Svenska nederbördsrekord

Rekord för månadsnederbörd

De mest extrema månadsnederbördsmängderna under perioden december-april har uppmätts i de västra fjälltrakterna.

Väderläget i sådana fall är att en lång rad av lågtryck rör sig i en bana där centrum passerar nordligaste Skandinavien eller havet norr därom. Mild, fuktig Atlantluft strömmar då in över norra Skandinavien med sydvästliga vindar. Nederbördsutlösningen förstärks när luften träffar fjällkedjan och tvingas stiga vid passagen österut. På lågtryckens baksida för den nordvästliga luftströmmen med sig talrika byar av regn, snöblandat regn och snö.

Under perioden maj-november har flera månadsrekord noterats i de västra delarna av södra Sverige. I sådana fall är väderläget oftast att lågtryck dominerar med sval, instabil skiktad luftmassa inom vilken talrika åskväder och lokala skyfall förekommer.

Största uppmätta års- och månadsnederbörd i Sverige

	Mängd	Plats	Landskap	År
Januari	429 mm	Jormlien	Jämtland	1989
Februari	311 mm	Gråsjön	Jämtland	1943
Mars	318 mm	Riksgränsen	Lappland	1953
April	308 mm	Sandnäset	Jämtland	1943
Maj	209 mm	Tåsan	Värmland	1997
Juni	278 mm	Klövsjö	Jämtland	1987
Juli*	334 mm	Baramossa	Halland	2007
Augusti	356 mm	Åsnorrbodarna	Hälsingland	1986
September	301 mm	Höglekardalen	Jämtland	1984
Oktober	333 mm	Heden	Bohuslän	2014
November	292 mm	Östmark-Röjdåsen	Värmland	2000
December	373 mm	Björkede	Jämtland	1975
År	1866 mm	Mollsjönäs	Västergötland	2008

* Vid observatoriet på Pårtetjåkko (1834 meter över havet) uppmättes i juli 1915 en månadsmängd på 404 mm. Observationerna på Pårtetjåkko har dock aldrig officiellt bearbetats av SMHI.

Årsrekorden är egentligen inte anmärkningsvärt höga med tanke på att medelvärdet av årsnederbörden i de nederbördsrikaste delarna av Lapplandsfjällen beräknas vara ca 2000 mm. I extrema fall torde årsnederbördsmängder på minst 2500 mm kunna förekomma där något enstaka år, då frekvensen av vindar från sektorn sydväst-nord är extremt hög. Direkta mätningar saknas dock.

Rekord för dygnsnederbörd

Under årets tre första månader plus december är det i de västligaste fjällen nära norska gränsen som de största dygnsmängderna har inrapporterats.

I dessa fall är nederbörden ihållande under dygnet. Nederbörd faller som varmfrontsnederbörd i varmsektorn mellan varm- och kallfrontspassagerna och ofta även efter att kallfronten passerat.

Stora dygnsmängder under perioden maj-november faller i samband med kraftiga, långvariga regnskurar oftast i samband med åska och ibland hagel. Men i några fall är även passerande lågtryck och fronter inblandade, och i regnområdena finns då ofta insprängda åskceller.

Största uppmätta dygnsnederbörd i Sverige

	Mängd	Plats	Landskap	Datum
Jan	104,3 mm	Katterjåkk	Lappland	10 jan 2002
Feb	85,2 mm	Joesjö	Lappland	16 feb 1976
Mar*	90,0 mm	Joesjö	Lappland	19 mars 1966
Apr	78,0 mm	Härnösand	Ångermanland	8 april 1959
Maj	93,0 mm	Öxabäck	Västergötland	27 maj 1931
Jun	187,3 mm	Härnösand	Ångermanland	18 juni 1908
Jul**	198,0 mm	Fagerheden	Norrbotten	28 juli 1997
Aug***	188,6 mm	Råda	Värmland	4 aug 2004
Sep	141,0 mm	Hemse	Gotland	2 sep 1913
Okt	126,8 mm	Söderhamn	Hälsingland	15 okt 1992
Nov	82,9 mm	Ryningsnäs	Småland	12 nov 1910
Dec	121,8 mm	Riksgränsen	Lappland	14 dec 1909

* Ursprungligt rapporterat värde var 101,0 mm, men en del av denna mängd hade troligen fallit dygnet innan. Därför korrigerades dygnsnederbörden av SMHI till 90,0 mm. Den största direkt uppmätta dygnsmängden i mars i Sverige är 84,4 mm i Joesjö 25 mars 1982.
** 260 mm rapporterades av en privatperson i Vånga i nordöstra Skåne den 31 juli 1959.
*** 237 mm uppmättes i Karlaby i Skåne 6 augusti 1960 vid ett hydrologiskt projekt. 276 mm uppmättes av privatpersoner på Fulufjället i Dalarna 30-31 augusti 1997.

Rekord för kortare tidsperioder

När det gäller rekord för kortare perioder än ett dygn så är den huvudsakliga källan det automatiska stationsnät som SMHI etablerade i mitten av 1990-talet. I SMHIs nät finns även en del externt ägda automatstioner, som exempelvis Uppsala universitets automatstation som svarar för rekordet för största mängd under en timme.

Nederbörd över 12 och i vissa fall 6 timmar har sedan lång tid tillbaka även rapporterats från många manuella stationer.

Rekorden från SMHIs automatstationer är beräknade från löpande 15-minutersvärden.

Största officiella mängder över perioder kortare än ett dygn

Varaktighet	Mängd	Station	Landskap	Datum
15 minuter	40,2 mm	Daglösen A	Värmland	5 juli 2000
30 minuter	57,9 mm	Daglösen A	Värmland	5 juli 2000
45 minuter	61,1 mm	Daglösen A	Värmland	5 juli 2000
1 timme	86,3 mm	Uppsala Aut	Uppland	17 aug 1997
2 timmar	101,9 mm	Gävle A	Gästrikland	17 aug 2021
3 timmar	121,1 mm	Gävle A	Gästrikland	18 aug 2021
4 timmar	129,1 mm	Gävle A	Gästrikland	18 aug 2021
5 timmar	133,4 mm	Gävle A	Gästrikland	18 aug 2021
6 timmar	136,3 mm	Gävle A	Gästrikland	18 aug 2021
12 timmar	147,5 mm	Gävle A	Gästrikland	18 aug 2021

Även om manuella stationer egentligen inte mäter nederbörd över korta tidsperioder, så kan det finnas anteckningar om att nederbörden i huvudsak fallit under en kort period.

Nederbördsmängderna är sannolikt pålitliga eftersom observatörerna varit erfarna, men en viss osäkerhet kan råda kring den exakta tidsangivelsen.

Journalanteckningar från SMHIs väderobservatörer

Varaktighet	Mängd	Station	Landskap	Datum
20 minuter	48,6 mm	Östersund	Jämtland	19 juli 1972
30 minuter	110,8 mm	Skänninge	Östergötland	1 juni 1897
30-60 minuter*	78,6 mm	Strömsnäsbruk	Småland	1 juli 1949
1 timme 15 min	187,3 mm	Härnösand	Ångermanland	18 juni 1908
1 timme 30 min	89,2 mm	Borgvattnet	Jämtland	30 maj 1988
2 timmar	90,2 mm	Stenkvista	Södermanland	2 juli 1972
2 timmar 30 min	114,0 mm	Singeshult	Småland	15 juli 1946
3 timmar	125,7 mm	Persberg	Värmland	12 juli 1983

 * Enligt anteckning i journalen och tidningsartikel föll det mesta av nederbörden under en halvtimme till lite drygt en timme.

Vid sidan av officiella SMHI-stationer finns privata mätningar och externa stationsnät som drivs av exempelvis kommuner. Det totala antalet sådana mätpunkter är mycket stort och nederbördsmängderna därmed ofta större än motsvarande officiella rekord.

Privata och externa mätningar

Varaktighet	Mängd	Plats	Landskap	Datum
15 minuter	50	Degeberga	Skåne	8 juli 1973
15 minuter	52	Högsäter, Färgelanda	Dalsland	18 juli 2000
18 minuter	78	Östersund	Jämtland	13 aug 2021
1 timme	70	Ransäter	Värmland	11 juni 2021
1 timme 30 min	130	Tegelstrand och Slottet	Bohuslän	10 juli 1973
2 timmar 50 min	162	Kinna	Västergötland	15 juli 1995
3 timmar	163	Älghult (kommunal)	Småland	3 juli 2021
3 timmar	165	Gällstad	Västergötland	15 juli 1995
3 timmar 30 min	185	Slättevrå	Småland	27 aug 1974

Stationstätheten har varierat

Eftersom nederbördsintensitet och nederbördsmängd varierar kraftigt mellan närbelägna platser är sannolikheten för att upptäcka de mest extrema nederbördsmängderna beroende av hur tätt nätet av nederbördsstationer är. Antalet mätpunkter var ca 400 under perioden 1880-1900 och ökade därefter till ungefär 800 på 1940-talet.

Fördelningen av mätstationer över Sverige har varit ojämn. I äldre tid var stationsnätet mycket glest i främst nordvästra Norrland. Eftersom det är svårt att mäta nederbörd i helt obebodda trakter innebär det att mätpunkter i hög terräng är underrepresenterade. Det är mycket få nederbördsstationer i Sverige som ligger högre än 600 meter över havet.

På grund av det glesa nätet av mätstationer fångar vi inte alltid de verkligt stora nederbördsmängderna. Nederbördsmängden under en månad eller ett år stiger med 10-20 procent för var 100:e meter terrängen höjer sig. I högt belägen terräng inom de nederbördsrika västra fjälltrakterna har de officiella rekordvärdena därför säkert överskridits en hel del där.