För en jämförelse återges i bilderna i texten lågtryckens bana och analyser av isobarer för i stort sett den tidpunkt då lågtrycken var som djupast. Grovt sett är vindstyrkan omvänt proportionell mot avståndet mellan isobarerna.
Stormen år 2005 ger överlag det värsta intrycket, speciellt över mellersta och södra Götaland. I nordvästra Götaland var dock den 1969 något värre, bland annat på grund av att lågtrycket var intensivt ända in till centrum och därför gav en mycket kraftig nordvästlig vind när det just passerat.
En jämförelse mellan två vindstationer med i stort sett oförändrade mätförhållanden visar också att det i nordvästra Götaland blåste något mer 1969 än 2005 (30 mot 29 m/s på Måseskär), medan det var tvärtom längre söderut (32 mot 33 m/s på Hanö).
Färre mätstationer förr
Den äldsta stormen (julorkanen) verkar ha haft sin tyngdpunkt över samma område som den 2005. Vid den tidpunkten mättes lufttrycket på betydligt färre ställen än i dag och dessutom vid bara tre tillfällen per dygn.
Lufttrycksskillnaden från Oslotrakten ner mot nordligaste Tyskland är dock av allt att döma cirka 5 hPa mindre 1902 än 2005. Rapporterna tyder på att vindmaximum i västra Götaland inföll kring midnatt, varför analysen ligger något för tidigt.
Att 2005 års oväder fick ett så flackt centrum kan bero på inflytande från ett omfattande äldre lågtryckskomplex i norr. Som framgår av banorna för lågtryckscentra passerade alla tre det sydnorska höglandet. Detta bör ha bidragit till ett extra starkt vindband söder om Norge in mot södra Sverige när luften delvis tvingades runt bergen.