Efter en synnerligen blöt första halva av våren bjöd maj på torrt väder i en stor del av landet. Första halvan av juni var snustorr på de allra flesta håll i Götaland och Svealand.
När nu regnet börjat falla igen kan vi konstatera att en del stationer i södra Sverige haft omkring en månad utan någon mätbar nederbörd. Några rekord ifråga om längsta torrperiod blev det inte vilket vi ändå får vara tacksamma för.
Mycket lång torrperiod i Malexander
Har det varit torrt ovanligt länge, kanske du undrar? På SMHI talar vi om mätbar nederbörd vilket definieras som en dag då det fallit minst 0,1 mm. Detta innebär att det kan ha fallit 0,0 mm i form av lätta stänk av regn eller snö.
Här följer ett axplock av stationer där ingen mätbar nederbörd föll sedan runt mitten av maj. Torrperioderna som anges här utgår endast, utifall inget annat anges, från de data som finns digitaliserade från år 1900 och framåt. För åren på slutet av 1800-talet är mätosäkerheten större och det är känt att små regnmängder oftare missades då.
Av SMHIs stationer har jag lyckats finna några där årets torrperiod varit ovanligt lång.
I Malexander vid sjön Sommen i Östergötland noterades det 30 dygn utan mätbar nederbörd. Utifrån digitaliserade data är den längsta torrperiod som observerats där 36 dygn. Den torrperioden inträffade från den 13 maj till den 17 juni 1992. Den näst längsta torrperioden på 32 dygn i Malexander inträffade så sent som ifjol, 2022, då ingen mätbar nederbörd föll från slutet av februari till början av april. Stationen i Malexander upprättades 1944 och data i digitaliserad form finns från 1949 och framåt. Årets torrperiod i Malexander är således den tredje längsta på minst 74 år.
I Stockholm förflöt 30 dygn utan mätbar nederbörd. Den längsta period utan mätbar nederbörd där är 41 dygn vilket inträffade under september-oktober 1951. På andra plats kommer våren 1974 och senvintern 2022 med 32 dygn vardera. Fjärdeplatsen innehas av 1969 där man hade 31 dygn utan något regn i juli-augusti. Årets torrperiod på 30 dygn hamnar på en delad femteplats ihop med sensommaren 1947 och senvåren 2018.
I Västmanlands läns residensstad Västerås noterades en 31 dygn lång period utan någon mätbar nederbörd. Där är den längsta torrperioden på 41 dygn från september-oktober 1920. En nästan lika lång torrperiod, 40 dygn, hade man under våren 1964. På tredje plats kommer hösten 1920 då en 33 dygn lång period utan nederbörd inföll. Årets torrperiod var i Västerås längre än 2018 och vi får där gå tillbaka till senvintern 1987 för att finna en längre period med uppehåll.
Vid SMHIs station Hässleby i Småland nära Mariannelund hade man 30 dygn utan nederbörd. Där är den längsta torrperioden på 39 dygn från försommaren 1992. Den näst längsta hittar vi faktiskt så sent som ifjol då det gick 31 dygn i följd utan någon mätbar nederbörd från slutet av februari till slutet av mars. Data för Hässleby finns i digitaliserad form från 1949 och framåt vilket gör årets torrperiod till den tredje längsta de senaste 74 åren.
Längre torrperioder infaller oftast under vårmånaderna
Längre torrperioder förekommer då och då, främst under vårmånaderna. Detta följer av att det sommartid kan uppstå värmeåskväder eller skurar. Under vintern är högtrycksväder ingen garanti för vare sig vackert väder eller uppehåll. Ostliga vindar över öppet hav från ett högtryck genererar ofta snöbyar utanför våra kuster samt västsidan av Vänern och Vättern. Höstmånaderna september till november är den period på året då lågtrycksaktiviteten på Atlanten vanligen kommer igång på allvar.
När längre torrperioder infaller under försommaren kan konsekvenserna bli särskilt svåra. Det mest iögonfallande exemplet är 1992 då det lokalt i Skåne och Blekinge inte föll någon mätbar nederbörd under två månader.
Den längsta kända perioden utan mätbar nederbörd i vårt land är från våren 1974. I Skövde och Åsaborg söder om Borås, båda i Västergötland, föll ingen mätbar nederbörd från den 22:a mars till 26:e maj, alltså 65 dagar i sträck.
I Kunskapsbanken kan den intresserade läsa mer om historiska torrperioder.
Nollmånader vanligast under vårmånaderna
En indikation på när torrperioder vanligen infaller kan vi få om vi tittar på antalet så kallade nollmånader, månader där det inte fallit någon mätbar nederbörd vid minst en station i Sverige. Utifrån den statistik som finns tillgänglig digitalt är nollmånader vanligast förekommande under mars följt av april och maj. På fjärde plats finner vi sedan augusti.
Färst förekommande är nollmånader under månaderna november-december. Noterbart är att det senaste fallet av nollmånad och lång torrperiod inföll från slutet av februari till början av april 2022. Lokalt noterades då nya rekord för längsta torrperiod.
//Misha