- Väder
-
Klimat
-
Om klimat
- Klimat - eller väder?
- Lär dig mer om klimat och klimatanpassning
- Aktörer och ramverk
- Klimatläget
- Klimatet då och nu
-
Framtidens klimat
-
Sjöar och vattendrag i varmare klimat
- Vattnets kretslopp förändras i varmare klimat
- Vattentillgången förändras i varmare klimat men påverkas också av mänskliga aktiviteter
- Risken för översvämningar vid sjöar och vattendrag förändras i varmare klimat
- Risken för torka och låg vattentillgång förändras i varmare klimat
- Konsekvenser för Sveriges stora sjöar i varmare klimat
- Grundvatten i varmare klimat
- Stigande havsnivåer
- Klimatscenariotjänsten
- Skyfallsstatistik: Regional statistik för extrema korttidsregn
-
Sjöar och vattendrag i varmare klimat
- Klimatanpassning
- Klimatarbetet på SMHI
-
Om klimat
-
Data
- Sök öppna data i utforskaren
- Hitta data för en plats
-
Temperatur och vind
-
Temperatur
- Dataserier med normalvärden för perioden 1961-1990
- Dataserier med normalvärden för perioden 1971-2000
- Dataserier med normalvärden för perioden 1981-2010
- Dataserier med normalvärden för perioden 1991-2020
- Historisk data i Grib-format
- Stockholms temperaturserie
- Uppföljning av prognoser
- Uppsalas temperaturserie
- Års- och månadsstatistik
- Vind
- Brandrisk
-
Temperatur
- Nederbörd och fuktighet
- Åska och blixt
- Hav och havsmiljö
-
Sjöar och vattendrag
-
Vattenwebb
-
Om data i Vattenwebb
- Bakgrundsbelastning i S-HYPE
- Beräkningar i scenarioverktyget
- Budgetberäkningar med Kustzonsmodellen
- Flödesstatistik från S-HYPE i Vattenwebb
- Indata för jordarter i Vattenwebb
- Indata för markanvändning i Vattenwebb
- Indata för punktkällor och diffusa källor i Vattenwebb
- Indata för vattenkraftsregleringar i Vattenwebb
- Kalibrering och utvärdering av Kustzonsmodellen
- Kalibrering och utvärdering av S-HYPE
- Källfördelning av näringsämnen i Vattenwebb
- Punktkällor och landtillrinning i Kustzonsmodellen
- Regleringspåverkan i sjöar och vattendrag
- Retention i S-HYPE
- Tillförlitlighet i beräkningarna
- Väder och atmosfärsdeposition i Kustzonsmodellen
-
Om tjänster i Vattenwebb
- Modelldata per område
- Data för delavrinningsområden - sötvatten
- Data för vattenförekomster - kustzon
- Data för vattenförekomster - kustzon
- Ladda ner modelldata hela Sverige
- Hydrologiskt nuläge
- Utvärdera modellresultat för sötvatten
- Analysverktyg för regleringar
- Anlagda våtmarker
- Damm- och sjöregister
- Historisk förteckning över Sveriges vattenfall
- Historiskt bildgalleri
- Klimatscenarier
- Ladda ner mätningar
- Snötyngd
- Vattenwebb arkiv
- Prognos med notifikation
- Utvärdera vattenprover
- Utvärdera modellresultat för saltvatten
- Analysverktyg för övergödning i kustzon
- Analys- och scenarioverktyg för övergödning i sötvatten
- Status hydrologisk regim
- Avrinningskartor
- Vanliga frågor om Vattenwebb
- Uppdateringar
- Bidra med data
-
Om data i Vattenwebb
- Hydrografi
- Vattenföring
- Vattenstånd
- Is på sjöar
- Vattendragstemperatur
-
Vattenwebb
- Luftkvalitet
- Solstrålning
- Om SMHIs data
-
Professionella tjänster
- Klimat och klimatanpassning
- Säkra samhällen
- Energi och energiomställning
-
Hållbara vattenresurser
- HYFO – beslutsunderlag vid planering av vattenresurser
- Stöd vid planering av åtgärder vid torka
- Deponidata med avdunstning
- Spridning och transport i vatten
- Underlag till omprövning av vattenkraft
- Vattenskyddsområde – för skydd av råvattnet
- Identifiering av områden med risk för erosion
- Vattenresurser för framtiden
- Tjänster för dricksvattensektorn
- Åtgärder för god ekologisk status i ytvattenförekomster
- Mätning i vatten
- SMHI Aqua
- Utredningar för myndigheter
- Hållbara städer
- Luftkvalitet
- Hållbara och säkra transporter
- Säkerhet och beredskap
- Statistik och data
-
Utbildningar
-
Kurs i klimatanpassning för dig som arbetar med skog
- Grundkurs: Klimatanpassning och klimatförändringar för dig som arbetar med skogen
- Fördjupningskurs
- Anmälan till fördjupningskurs: Klimatanpassning för dig som arbetar med skogen
- Kurser i klimatanpassning och klimatförändringar för dig som arbetar med skogen
- Grundkurs: Klimatförändringar för dig som arbetar med skogen
- Anmäl dig till kursen: Klimatanpassning för dig som arbetar med skogen
- Kurser i klimatförändringar och klimatanpassning för dig som arbetar med skogen
- Utbildning i meteorologi för vinterväghållare
- Utbildning inom meteorologi, flygväder och flygvädertjänst
- Utbildning inom klimat och klimatanpassning
- Anpassade kurser för andra myndigheter
-
Kurs i klimatanpassning för dig som arbetar med skog
-
Kunskapsbanken
-
Meteorologi
-
Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation
- Norra polcirkeln soligast i världen
- Kall snö strålar värme
- Solen värmer jorden - jorden värmer atmosfären
- Från sjöbris till monsun
- Den förunderliga corioliseffekten
- Jordrotationens yllemösse-effekt
- Den subtropiska Midgårdsormen
- Hästbredderna, passadvindarna och vädret i tropikerna
- El Niño och andra märkvärdigheter vid ekvatorn
- Fler märkvärdigheter kring ekvatorn
- Tropiska cykloner från Honduras till Norge
- Golfströmmen och skräpet i Sargassohavet
- Atmosfären rör sig av bara farten
- Från "Buys Ballots regel" till den geostrofiska vindlagen
- Det svänger om luften
- Friktionen påverkar vädret
- Ekmanspiraler och Ekmanpumpning
- Nattliga jetströmmar
- Vädret på våra breddgrader
- Varför lutar fronter?
- Varför driver molnen åt olika håll?
- Jetströmmarna som cykelhjul
- En grogrund för lågtryck
- Krafter i motverkan och samverkan
- Ett lågtryck börjar bildas
- Lågtrycket når sin kulmen
- Oväder i en tekopp?
- De nyckfulla sommarlågtrycken
- Svårförståeliga lågtryck
- Vinterhögtryck och kalla lågtryck
- Lågtryck och högtryck samverkar
- Fjärilar är inte huvudproblemet för väderprognoser
- Vad är en Rossbyvåg?
- Kan vi förstå atmosfärens rörelser?
- Atmosfärens cirkulation
- Dimma och fuktdis
- Halofenomen
- Kuriosa om väder
- Luftfuktighet
- Lufttryck
-
Meteorologiska modeller
- Dataassimilering
- De första stegen mot numeriska prognoser
- Ensembleprognoser
- Hur är en numerisk väderprognosmodell uppbyggd?
- Kalmanfiltrering av numeriska prognoser
- Kaos - centralt för väderprognoser
- Korta nederbördsprognoser - KNEP
- Markens roll i en numerisk prognosmodell
- Mesoskaliga modeller
- Molnparametrisering
- Nowcasting
- Numeriska prognosmodeller
- Observation eller beräknat värde?
- Observationssystem
- Olika rumsskalor
- Parametrisering
- Statistiska korrektioner av fel i numeriska prognoser
- Meteorologiska mätningar
- Moln
-
Molnklassificering
- Altocumulus - böljemoln
- Altostratus - skiktmoln
- Cirrocumulus - makrillmoln
- Cirrostratus - slöjmoln
- Cirrus - fjädermoln
- Cumulonimbus - bymoln
- Cumulus - stackmoln
- Lenticularis - linsformade moln
- Mammamoln
- Moln formade av gravitationsvågor
- Moln formade av Kelvin-Helmholtz vågor
- Molngator
- Molnrullar - volutus och arcus
- Nattlysande moln
- Nimbostratus - regnmoln
- Pärlemormoln - polarstratosfäriska moln
- Stratocumulus - valkmoln
- Stratus - dimmoln
- Virga - fallstrimmor
- Vågformade moln
- Nederbörd
-
Omfattande snöfall
- Snöfallet södra Norrland 1-3 februari 2018
- Snöfallet i södra Norrland 10-12 januari 2015
- Snöfallet i södra Norrland 5-6 december 2013
- Snöfallet i södra Norrland 30 november till 1 december 2012
- Snöfallet söder om Vänern 30 november till 1 december 2012
- Snöfallet i mellersta Norrland 9 december 2011
- Snöfallet 27-28 januari 2010
- Snöfallet i Gävle 4-7 december 1998
- Snöfallet i sydligaste Norrland, Svealand och norra Götaland 27-28 april 1995
- Snöfallet i norra Götaland 16-17 november 1995
- Snöfallet utmed mellersta Norrlandskusten 26-27 januari 1994
- Snöfallet i norra Lapplandsfjällen 12-13 mars 1993
- Snöfallet i västra Götaland vid nyår 1985-1986
- Snöfallet vid Smålandskusten 3-5 januari 1985
- Snöovädret i Skåne 13-18 februari 1979
- Snöfallet i Östergötland 6 - 7 december 1977
- Optiska fenomen
- Ozon
- Påverka vädret
- Radar
- Regn
- Satellit
- Skyfall och hagel
- Snö
- Snö- och isfenomen
- Solens upp- och nedgång
- Spridningsberäkningar
-
Stormar i Sverige
- Vem namnger stormar?
- Ingunn - februari 2024
- Louis - februari 2024
- Otto - februari 2023
- Malik - januari 2022
- Laura - mars 2020
- Alfrida, Jan, Julia och Mats januari-februari 2019
- Urd - december 2016
- Egon och Ole januari-februari 2015
- Freja, Gorm och Helga nov-dec 2015
- Simone, Hilde, Sven och Ivar okt-dec 2013
- Dagmar - Annandag jul 2011
- Första adventsstormen 2011
- Sommarovädret 2008
- Per - Januaristormen 2007
- Gudrun - Januaristormen 2005
- Hösten 1999 - Århundradets storm?
- Ölandsstormen 1985
- Orkanernas höst 1969
- Den svåra oktoberstormen 1967
- Oväder i januari 1954
- Nyårsstormen 1904/05
- Den stormiga julen 1902
- Yrväderstisdagen 1850
- Jämförelse av stormarna 1902, 1969 och 2005
- Strålning
-
Svenska lufttrycksrekord
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i januari
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i februari
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i mars
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i april
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i maj
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i juni
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i juli
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i augusti
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i september
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i oktober
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i november
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i december
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i januari
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i februari
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i mars
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i april
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i maj
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i juni
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i juli
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i augusti
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i september
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i oktober
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i november
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i december
-
Svenska nederbördsrekord
- Högsta årsnederbörd
- Minsta årsnederbörd och månadsnederbörd
- Högsta nederbörd i januari
- Högsta nederbörd i februari
- Högsta nederbörd i mars
- Högsta nederbörd i april
- Högsta nederbörd i maj
- Högsta nederbörd i juni
- Högsta nederbörd i juli
- Högsta nederbörd i augusti
- Högsta nederbörd i september
- Högsta nederbörd i oktober
- Högsta nederbörd i november
- Högsta nederbörd i december
-
Svenska rekord för medeltemperatur
- Högsta årsmedeltemperatur
- Högsta månadsmedeltemperatur i januari
- Högsta månadsmedeltemperatur i februari
- Högsta månadsmedeltemperatur i mars
- Högsta månadsmedeltemperatur i april
- Högsta månadsmedeltemperatur i maj
- Högsta månadsmedeltemperatur i juni
- Högsta månadsmedeltemperatur i juli
- Högsta månadsmedeltemperatur i augusti
- Högsta månadsmedeltemperatur i september
- Högsta månadsmedeltemperatur i oktober
- Högsta månadsmedeltemperatur i november
- Högsta månadsmedeltemperatur i december
- Lägsta årsmedeltemperaturer
- Lägsta månadsmedeltemperatur i januari
- Lägsta månadsmedeltemperatur i februari
- Lägsta månadsmedeltemperatur i mars
- Lägsta månadsmedeltemperatur i april
- Lägsta månadsmedeltemperatur i maj
- Lägsta månadsmedeltemperatur i juni
- Lägsta månadsmedeltemperatur i juli
- Lägsta månadsmedeltemperatur i augusti
- Lägsta månadsmedeltemperatur i september
- Lägsta månadsmedeltemperatur i oktober
- Lägsta månadsmedeltemperatur i november
- Lägsta månadsmedeltemperatur i december
-
Svenska snödjupsrekord
- Största snödjup i januari
- Största snödjup i februari
- Största snödjup i mars
- Största snödjup i april
- Största snödjup i maj
- Största snödjup i juni
- Största snödjup i juli
- Största snödjup i augusti
- Största snödjup i september
- Största snödjup i oktober
- Största snödjup i november
- Största snödjup i december
-
Svenska temperaturrekord
- Det svenska köldrekordet
- Temperaturrekord i Stockholm och Uppsala
- Högsta temperaturer i januari
- Högsta temperaturer i februari
- Högsta temperaturer i mars
- Högsta temperaturer i april
- Högsta temperaturer i maj
- Högsta temperaturer i juni
- Högsta temperaturer i juli
- Högsta temperaturer i augusti
- Högsta temperaturer i september
- Högsta temperaturer i oktober
- Högsta temperaturer i november
- Högsta temperaturer i december
- Lägsta temperaturer i januari
- Lägsta temperaturer i februari
- Lägsta temperaturer i mars
- Lägsta temperaturer i april
- Lägsta temperaturer i maj
- Lägsta temperaturer i juni
- Lägsta temperaturer i juli
- Lägsta temperaturer i augusti
- Lägsta temperaturer i september
- Lägsta temperaturer i oktober
- Lägsta temperaturer i november
- Lägsta temperaturer i december
-
Svenska vindrekord
- Högsta vindhastigheter i januari
- Högsta vindhastigheter i februari
- Högsta vindhastigheter i mars
- Högsta vindhastigheter i april
- Högsta vindhastigheter i maj
- Högsta vindhastigheter i juni
- Högsta vindhastigheter i juli
- Högsta vindhastigheter i augusti
- Högsta vindhastigheter i september
- Högsta vindhastigheter i oktober
- Högsta vindhastigheter i november
- Högsta vindhastigheter i december
-
Temperatur
- Extrema temperaturvariationer
- Hur mäts lufttemperatur?
- Jordtemperatur
- Järnnätter
- Temperaturen är ofta lägst i gryningen
- Temperatur under året och dygnet
- Tropiska nätter och tropiska dygn
- Upplevd temperatur
- Vad är isdygn och frostdygn?
- Varför är det kallt uppe på berg?
- Vilken är den vanligaste lufttemperaturen?
- Värmebölja
- Årets kallaste dag
- Tidiga och sena snöfall
-
Tropiska cykloner
- Faktorer som krävs för att en tropisk cyklon skall kunna bildas
- Historiska tropiska cykloner
- Hur får de tropiska cyklonerna sina namn?
- Klassificering av tropiska cykloner
- Orkanens öga
- Tropiska orkaner kan påverka vädret i Sverige
- Vad skiljer tropiska cykloner från våra vanliga svenska stormar?
- Var bildas tropiska cykloner?
- UV-strålning
-
Varningar och meddelanden
- Varningstjänster på smhi.se och i SMHIs väderapp
- SMHIs meddelanden
- Uppföljning av vädervarningar
- Meddelande om höga temperaturer
- Meddelande om risk för vattenbrist
- Meddelande om brandrisk
- Varning för nedisning till havs
- Varning för medelvind till havs
- Varning för stark kyleffekt
- Varning för höga temperaturer
- Varning för höga flöden
- Varning för översvämning
- Varning för åskoväder
- Varning för regn
- Varning för plötslig ishalka och isbeläggning
- Varning för vind i kombination med snöfall på kalfjället
- Varning för snöfall
- Varning för vind på kalfjället
- Varning för vind
- Varning för lågt vattenstånd
- Varning för högt vattenstånd
- Varning för snöfall i kombination med vind
- Vind
-
Vindfenomen
- Fallvindar
- Kraftiga stoftvirvlar i Sverige 1991-2024
- Santa Ana vind
- Sjöbris - en sval bris soliga sommardagar
- Stoftvirvlar
- Tromber
- Tromber och fallvindar i Sverige 1990-1999
- Tromber och fallvindar i Sverige 2000-2009
- Tromber och fallvindar i Sverige 2010-2014
- Tromber och fallvindar i Sverige 2015-2019
- Tromber och fallvindar i Sverige 2020-
- Turbulens - byig vind
-
Väderprognoser
- Att förutsäga väder - en mycket kort historik
- Brandriskprognoser
- Flygvädertjänsten
- Hur mäts prognosers träffsäkerhet?
- Kan man lita på väderprognoser?
- Kustvädersträckor och sjöväderområden
- Lågtrycksbanor över Europa
- Om Brandriskprognoskartor
- Ortsprognoser – del i helheten
- Representativitet
- Så gör SMHI en väderprognos
- Trafikväder
- Vad betyder SMHIs vädersymboler?
- Varför stämmer inte alltid prognoserna?
- Väderspråk: vad betyder orden?
- Vädervarningar för samhällsaktörer
-
Årstider
- Årstidernas ankomst
- Vinter
- Vår
- Sommar
- Höst
- Samiskt nationaldagsväder den 6 februari
- Skottår
- Skottdagsväder
- Nyckfulla sommarskurar
- Påskväder
- Semesterväder - vad säger statistiken?
- Nyårsväder
- Valborgsväder
- Luciaväder
- Brittsommar
- Aprilväder
- Indiansommar
- Nationaldagsväder
- Julväder
- Midsommarväder
- Vasaloppsväder genom tiderna
- Åska
-
Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation
-
Hydrologi
- De stora sjöarna
-
Historiska torrperioder
- 2023 – Variationsrikt år avseende vattenföring
- 2022 - Långvarigt nederbördsunderskott
- 2018 – Stora variationer, snabbt upp och snabbt ned
- 2017 – Låga nivåer men sommarnederbörd
- 2016 – Långsiktigt underskott och låga nivåer
- 2003 - Låga flöden Norrland och Svealand
- 1992 - Försommartorkan i södra Sverige
- 1974–1976 Torrår
- 1959 - Varm sommar och mycket låga nivåer till hösten
- 1955 - Mycket varm sommar
- 1947 - Lite snö och torr sommar
- 1933 - Hela landet drabbat
- 1914 - Torka i mellersta Sverige
- 1868 - Ett av nödåren
-
Historiska översvämningar
- 2023 - Översvämningar efter ovädret Hans
- 2023 - Vinterflöden i södra Sverige
- 2023 - Kraftig vårflod i Torneälven
- 2021 - Sommaröversvämningar i östra Götaland och Svealand
- 2021 - Skyfall i Gävle
- 2020 - Höga vinterflöden i Götaland
- 2018 - Kraftig vårflod i norra Sverige
- 2017 - Skyfall Söderhamn och Karlskoga
- 2016 - Vårflod norra Svealand
- 2015 - Skyfall Hallsberg
- 2014 - Vårflod Klarälven
- 2014 - Skyfall i Malmö
- 2014 - Höstflöden i Bohuslän
- 2013 - Vårflod Uppland
- 2013 - Vårflod norra Norrland
- 2012 - Sommaröversvämningar i Silverån
- 2011 - Höga flöden i Västra Götaland
- 2010 - Vårflod södra Sverige
- 2010 - Snabb vårflod i Norrland och norra Svealand
- 2008 - Höga flöden och islossning under vårfloden
- 2007 - Översvämningar i Götaland under högsommaren
- 2007 - Beskedlig vårflod utom i nordöstra Norrland
- 2006 - Översvämningar och jordskred i västra Götaland
- 2006 - Vårflod i södra Sverige
- 2006 - Vårfloden i norra Sverige
- 2006 - Skyfall orsakade ras vid Ånn
- 2005 - Varmt väder gav intensiv vårflod i fjällen
- 2005 - Hög vårflod i Torneälven
- 2005 - Höga flöden i stormen Gudruns spår
- 2004 - Sommarflöden i norr och söder
- 2004 - Skyfall i Värmland
- 2004 - Ett sommarflöde från Kebnekaise till Bottenviken på 6 dygn
- 2003 - Sommarflöden i Småland
- 2002 - Skyfall på Orust
- 2002 - Extrema vattenflöden i södra Götaland
- 2001 - Översvämningar i Sundsvallstrakten
- 2001 - Sommarnederbörd orsakade översvämningar över östra Svealand och södra Norrland
- 2000 - Översvämningarna i södra Norrland i juli
- 2000 - Höstflöde i Värmland och Dalarna
- 2000 - Extrem vattennivå i Glafsfjorden
- 2000-2001 Hög vattennivå i Vänern
- 1999 - Hög vattennivå i Vättern
- 1997 - Översvämningar i Pitetrakten
- 1997 - Regnkatastrofen på Fulufjället
- 1996 - Östergötland och nordöstra Småland i juli
- 1995 - Vårflod i södra Sverige
- 1995 - Extrem vårflod i norra Sverige
- 1993 - Extrema sommarflöden i Norrlandsälvar
- 1989 - Sommarflöden i Luleälven
- 1986 - Vårflöde i Dalarna och Hälsingland
- 1985 - Snösmältning efter extremt mycket snö på Smålandskusten
- 1985 - Höstflöde i Dalarna och Hälsingland med dammras i Noppikoski
- 1984, 1985, 1986 - Svåra islossningar i Torneälven
- 1980 - Kritiskt vinterflöde i norra Skåne
- 1977 - Extrem vårflod i Bergslagen
- 1973 - Dammolycka i Sysslebäck
- 1968 - Extrem vårflod i Torneälven
- 1966 - Hastig vårflod
- 1951 - Kraftig vårflod i Götaland
- 1943 - Rekordstor vårflod i Ångermanälven
- 1938 - Spölandskatastrofen
- 1924 - Översvämningar på många håll i hela landet
- 1922 - Hög vårflod i Luleälven och Piteälven
- 1919 - Översvämningar i Norrland
- 1916 – Extrem vårflod i Dalälven, Gavleån och Klarälven
- 1905 - Tappningskatastrof, Arpojaure/Arpujärvi i Kiruna kommun
- 1904 - Extremt vattenstånd i Mälaren
- 1900 - Översvämning i Fyrisån
- 1879 - Runinskrift avslöjar vårflod
- 1860 - 1800-talets värsta översvämningar i Dalälven inträffar
- 1684 - Kraftig vårflod i Söderköping översvämmar kyrka
- 1677 - Svår islossning i Torneälven
- 1666 - Historisk översvämning i Falun
- 1649 - Olsmässofloden i Östergötland
- 1617 - Islossning i Torneälven
- 1596 - Ett krisens år i Örslösa på Kålland
- 1400 - Söderköpingsborna flyr upp på Ramunderberget
- Hydrografiska data
- Is på sjöar och vattendrag
- Klimateffekter i sjöar och vattendrag
-
Mänsklig påverkan på Sveriges hydrologi
- Flottning
- Kanaler
- Markavvattning - Så leds vatten bort
- Påverkan på vattendrag - en historik över markavvattning
- Regleringars påverkan på risken för översvämning
- Rändåsprutt'n - ett hydrologiskt fenomen
- Stuor Muorkke, Stora Sjöfallet
- Utbyggnad av vattenkraften - en historik
- Vattenreglering och vattenkraft
- Mätning av flöde och vattenstånd
- Sveriges sjöar
- Sveriges vattendrag
- Torka
- Vattenbalans och vattnets kretslopp
- Vattenföring
- Våtmarker
- Översvämningar
-
Oceanografi
- Alger
- Haven runt Sverige
- Havsmiljö
- Högvattenhändelser i Sverige
- Is till havs
- Klimateffekter i havet
-
Mätningar i havet
- Alkalinitet – viktig för att förstå försurningen
- Bottenmätsystem
- Ferrybox - mätningar från fartyg
- Havsbojar
- Havsobservationer
- Humus – färgar havet brunt
- Klorofyll – ett mått på mängden växtplankton
- Kustbojar
- Mätning av vattenstånd
- Mätning och beräkning av vågor
- Närsalter – algernas mat
- pH-värde
- Salinitet
- Stationslista vattenstånd
- Svavelväte
- Syre
- Vågbojar
- Oceanografiska modeller
- Storskalig oceanografi
- Vattenstånd i havet
- Vattenstånd och klimat
- Vågor
-
Klimat
- Extremer
- Fenologi
- Förhistoriskt klimat
- Historiskt klimat
- Jordens klimat
- Klimateffekter
- Klimateffekter i havet
- Klimateffekter i sjöar och vattendrag
- Klimatet förändras
-
Klimatet i Sveriges landskap
- Blekinges klimat
- Bohusläns klimat
- Dalarnas klimat
- Dalslands klimat
- Gotlands klimat
- Gästriklands klimat
- Hallands klimat
- Hälsinglands klimat
- Härjedalens klimat
- Jämtlands klimat
- Lapplands klimat
- Medelpads klimat
- Norrbottens klimat
- Närkes klimat
- Skånes klimat
- Smålands klimat
- Södermanlands klimat
- Upplands klimat
- Värmlands klimat
- Västerbottens klimat
- Västergötlands klimat
- Västmanlands klimat
- Ångermanlands klimat
- Ölands klimat
- Östergötlands klimat
-
Klimatmodeller och scenarier
- Hur fungerar en klimatmodell?
- Hur tas klimatscenarier fram?
- Klimatscenarier används för hydrologiska effektstudier
- Klimatscenarier och väderprognoser
- Markmodeller i klimatberäkningar
- RCP scenarier
- SSP-scenarier
- Vad betyder nedskalning?
- Vad är DBS-metoden?
- Vad är en global klimatmodell?
- Vad är en klimatmodell?
- Vad är en regional klimatmodell?
- Vad är ett klimatscenario?
- Varför finns klimatscenarier?
- Klimatpåverkan
- Kortlivade klimatpåverkande ämnen
- Normaler
- Sveriges klimat
- Vattenstånd och klimat
-
Från dåtid till nutid
-
Historisk återblick
- Hydrologiska tjänstens historia
- Från Hydrografiska byrån till SMHI
- HBV-modellen 1972
- 1975 SMHIs huvudkontor flyttar till Norrköping
- 1984 SMHIs första väderradar
- Bergenskolan
- Det meteorologiska stationsnätets historia
- Kvinnliga stormvarnare
- MCA-personal 1918
- Ny organisation och nytt namn 1945
- Oceanografi - en historisk återblick
- SMHI i årtal
- Spridning av prognoser - historik
- Utbyte och analys av väderobservationer - historik
- Vädersignalering med koner, klot och flaggor
- Vägen till Kräckelbäcken
- Äldre prognosdistrikt i land- och sjörapporten
-
Historiska personer
- Alf Nyberg
- Anders Ångström
- Axel Wallén
- Birgitta Raab, Sveriges andra kvinnliga hydrolog
- Carl-Gustaf Rossby
- Esten Sundvallson
- Gaspard Gustave Coriolis
- Gunlög Wennerberg, SMHIs tredje kvinnliga hydrolog
- Johan Wilhelm Sandström och hans efterlämnade ljusbilder
- Jonas Westman, Sulitelma och fotogrammetri
- Malin Falkenmark, SMHIs första kvinnliga hydrolog
- Nils Ekholm
- Oscar Rygård - en flitig observatör
- Renate Schäffer -Första kvinnliga meteorologen vid SMHI
- Robert Rubenson
- Sveriges första kvinnliga väderobservatörer
- Tor Bergeron
-
Historisk återblick
- Väder, vatten och klimat för unga och lärare
-
Meteorologi
-
Forskning
-
Om oss
- "Modellerna är våra labb"
- Den vetenskapliga grunden
-
Forskningsenheter
- Meteorologi
- Hydrologi
- Oceanografi
- Klimatforskning vid Rossby Centre
- Medarbetare
- Samarbeten
- Ämnen
- Forskningsprojekt
- Forskningsartiklar
- Modeller och data
-
Om oss
- Nyheter
- Blogg
- Podd
-
Om SMHI
- SMHIs uppdrag - med samhällsnytta i fokus
- SMHIs organisation
- Samverkan nationellt och internationellt
- Regeringsuppdrag och remissvar
- Press
- SMHIs hantering av personuppgifter och integritetspolicy
- För leverantörer, kunder och samarbetspartners
-
Om webbplatsen
- Kakor och personuppgifter
-
Tillgänglighet
- Rapportera bristande tillgänglighet
-
Tillgänglighetsredogörelser
- Tillgänglighetsredogörelse för smhi.se
- Tillgänglighetsredogörelse för SMHI Öppna data
- Tillgänglighetsredogörelse för Lathund för klimatanpassning
- Tillgänglighetsredogörelse för Nationella emissionsdatabasen
- Tillgänglighetsredogörelse för Nationella expertrådet för klimatanpassning
- Tillgänglighetsredogörelse för Nationell modellering av luftkvalitet
- Tillgänglighetsredogörelse för Referenslaboratoriet för luftkvalitet – modeller
- Tillgänglighetsredogörelse för Shark
- Tillgänglighetsredogörelse för SMHI Vattenwebb
- Tillgänglighetsredogörelse för SMHI Väder (mobilapp)
- Tillgänglighetsredogörelse portal för datavärdskap luftkvalitet
- SMHIs policy för sociala medier
- Upphovsrätt på SMHIs webbplats
- Publika samarbetsverktyg
- RSS på smhi.se
-
Jobba på SMHI
- Lediga tjänster
-
Möt våra medarbetare
- Ana, Miljöingenjör inom meteorologisk och oceanografisk fysik
- Anders, HR-specialist
- Anna, Hydrolog
- Camilla, Meteorolog och luftmiljöforskare
- Fredrik, Vetenskaplig programmerare
- Goran, Medarbetare i servicedesk
- Jafet, Forskare inom hydrologi
- Jonas, systemutvecklare
- Lena, Fälthydrolog
- Linus, Prognosmeteorolog
- Louise, Lönespecialist och systemförvaltare
- Magnus, Konsult inom meteorologi
- Martin, UX/UI-designer
- Niloofar, Releaseansvarig på IT
- Nina, Prognoshydrolog
- Stina, Flygmeteorolog
- Örjan, Oceanograf
- SMHI som arbetsplats
- Yrken
- Kontakta SMHI
- Publikationer från SMHI
- Tema
Framtida isutbredning i svenska farvatten - Analys av isförhållandena runt år 2040 och 2070
Uppdaterad
❘Publicerad
- Typ:
- Rapport
- Serie:
- Oceanografi 129
- Författare:
- Per Pemberton, Lisa Lind, Anette Jönsson, Lars Arneborg, Lars Axell, Magnus Hieronymus
- Publicerad:
- 29 september 2021
SMHI har analyserat hur havsisens utbredning och beskaffenhet i Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav och Norra Östersjön kan komma att förändras i ett perspektiv på 20 respektive 50 år, vilket motsvarar runt år 2040 och 2070. Analyserna utgår från sju indikatorer som beskriver olika aspekter av havsisens förändring. Indikatorerna är framtagna i samråd med Sjöfartsverket och valda både utifrån tillgång till data och med syfte att vara relevanta ur isbrytningsperspektiv.
Som underlag för analyserna ligger historiska observationer från SMHI, det Finska Meteorologiska Institutet (FMI) och Sjöfartsverket, samt klimatscenarier framtagna i tidigare projekt.
Klimatscenarier som representerar två olika utsläppsscenarier (RCP4,5 och RCP8,5) har analyserats från totalt tio olika klimatmodellsimuleringar. Klimatscenarier baserade på det lägre utsläppsscenariet (RCP2,6) saknas i underlaget eftersom befintliga klimatmodellsimuleringar för detta scenario bedömdes ha för låg kvalité. Tidsramen för denna utredning medgav inte heller framtagande av nya klimatscenarier.
Resultatet av analyserna visar att framtidens isvintrar blir lindrigare med avseende på havsisens maximala utbredning jämfört med kontrollperioden (1975–2004). Issäsongens längd blir också kortare, med störst förändring i de södra delområdena. Inget scenario indikerar dock helt isfria vintrar, och åtminstone Bottenviken väntas i medel bli helt istäckt även i framtiden. I södra Bottenviken kommer is tjockare än 10 cm dock att försvinna för RCP8,5. På 20 års sikt är förändringen av den maximala isutbredningen mindre tydlig på grund av en fortsatt stor naturligt förekommande väderdriven mellanårsvariation. På 50 års sikt däremot är signalen tydligare och visar minskad isutbredning och en något mindre mellanårsvariabilitet.
Istäcket förväntas bli tunnare i medel i samtliga delområden och utbredningen av tjock deformerad is förväntas minska. Modellerna saknar dock förmågan att simulera så kallade stampisvallar. Dessa vallar bildas då tunnare is pressas upp mot en landfast iskant eller land vid kraftiga vind- och vågförhållanden, och kan utgöra ett problem för sjöfarten även under lindriga isvintrar. Tunnare och glesare is kommer även att leda till ökade isdriftshastigheter i Bottenviken och Bottenhavet.
Antalet dagar med utfärdade isrestriktioner till svenska hamnar förväntas minska i takt med att issäsongen blir kortare och isförhållandena lindrigare. Fördelningen av isrestriktioner förändras också, främst i Bottenviken där de högre isklasserna (1A/B) minskar till fördel för de lägre isklasserna (1C/II) som istället ökar.
Förändringar i isutbredning, issäsongens längd och jämnisens medeltjocklek bedöms ha en låg osäkerhet eftersom resultatet styrks av både observationer bakåt i tiden och modellsimuleringarna som ligger förhållandevis nära observationerna. Förändringar i deformation, istjockleksfördelning och isdrift bedöms ha en hög osäkerhet eftersom det saknas eller finns väldigt få observationer som kan styrka resultatet från modellscenarierna.
Utredningen begränsas delvis av att data för det lägre strålningsscenariot RCP2,6 och analys av eventuella förändringar i väder- och vindförhållanden saknas. En annan begränsande faktor som kan påverka resultatens tillförlitlighet är det låga antalet regionala klimatmodellsimuleringar med tillförlitliga isparametrar.
Summary
SMHI has analysed how sea ice conditions in the Bothnian Bay, Bothnian Sea, Åland Sea and northern Baltic Proper may change in a 20 and 50 year perspective relative to 2020. The study is focused on seven indicators describing different aspects of sea ice change. The indicators were identified jointly with the Swedish Maritime Administration (SMA), and chosen based on available data and relevance to ice breaking.
The study is based on historical observations from SMHI, the Finnish Meteorological Institute (FMI) and SMA, and climate scenario data from previous projects.
Climate scenarios representing two different representative concentration pathways (RCP4.5 and RCP8.5) have been analysed based on a total of ten different climate model simulations. Scenarios based on the lower representative concentration pathway (RCP2.6) are absent because existing datasets for this pathway do not have sufficient quality for sea ice parameters. The time frame for this assignment did not allow for new climate scenario simulations to be produced.
The results show that future winters will gradually, on average, have a smaller maximum ice extent compared to the control period (1975-2004). Ice seasons will also get shorter, with the largest differences in the southern areas. None of the scenarios yield ice free winters, and at least Bothnian Bay is expected to become fully ice covered on average, also during future winters. However, in the RCP8.5 scenario, ice with an average thickness of 10 cm or more disappears from the southern Bothnian Bay.
In a 20-year perspective, changes in maximum ice extent are less distinct due to large inter-annual variations. In a 50-year perspective the change becomes more distinct and shows decreasing ice extents and smaller inter-annual variations.
Level ice is expected to get thinner on average in all analysed areas, and the presence of heavily deformed ice is expected to decrease. However, models lack the ability to simulate brash ice barriers, which are formed when thin ice is pressed against a thicker ice edge or land by wind and waves. These types of barriers can be problematic for ships even in mild winters, and are expected to occur also in the future. Thinner and less dense ice fields also lead to increased ice drift in the Bothnian Bay and Bothnian Sea.
The number of days with ice class based traffic restrictions for Swedish harbours are expected to decrease as sea ice thickness become thinner and ice seasons become shorter. The distribution of restrictions will also change, mainly in the Bothnian Bay where days with heavier ice classes (1A/B) decrease and days with lighter ice classes (1C/II) increase.
Changes in maximum ice extent, length of ice season and average level ice thickness are judged to have a low uncertainty as the results are supported by both historical observations, and by the fact that model simulations are relatively close to the observations during the historical period. Changes in ice deformation, ice thickness distribution, and ice drift are judged to have a higher degree of uncertainty as there are no or very few observations to support model results.
The study is partly limited by the lack of data for the lower RCP2.6 and by lacking analyses of possible changes in meteorological conditions. Another limiting factor is the relatively low number of regional climate model simulations with reliable ice parameters used in the study.