högsta vindhastigheter i februari
- Högsta vindhastigheter i mars
- Högsta vindhastigheter i april
- Högsta vindhastigheter i maj
- Högsta vindhastigheter i juni
- Högsta vindhastigheter i juli
- Högsta vindhastigheter i augusti
- Högsta vindhastigheter i september
- Högsta vindhastigheter i oktober
- Högsta vindhastigheter i november
- Högsta vindhastigheter i december
-
Temperatur
- Extrema temperaturvariationer
- Hur mäts lufttemperatur?
- Jordtemperatur
- Järnnätter
- Temperaturen är ofta lägst i gryningen
- Temperatur under året och dygnet
- Tropiska nätter och tropiska dygn
- Upplevd temperatur
- Vad är isdygn och frostdygn?
- Varför är det kallt uppe på berg?
- Vilken är den vanligaste lufttemperaturen?
- Värmebölja
- Årets kallaste dag
- Tidiga och sena snöfall
-
Tropiska cykloner
- Faktorer som krävs för att en tropisk cyklon skall kunna bildas
- Historiska tropiska cykloner
- Hur får de tropiska cyklonerna sina namn?
- Klassificering av tropiska cykloner
- Orkanens öga
- Tropiska orkaner kan påverka vädret i Sverige
- Vad skiljer tropiska cykloner från våra vanliga svenska stormar?
- Var bildas tropiska cykloner?
- UV-strålning
-
Varningar och meddelanden
- Varningstjänster på smhi.se och i SMHIs väderapp
- SMHIs meddelanden
- Uppföljning av vädervarningar
- Meddelande om höga temperaturer
- Meddelande om risk för vattenbrist
- Meddelande om brandrisk
- Varning för nedisning till havs
- Varning för medelvind till havs
- Varning för stark kyleffekt
- Varning för höga temperaturer
- Varning för höga flöden
- Varning för översvämning
- Varning för åskoväder
- Varning för regn
- Varning för plötslig ishalka och isbeläggning
- Varning för vind i kombination med snöfall på kalfjället
- Varning för snöfall
- Varning för vind på kalfjället
- Varning för vind
- Varning för lågt vattenstånd
- Varning för högt vattenstånd
- Varning för snöfall i kombination med vind
- Vind
-
Vindfenomen
- Fallvindar
- Kraftiga stoftvirvlar i Sverige 1991-2024
- Santa Ana vind
- Sjöbris - en sval bris soliga sommardagar
- Stoftvirvlar
- Tromber
- Tromber och fallvindar i Sverige 1990-1999
- Tromber och fallvindar i Sverige 2000-2009
- Tromber och fallvindar i Sverige 2010-2014
- Tromber och fallvindar i Sverige 2015-2019
- Tromber och fallvindar i Sverige 2020-
- Turbulens - byig vind
-
Väderprognoser
- Att förutsäga väder - en mycket kort historik
- Brandriskprognoser
- Flygvädertjänsten
- Hur mäts prognosers träffsäkerhet?
- Kan man lita på väderprognoser?
- Kustvädersträckor och sjöväderområden
- Lågtrycksbanor över Europa
- Om Brandriskprognoskartor
- Ortsprognoser – del i helheten
- Representativitet
- Så gör SMHI en väderprognos
- Trafikväder
- Vad betyder SMHIs vädersymboler?
- Varför stämmer inte alltid prognoserna?
- Väderspråk: vad betyder orden?
- Vädervarningar för samhällsaktörer
-
Årstider
- Årstidernas ankomst
- Vinter
- Vår
- Sommar
- Höst
- Samiskt nationaldagsväder den 6 februari
- Skottår
- Skottdagsväder
- Nyckfulla sommarskurar
- Påskväder
- Semesterväder - vad säger statistiken?
- Nyårsväder
- Valborgsväder
- Luciaväder
- Brittsommar
- Aprilväder
- Indiansommar
- Nationaldagsväder
- Julväder
- Midsommarväder
- Vasaloppsväder genom tiderna
- Åska
-
Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation
-
Hydrologi
- De stora sjöarna
-
Historiska torrperioder
- 2023 – Variationsrikt år avseende vattenföring
- 2022 - Långvarigt nederbördsunderskott
- 2018 – Stora variationer, snabbt upp och snabbt ned
- 2017 – Låga nivåer men sommarnederbörd
- 2016 – Långsiktigt underskott och låga nivåer
- 2003 - Låga flöden Norrland och Svealand
- 1992 - Försommartorkan i södra Sverige
- 1974–1976 Torrår
- 1959 - Varm sommar och mycket låga nivåer till hösten
- 1955 - Mycket varm sommar
- 1947 - Lite snö och torr sommar
- 1933 - Hela landet drabbat
- 1914 - Torka i mellersta Sverige
- 1868 - Ett av nödåren
-
Historiska översvämningar
- 2023 - Översvämningar efter ovädret Hans
- 2023 - Vinterflöden i södra Sverige
- 2023 - Kraftig vårflod i Torneälven
- 2021 - Sommaröversvämningar i östra Götaland och Svealand
- 2021 - Skyfall i Gävle
- 2020 - Höga vinterflöden i Götaland
- 2018 - Kraftig vårflod i norra Sverige
- 2017 - Skyfall Söderhamn och Karlskoga
- 2016 - Vårflod norra Svealand
- 2015 - Skyfall Hallsberg
- 2014 - Vårflod Klarälven
- 2014 - Skyfall i Malmö
- 2014 - Höstflöden i Bohuslän
- 2013 - Vårflod Uppland
- 2013 - Vårflod norra Norrland
- 2012 - Sommaröversvämningar i Silverån
- 2011 - Höga flöden i Västra Götaland
- 2010 - Vårflod södra Sverige
- 2010 - Snabb vårflod i Norrland och norra Svealand
- 2008 - Höga flöden och islossning under vårfloden
- 2007 - Översvämningar i Götaland under högsommaren
- 2007 - Beskedlig vårflod utom i nordöstra Norrland
- 2006 - Översvämningar och jordskred i västra Götaland
- 2006 - Vårflod i södra Sverige
- 2006 - Vårfloden i norra Sverige
- 2006 - Skyfall orsakade ras vid Ånn
- 2005 - Varmt väder gav intensiv vårflod i fjällen
- 2005 - Hög vårflod i Torneälven
- 2005 - Höga flöden i stormen Gudruns spår
- 2004 - Sommarflöden i norr och söder
- 2004 - Skyfall i Värmland
- 2004 - Ett sommarflöde från Kebnekaise till Bottenviken på 6 dygn
- 2003 - Sommarflöden i Småland
- 2002 - Skyfall på Orust
- 2002 - Extrema vattenflöden i södra Götaland
- 2001 - Översvämningar i Sundsvallstrakten
- 2001 - Sommarnederbörd orsakade översvämningar över östra Svealand och södra Norrland
- 2000 - Översvämningarna i södra Norrland i juli
- 2000 - Höstflöde i Värmland och Dalarna
- 2000 - Extrem vattennivå i Glafsfjorden
- 2000-2001 Hög vattennivå i Vänern
- 1999 - Hög vattennivå i Vättern
- 1997 - Översvämningar i Pitetrakten
- 1997 - Regnkatastrofen på Fulufjället
- 1996 - Östergötland och nordöstra Småland i juli
- 1995 - Vårflod i södra Sverige
- 1995 - Extrem vårflod i norra Sverige
- 1993 - Extrema sommarflöden i Norrlandsälvar
- 1989 - Sommarflöden i Luleälven
- 1986 - Vårflöde i Dalarna och Hälsingland
- 1985 - Snösmältning efter extremt mycket snö på Smålandskusten
- 1985 - Höstflöde i Dalarna och Hälsingland med dammras i Noppikoski
- 1984, 1985, 1986 - Svåra islossningar i Torneälven
- 1980 - Kritiskt vinterflöde i norra Skåne
- 1977 - Extrem vårflod i Bergslagen
- 1973 - Dammolycka i Sysslebäck
- 1968 - Extrem vårflod i Torneälven
- 1966 - Hastig vårflod
- 1951 - Kraftig vårflod i Götaland
- 1943 - Rekordstor vårflod i Ångermanälven
- 1938 - Spölandskatastrofen
- 1924 - Översvämningar på många håll i hela landet
- 1922 - Hög vårflod i Luleälven och Piteälven
- 1919 - Översvämningar i Norrland
- 1916 – Extrem vårflod i Dalälven, Gavleån och Klarälven
- 1905 - Tappningskatastrof, Arpojaure/Arpujärvi i Kiruna kommun
- 1904 - Extremt vattenstånd i Mälaren
- 1900 - Översvämning i Fyrisån
- 1879 - Runinskrift avslöjar vårflod
- 1860 - 1800-talets värsta översvämningar i Dalälven inträffar
- 1684 - Kraftig vårflod i Söderköping översvämmar kyrka
- 1677 - Svår islossning i Torneälven
- 1666 - Historisk översvämning i Falun
- 1649 - Olsmässofloden i Östergötland
- 1617 - Islossning i Torneälven
- 1596 - Ett krisens år i Örslösa på Kålland
- 1400 - Söderköpingsborna flyr upp på Ramunderberget
- Hydrografiska data
- Is på sjöar och vattendrag
- Klimateffekter i sjöar och vattendrag
-
Mänsklig påverkan på Sveriges hydrologi
- Flottning
- Kanaler
- Markavvattning - Så leds vatten bort
- Påverkan på vattendrag - en historik över markavvattning
- Regleringars påverkan på risken för översvämning
- Rändåsprutt'n - ett hydrologiskt fenomen
- Stuor Muorkke, Stora Sjöfallet
- Utbyggnad av vattenkraften - en historik
- Vattenreglering och vattenkraft
- Mätning av flöde och vattenstånd
- Sveriges sjöar
- Sveriges vattendrag
- Torka
- Vattenbalans och vattnets kretslopp
- Vattenföring
- Våtmarker
- Översvämningar
-
Oceanografi
- Alger
- Haven runt Sverige
- Havsmiljö
- Högvattenhändelser i Sverige
- Is till havs
- Klimateffekter i havet
-
Mätningar i havet
- Alkalinitet – viktig för att förstå försurningen
- Bottenmätsystem
- Ferrybox - mätningar från fartyg
- Havsbojar
- Havsobservationer
- Humus – färgar havet brunt
- Klorofyll – ett mått på mängden växtplankton
- Kustbojar
- Mätning av vattenstånd
- Mätning och beräkning av vågor
- Närsalter – algernas mat
- pH-värde
- Salinitet
- Stationslista vattenstånd
- Svavelväte
- Syre
- Vågbojar
- Oceanografiska modeller
- Storskalig oceanografi
- Vattenstånd i havet
- Vattenstånd och klimat
- Vågor
-
Klimat
- Extremer
- Fenologi
- Förhistoriskt klimat
- Historiskt klimat
- Jordens klimat
- Klimateffekter
- Klimateffekter i havet
- Klimateffekter i sjöar och vattendrag
- Klimatet förändras
-
Klimatet i Sveriges landskap
- Blekinges klimat
- Bohusläns klimat
- Dalarnas klimat
- Dalslands klimat
- Gotlands klimat
- Gästriklands klimat
- Hallands klimat
- Hälsinglands klimat
- Härjedalens klimat
- Jämtlands klimat
- Lapplands klimat
- Medelpads klimat
- Norrbottens klimat
- Närkes klimat
- Skånes klimat
- Smålands klimat
- Södermanlands klimat
- Upplands klimat
- Värmlands klimat
- Västerbottens klimat
- Västergötlands klimat
- Västmanlands klimat
- Ångermanlands klimat
- Ölands klimat
- Östergötlands klimat
-
Klimatmodeller och scenarier
- Hur fungerar en klimatmodell?
- Hur tas klimatscenarier fram?
- Klimatscenarier används för hydrologiska effektstudier
- Klimatscenarier och väderprognoser
- Markmodeller i klimatberäkningar
- RCP scenarier
- SSP-scenarier
- Vad betyder nedskalning?
- Vad är DBS-metoden?
- Vad är en global klimatmodell?
- Vad är en klimatmodell?
- Vad är en regional klimatmodell?
- Vad är ett klimatscenario?
- Varför finns klimatscenarier?
- Klimatpåverkan
- Kortlivade klimatpåverkande ämnen
- Normaler
- Sveriges klimat
- Vattenstånd och klimat
-
Från dåtid till nutid
-
Historisk återblick
- Hydrologiska tjänstens historia
- Från Hydrografiska byrån till SMHI
- HBV-modellen 1972
- 1975 SMHIs huvudkontor flyttar till Norrköping
- 1984 SMHIs första väderradar
- Bergenskolan
- Det meteorologiska stationsnätets historia
- Kvinnliga stormvarnare
- MCA-personal 1918
- Ny organisation och nytt namn 1945
- Oceanografi - en historisk återblick
- SMHI i årtal
- Spridning av prognoser - historik
- Utbyte och analys av väderobservationer - historik
- Vädersignalering med koner, klot och flaggor
- Vägen till Kräckelbäcken
- Äldre prognosdistrikt i land- och sjörapporten
-
Historiska personer
- Alf Nyberg
- Anders Ångström
- Axel Wallén
- Birgitta Raab, Sveriges andra kvinnliga hydrolog
- Carl-Gustaf Rossby
- Esten Sundvallson
- Gaspard Gustave Coriolis
- Gunlög Wennerberg, SMHIs tredje kvinnliga hydrolog
- Johan Wilhelm Sandström och hans efterlämnade ljusbilder
- Jonas Westman, Sulitelma och fotogrammetri
- Malin Falkenmark, SMHIs första kvinnliga hydrolog
- Nils Ekholm
- Oscar Rygård - en flitig observatör
- Renate Schäffer -Första kvinnliga meteorologen vid SMHI
- Robert Rubenson
- Sveriges första kvinnliga väderobservatörer
- Tor Bergeron
-
Historisk återblick
- Väder, vatten och klimat för unga och lärare
-
Meteorologi
-
Forskning
- Om oss
- Ämnen
- Forskningsprojekt
- Forskningsartiklar
- Modeller och data
- Nyheter
- Blogg
- Podd
-
Om SMHI
- SMHIs uppdrag - med samhällsnytta i fokus
- SMHIs organisation
- Samverkan nationellt och internationellt
- Regeringsuppdrag och remissvar
- Press
- SMHIs hantering av personuppgifter och integritetspolicy
- För leverantörer, kunder och samarbetspartners
-
Om webbplatsen
- Kakor och personuppgifter
-
Tillgänglighet
- Rapportera bristande tillgänglighet
-
Tillgänglighetsredogörelser
- Tillgänglighetsredogörelse för smhi.se
- Tillgänglighetsredogörelse för SMHI Öppna data
- Tillgänglighetsredogörelse för Lathund för klimatanpassning
- Tillgänglighetsredogörelse för Nationella emissionsdatabasen
- Tillgänglighetsredogörelse för Nationella expertrådet för klimatanpassning
- Tillgänglighetsredogörelse för Nationell modellering av luftkvalitet
- Tillgänglighetsredogörelse för Referenslaboratoriet för luftkvalitet – modeller
- Tillgänglighetsredogörelse för Shark
- Tillgänglighetsredogörelse för SMHI Vattenwebb
- Tillgänglighetsredogörelse för SMHI Väder (mobilapp)
- Tillgänglighetsredogörelse portal för datavärdskap luftkvalitet
- SMHIs policy för sociala medier
- Upphovsrätt på SMHIs webbplats
- Publika samarbetsverktyg
- RSS på smhi.se
-
Jobba på SMHI
- Lediga tjänster
-
Möt våra medarbetare
- Ana, Miljöingenjör inom meteorologisk och oceanografisk fysik
- Anders, HR-specialist
- Anna, Hydrolog
- Camilla, Meteorolog och luftmiljöforskare
- Fredrik, Vetenskaplig programmerare
- Goran, Medarbetare i servicedesk
- Jafet, Forskare inom hydrologi
- Jonas, systemutvecklare
- Lena, Fälthydrolog
- Linus, Prognosmeteorolog
- Louise, Lönespecialist och systemförvaltare
- Magnus, Konsult inom meteorologi
- Martin, UX/UI-designer
- Niloofar, Releaseansvarig på IT
- Nina, Prognoshydrolog
- Stina, Flygmeteorolog
- Örjan, Oceanograf
- SMHI som arbetsplats
- Yrken
- Kontakta SMHI
- Publikationer från SMHI
- Tema
HOME Vatten i Mälaren
Uppdaterad
❘Publicerad
- Typ:
- Rapport
- Serie:
- Oceanografi 103/2010
- Författare:
- Jörgen Sahlberg, Hanna Gustavsson
- Publicerad:
- 05 juli 2010
- HOME Vatten i Mälaren Pdf, 12.4 MB.
(pdf, 12.4 MB)
Uppsättningen av HOME Vatten i Mälaren har utförts på uppdrag av Norra Östersjöns vattendistrikt. Detta är första gången som HOME Vatten sätts upp i en sjö. HOME Vatten är ett integrerat modellsystem för vattenkvalitets-beräkningar i mark, sjöar, vattendrag och kustvatten. Modellsystemet är utvecklat att användas i vattenförvaltningsarbetet, med speciellt fokus på EUs ramdirektiv för Vatten och består av två integrerade vattenkvalitets-modeller, HYPE för mark, sjöar och vattendrag och Kustzonsmodellen för kustvatten och sjöar. Notera att detta är den första HOME Vatten uppsättningen som använder den nyutvecklade hydrologiska HYPE modellen för hela Mälaren avrinningsområde istället för HBV-NP modellen. Med HOME Vatten är det möjligt att beräkna långa tidserier av näringsämnen. I kustvattnen och sjöar beräknas dessutom tidserier av syrgashalt. HYPE är en högupplöst hydrologisk modell för vatten och vattenkvalitets-beräkningar med integrerade moduler för att simulera vattenkvalitet (N,P,TOC) samt spårämnen (O18). Den nuvarande HYPE version som satts upp för hela Sverige (S-HYPE) består av totalt 17313 delområden varav Norrströms avrinningsområde innehåller 973 delområden. Trots detta stora antal delområden runt Mälaren saknas närområdet runt Mälaren i HYPE Modellen. Då modellen vidareutvecklas hela tiden med bla en högre och högre rumslig upplösning kommer Mälarens närområde att inkorporeras mer och mer för varje ny HYPE version. Kustzonsmodellen är en s.k. endimensionell modell, som löser upp modellvariablerna i djupled med hög noggrannhet, men beräknar ett horisontellt medelvärde i aktuellt område. För att kunna lösa upp de horisontella gradienterna i området måste modellområdet delas in i ett flertal vattenförekomster. Beräkningar görs på alla djup i alla vatten-förekomster. Dessa är kopplade sinsemellan via sund och utbyter egenskaper mellan varandra. I denna version av Kustzonsmodellens uppsättning i Mälaren består den av 39 vattenförekomster. Modellsystemet har beräknat dagliga värden av temperatur, syre, närsalter, klorofyll och vattnets ålder i Mälarens alla vattenförekomster för perioden 1990-2008. En omfattande validering av Kustzonsmodellen har genomförts med hjälp av mätdata från ett 20-tal mätstationer i området. Mätdata har laddats ner från SLUs (Sveriges Lantbruks Universitet) hemsida. Dessutom har Stockholm Vatten bidragit med alla mätdata från Mälarens östra del. Resultatet kan sammanfattas så att kustzonsmodellen beskriver temperatur, kvävehalter och syrgashalter i Mälaren på ett bra sätt medan fosfor och klorofyll inte har en lika god överensstämmelse mot mätdata. Resultatet från fosforberäkningarna visar att löst fosfor stämmer ganska bra men att vintervärdena ofta blir för höga. Problemet är här att totalfosforberäkningarna inte överensstämmer så bra mot mätningarna i främst den västra delen av Mälaren. I den östra delen ligger medelvärdet av den beräknade totalfosforhalten bra i jämförelsen mot mätningarna men de beräknade halterna varierar mer under året. Den generella slutsatsen från valideringen av fosfor är att HYPEs totalfosfortransport till Mälaren består av för mycket löst fosfor och för lite partikulärt fosfor samt att den är för liten i Mälarens västra del. Ett annat problem är att i bottenvattnet startar det beräknade fosforutbytet mellan vatten och sediment vid för höga syrgaskoncentrationer. Detta kommer att rättas till i nästa version av Kustzonsmodellen. Den beräknade klorofyllhalten underskattas vilket troligen har att göra med att den biogeokemiska modellen SCOBI bara innehåller en typ av plankton ett sk ”medelplankton” vars koncentration inte varierar tillräckligt mycket. Statusberäkningar i Mälaren, vad gäller syre och totalfosfor, har inte genomförts i denna studie då dessa beräkningsprogram kommer att utvecklas först under hösten 2010.