Blogg: Väderleken

Det har varit en mycket snörik vinter på många håll i den svenska fjällkedjan, inte minst i Riksgränsfjällen. I måndags den 1 juni var snödjupet i Katterjåkk 151 cm, vilket ger värdet en fjärde plats bland de största uppmätta snödjupen i Sverige genom tiderna.

I mitt tidigare inlägg tog jag upp den ovanligt klena snösäsongen i delar av södra Sverige. Nu ska det istället handla om de för årstiden extremt stora snödjupen som förekommer i delar av fjällvärlden just nu. Dessutom tar jag upp några stationer öster om fjällvärlden som tidigare i år haft ovanligt stora snödjup. 

Åtminstone några saker är som vanligt i år, nämligen den i norra Norrland förestående midnattssolen då solen varken går upp eller ner över horisonten under en tid framöver.

Med reservation för oväntade snöfall i maj-juni blev det för några stationer i södra Sverige den absolut klenaste snösäsongen som observerats. Detta i termer av största uppmätta snödjup under säsongen. På några andra ställen i söder blev det istället en av de absolut snöfattigaste säsongerna som observerats. Regelbundna snödjupsmätningar i Sverige inleddes 1905 och gäller som startår för samtliga angivna stationer i inlägget. Visserligen finns för vissa stationer sporadiska mätningar före 1905 men dessa har en betydligt högre osäkerhet och har därför utelämnats här.

Under lördagen den 16 maj bildades den tropiska stormen Amphan i Bengaliska viken som sedan dess intensifierats snabbt och nu klassas som en kategori 5-orkan. Något senare samma dag, en halv värld bort, bildades den tropiska stormen Arthur på Atlanten. Och i slutet av förra veckan drog den tropiska orkanen Vongfong in över de centrala och norra delarna av Filippinerna. Därmed får nog orkansäsongen på norra halvklotet nu definitivt sägas vara igång. 

I den här spalten brukar jag varje år uppmärksamma de stationer som fyller 100 år. I fjol hade vi ingen sådan station. Men i år blir Prästkulla i Småland och Rätan i Jämtland sekelgamla. Även den hydrologiska stationen Getebro i Småland firar 100 år.

I dag torsdag är det 75 år sedan andra världskriget avslutades i Europa den 7 maj 1945. Vi har väl alla sett journalfilmer från Kungsgatan i Stockholm med hurrande folkmassor bland konfetti  och serpentiner som kastades ner från kontorsfönstren. Hur var vädret den dagen?

Tidigare har jag bloggat om att Stockholm hade en extremt blygsam minimitemperatur under både januari. Nu tar vi ett steg till här. Min kollega Lennart Wern har gjort en sammanställning av samtliga stationers minimitemperaturer för deras respektive mätperioder utifrån de data som finns i digitaliserad form. För de stationer där data ännu inte finns digitaliserade genomförde jag en manuell granskning av de avlästa timvärdena, vanligen tre per dygn, för att se hur långt bakåt i tiden påståendet om en rekordhög minimitemperatur är giltigt. Endast stationer med minst 100-åriga mätserier har här tagits med i granskningen. 

Vi har ett strömningsmönster över Sverige som brukar kallas omegablockering, eftersom det liknar den grekiska bokstaven omega. Sådana blockeringar kan bli långvariga, speciellt under våren. Men den här gången ser vädermönstret ut att ändras påtagligt under veckan.

Påsken 2020 bjöd på ganska varierat väder med ymnigt snöfall i ena änden av landet och risk för skogsbrand i den andra änden. Däremellan lokala stormbyar. Påskvädret var anmärkningsvärt även ute i vida världen med exempelvis värmerekord på Kuba.