Vanliga frågor och svar om torka och vattenbrist

Här listar vi några vanliga frågor och svar gällande torka och vattenbrist.

Vad är torka?

Torka uppkommer när det varit väldigt lite nederbörd under en period. Det blir då brist på vatten i naturen och därmed risk för att vi människor får mindre tillgång på vatten - för våra hushåll, jordbruk och andra verksamheter.

Torka är ett stort begrepp och kan omfatta:

  • Lite nederbörd
  • Låg markfuktighet
  • Låga vattenflöden
  • Låga vattennivåer i sjöar och
  • Låg grundvattennivå

Mer om torka i Kunskapsbanken på smhi.se

Vad är vattenbrist/begränsad vattentillgång?

Vattenbrist uppstår när behovet är större än tillgången. Vattenbrist kan både vara kopplat till yt- och grundvatten i en kombination eller var för sig. Det kan alltså vara grundvattenbrist samtidigt som det finns tillgång till ytvatten och vice versa.

Om man inte ska tära på förråden av vatten på lång sikt så är det inte grundvattenmagasinens och sjöarnas storlek, utan hur snabbt de kan fyllas på, som avgör hur mycket vatten man kan ta ut.

Var är det risk för vattenbrist?

I SMHIs och SGUs tjänst ”Risk för vattenbrist” visas information om de aktuella områden som har risk för vattenbrist. Informationen gäller för större områden och lokala variationer kan förekomma. För lokal information hänvisar vi till din kommun.

Tjänsten "Risk för vattenbrist" på smhi.se

På följande sidor finns mer information om det hydrologiska läget.

Tjänsten hydrologiskt nuläge

Grundvattennivåer på SGUs hemsida

Tjänsten Vattenbalans på smhi.se visar den lokala vattenbalansen för olika tidsperioder (de senaste 3, 6, 12 och 24 månaderna)

”Månadens väder i Sverige” är månadssammanställningar på smhi.se, med bland annat avvikelsekartor för nederbörd.

Vad är skillnaden mellan ytvatten och grundvatten?

Ytvatten är sjöar och vattendrag. Grundvatten är det vatten under grundvattenytan där alla markens porer eller bergets sprickor är fyllda med vatten.

Vattnets kretslopp

Mer om vattnets kretslopp i Kunskapsbanken

Mer om grundvatten i Kunskapsbanken

Mer om hydrologiska ord och begrepp i Kunskapsbanken

Om Vattenbalans i Kunskapsbanken

När fylls sjöar och vattenmagasin på?

När det regnar eller när snön smälter fylls magasin i sjöar och grundvatten på. Under vår och sommar sker en stor avdunstning och vattenupptag från växtligheten, vilket innebär att det krävs mycket regn för att vattenmagasinen ska fyllas på. Små magasin och vattendrag stiger snabbare när det regnar och kan återhämta sig till normala nivåer på relativt kort tid. Större magasin reagerar däremot betydligt långsammare och det kan ta flera månader innan de stiger mot normala nivåer.

Generellt fylls sjöar och grundvatten i södra Sverige på under hösten och vintern när avdunstningen är låg. I norra Sverige fylls magasinen på under vårfloden.

Hur mycket vatten avdunstar under sommaren?

Avdunstningen är störst under sommarhalvåret och är också starkt kopplad till hur mycket vatten som finns tillgängligt i marken och hur mycket det blåser. Det är inte ovanligt att  avdunstningen är större än nederbörden vissa månader på året. Det gäller framför allt sydöstra Sverige där nederbörden är relativt liten.

Generellt kan avdunstningen vara flera millimeter per dag under sommaren. En millimeter är en liter/kvadratmeter. För stora sjöar, till exempel Vänern och Vättern blir det många liter. Under en varm sommardag kan mer vatten avdunsta från en sjö än vad som rinner från sjön via vattendrag.

Mer om avdunstning i Kunskapsbanken

Avdunstning vid sjö

Hur mycket regn krävs för att låga nivåer ska bli normala igen?

Frågan om hur mycket nederbörd som saknas går inte att besvara generellt. Små vattenmagasin, till exempel mark- och grundvattenmagasin i morän, har små lagringsvolymer. Här är den senaste tidens nederbörd intressant för att bedöma hur mycket som saknas. Stora vattenmagasin, till exempel sjöar och grundvattenmagasin i sand- och grusavlagringar kan lagra mer vatten. Här är det nederbördsunderskott under längre tidsperioder (månader till år) som är avgörande.

Hur mycket regn som behövs för att minska vattenunderskott beror också på typen av regn. Om det regnar lite varje dag under sommaren avdunstar det mesta. Om det däremot kommer mycket nederbörd på en gång så rinner vattnet ned i marken och kan fylla på magasinen. Mindre vattendrag och sjöar kan återhämta sig med mindre mängder vatten. Större magasin däremot kräver stor tillförsel av regn över en längre period.

I tjänsten Vattenbalans på smhi.se kan du få en uppfattning om hur vattenbalansen varit denna sommar jämfört med en genomsnittlig sommar. I tjänsten visas lokal beräknad vattenbalans - bland annat aktuell nederbörd för perioden (senaste 3, 6, 12 och 24 månaderna) jämfört med normalt, samt lagring av mark- och grundvatten, respektive ytvatten jämfört med normalt. När tjänsten används är det bra att ha i åtanke att olika typer av områden har olika förmåga att lagra vatten. Det är även bra att tänka på att avdunstningen i vissa områden är lägre än normalt trots det varma torra vädret. Detta beror helt enkelt på att det inte funnits vatten i marken som kunnat avdunsta. Tjänsten Vattenbalans uppdateras dagligen.

Kan en regnskur ”bota” torka?

En regnskur kan fylla på små ytliga magasin och bidra till att markfuktigheten ökar, vilket får till följd att vegetationen kan repa sig kortvarigt. För att råda bot på låga vattenstånd i sjöar och låga vattenflöden i vattendrag och återställa stora vattenmagasinen krävs betydande vattenvolymer. Sannolikheten för att detta ska ske under sommarhalvåret är låg eftersom det mesta regn som faller avdunstar eller tas upp av växtlighet.

Hur var vädret 2018?

Praktiskt taget hela Sverige fick mindre nederbörd än normalt under 2018. Speciellt torrt var det under maj och juli som dessutom var mycket varma.

Läs mer om sommaren 2018

Läs mer om väderåret 2018

Vad är SMHIs roll i frågor kring torka och vattenbrist?

SMHI svarar för den nationella varningstjänsten och förmedlar kunskap och tjänster om meteorologiska, hydrologiska och klimatologiska förhållanden (till exempel vattenflöden, vattennivåer och brandrisk). Målgrupper är allt ifrån allmänhet till andra myndigheter, samhällsaktörer samt näringslivet.

Hur fungerar SMHIs tjänst ”Risk för vattenbrist”?

Tjänsten ”Risk för vattenbrist” på smhi.se presenterar både en nulägesbild och en bedömning av den fortsatta utvecklingen av vattensituationen de närmaste fyra veckorna. Tjänsten gäller för både grundvatten och vattendrag. Den har tagits fram i samarbete med SGU och ska underlätta för kommuner, länsstyrelser, verksamheter och allmänhet att förbereda och anpassa sig inför en eventuell vattenbrist.

Definitionen av produkten baseras utifrån hur låga grundvattennivåer och flöden är och förväntas bli.

Vattendrag

Flödena i produkten jämförs med historiska lågflöden. En risk för låga flöden utfärdas om vattenflödet väntas ligga mycket lågt under en period på 4 veckor framåt i tiden i ett mellanstort eller stort område. Risk för låga flöden kan även utfärdas i ett mindre område om vattendraget har bedömts vara extra känsligt.

Grundvatten

Vattenbrist definieras i produkten utifrån hur låga grundvattennivåer och flöden är och förväntas att bli. Grundvattennivåerna jämförs med normala nivåer för årstiden och risk för vattenbrist utfärdas om nivåerna ligger och förväntas ligga mycket lågt eller om nivåerna bedöms medföra risk för en bristsituation.

Tjänsten ”Risk för vattenbrist” på smhi.se

Kan SMHI hjälpa mig med en prognos för vattentillgången de kommande veckorna/månaderna?

Tjänsten ”Risk för vattenbrist” gäller för större områden, det vill säga inte enskilda brunnar eller mindre sjöar. Syftet är främst att ge underlag till kommuner och länsstyrelser. Tjänsten ger också allmänheten en översiktlig bild av läget.

Tillförlitliga nederbördsprognoser för längre tid (till exempel en månad) är svåra att göra.

Tjänsten ”Risk för vattenbrist” på smhi.se

SMHIs affärsverksamhet kan vid beställningar göra mer detaljerat underlag.

Professionella tjänster på smhi.se

Beror senaste årens torka på klimatförändringen?

I ett globalt perspektiv har det blivit vanligare med varma temperaturextremer under de senaste decennierna. Scenarier för framtida klimat pekar på fortsatt varmare somrar och att det kan bli vanligare också med värmeböljor och torka som resultat av den globala uppvärmningen. Trots detta går det inte med säkerhet att säga att en enskild väderhändelse, eller vädret under säsong, beror på klimatförändringen. Däremot finns möjlighet att undersöka om förutsättningarna för en viss väderutveckling blivit mer eller mindre vanlig i ett ändrat klimat.

Som exempel var 2018 års torka är ett resultat av högtrycksdominerat väder med mycket höga temperaturer och endast lite nederbörd ända sen början av maj vilket är extremt ovanligt. Framtida studier kan komma att säga i vilken grad klimatförändringen ökat risken för så långa varma och torra perioder som den vi nu observerar.

Hur vanlig blir torkan i ett framtida klimat?

Hur stor framtida klimatförändring blir beror till stor del på hur stora framtida utsläpp av växthusgaser blir. Eftersom det är osäkert så använder man scenarier med olika utveckling för att beskriva möjliga framtida förhållanden.

Dessutom beror det på definitionen av torka. Nederbörden förväntas i framtiden öka på vinterhalvåret i hela Sverige. Detta är positivt för grundvattenbildningen.

På sommaren beräknas nederbörden vara oförändrad i södra delarna av landet och öka något i norr. På grund av högre temperatur ökar samtidigt avdunstningen, växtsäsongen blir också längre. Det betyder att mängden tillgängligt vatten (till exempelvis bevattning och dricksvatten) kan minska och att torra perioder kan bli längre.

Om förändrat klimat på smhi.se

Om ändring av antal dagar med låg markfuktighet på klimat på smhi.se

Ni brukar tala om översvämningar – är det ingen risk för det i framtiden?

Klimatforskningen visar på att det kan bli ökande problem med låga nivåer i framtiden, vilket främst beror på att det avdunstar mer när det blir varmare. Men forskningen visar också att det kan bli mer nederbörd, särskilt under vinterhalvåret. Det är också troligt med fler skyfall under sommarhalvåret.

Vi kan alltså få fler tillfällen med extrema situationer, såväl med låga som höga vattennivåer. Situationen varierar över landet och ser olika ut för olika områden.

Nederbörden ökar generellt om man ser på resultat från klimatmodellerna men den kan komma att fördelas olika över landet. Även nederbördens intensitet förändras och det kan komma kraftigare regn på kort tid. Det finns därför en ökad risk översvämningar, både översvämningar som beror av mycket regn under en lång tid, men också mer lokala översvämningar som beror av skyfall.

 SMHIs länsvisa klimatanalyser

Vad kan jag som enskild göra när det är risk för vattenbrist?

Om du har kommunal vattenförsörjning behöver du vara observant på information från kommunen gällande vattentillgången. Man kan vara sparsam genom att t.ex. använda regnvatten för bevattning av trädgårdar, inte tvätta bilen själv, duscha kortare tid, spola toaletter mindre ofta, etc.

Enskilda med egen brunn kan hålla koll på sin egen vattentillgång och förbrukning. Vattennivån i brunnar kan avläsas med klucklod med jämna mellanrum. Gör det gärna på morgonen innan vattenförbrukningen startar så vattennivån i brunnen representerar omkringliggande grundvattenyta. Genom att föra anteckningar om brunnens vattennivå kan du bilda dig en uppfattning om vattentillgången och göra egna prognoser.

Mer information och råd finns på:

Webbplatsen krisinformation.se (krisinformation från svenska myndigheter)

Webbplatsen för MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap

Kommuner, länsstyrelser och lokala/regionala räddningstjänster kan också ha information.

Vad kan göras på längre sikt för att anpassa oss till klimateffekterna kring just minskande vattentillgång i ett framtida klimat?

Det finns olika sätt som samhället kan förbereda sig och anpassa sig för längre perioder av torka. SMHI har samlat olika exempel på klimatanpassningsåtgärder i en idébank. På Klimatanpassningsportalen finns mer information från andra myndigheter.

På smhi.se -  klimatanpassningsexempel för torka

Klimatanpassningsportalen