Mars har så här långt varit en mycket torr månad i östra Götaland, östra Svealand och sydöstra Norrland. Där har det på sina håll inte fallit någon mätbar nederbörd (minst 0,1 mm) sedan slutet av februari. Ibland händer det att vissa stationer inte får någon nederbörd alls under en hel månad. Detta fenomen kallar vi i branschen för nollmånad. Dessa är vanligast förekommande under vårmånaderna som statistiskt sett hör till årets torraste månader.
Några historiska nollmånader
När det gäller nollmånader som haft en stor geografisk utsträckning utan någon mätbar nederbörd finns några exempel värda att nämna. För perioden 1945-2022 är mars 1964 den månad som allra flest stationer, 139 stycken, noterade en nollmånad. Torrast var det då i sydöstra Svealand och norra Östergötland med omnejd.
Under våren 1974 registrerades den längsta torrperiod som observerats i Sverige då Åsaborg och Skövde, båda i Västergötland, hade 65 dygn utan nederbörd. Från den 22 mars till den 25 maj föll ingen mätbar nederbörd där. Totalt 79 stationer i västra Götaland och västra Svealand fick ingen mätbar nederbörd i april 1974.
Försommaren 1992 upplevde sydöstra Götaland en mycket lång torrperiod. Ute vid Ungskär i Blekinge skärgård var det uppehåll i 60 dygn från den 13 maj till den 11 juli.
För perioden 1945-2022 är augusti 1947 den månad som haft näst flest stationer utan mätbar nederbörd (82 stycken) och därmed även något fler än april 1974.
Senaste gången vi hade en nollmånad var i april 2019 då några stationer i Södermanland hade uppehåll.
Ingen skillnad i statistiken på äkta och oäkta nollmånad
Om man så vill kan man välja att tala om en äkta och oäkta nollmånad. För en "äkta" nollmånad gäller att det inte ens skall ha fallit en droppe nederbörd vid en viss station. För en oäkta dito har det inte fallit någon mätbar nederbörd (minst 0,1 mm) under månaden. Däremot kan det ha fallit lättare stänk vid stationen ifråga eller så pass lite att det vid uppmätningen räknas som 0,0 mm.
Av de fem stationer som i april 2019 inte fick någon mätbar nederbörd var det bara en, Frändesta, som hade en "äkta" nollmånad. För de fyra andra stationerna som hade en "oäkta" nollmånad rapporterade man 0,0 mm vid minst ett tillfälle. Av praktiska skäl skiljer vi inte på äkta och oäkta nollmånader i statistiken. Detta för att det med både manuell och automatisk teknik är svårt att fånga de allra minsta nederbördsmängderna.
Vissa stationer har aldrig haft en nollmånad
För vissa stationer med långa mätserier finns det de som trots mer än 100 års mätningar ännu inte haft någon nollmånad. Ett sådant exempel är Falsterbo (startår 1880) i sydligaste Skåne. Där är den minsta månadsnederbörden som observerats från 1992 då det föll 0,1 mm där. Detsamma gäller för Karesuando (startår 1879) i nordligaste Lappland men där är den torraste månaden istället från juni 1899 då det kom 0,1 mm.
På några andra håll får man gå tillbaka mycket långt i tiden för att finna en nollmånad. I Stockholm (start 1786) till januari 1862 och i Lund (start 1753) till januari 1848.
För vår allra äldsta nederbördsserie, Uppsala (start 1722), finns kontinuerliga mätningar från 1773 och framåt. För perioden 1773-2021 har ingen nollmånad observerats. Närmast kommer mars 1964 med 0,2 mm. För de tidiga åren 1722-1772 finns inte mindre än sex nollmånader under åren 1725-1747. Med tanke på att ingen nollmånad inträffat där efter 1773 får man nog ta de tidiga årens nollmånader med ett helt skålpund salt.
//Misha
Fotnot: skålpund är en gammal svensk viktenhet. 1 skålpund motsvarar cirka 0,425 kg.