Här listar vi några vanliga frågor och svar gällande torka och vattenbrist.
Torka är ett naturligt fenomen och uppkommer när det varit väldigt lite nederbörd under en period. Det blir då mindre vatten än vanligt i naturen. Torka kan omfatta lite nederbörd, låg markfuktighet, låga vattenflöden, låga vattennivåer i sjöar och/eller låg grundvattennivå.
Vattenbrist uppstår när behovet är större än tillgången. Det är alltså alltid kopplat till användandet av vatten. Vattenbrist kan både vara kopplat till yt- och grundvatten i en kombination eller var för sig. Det kan vara grundvattenbrist samtidigt som det finns tillgång till ytvatten och vice versa.
Vattenbrist uppstår när behovet är större än tillgången. Vattenbrist kan både vara kopplat till yt- och grundvatten i en kombination eller var för sig. Det kan alltså vara grundvattenbrist samtidigt som det finns tillgång till ytvatten och vice versa.
Om man inte ska tära på förråden av vatten på lång sikt så är det inte grundvattenmagasinens och sjöarnas storlek, utan hur snabbt de kan fyllas på, som avgör hur mycket vatten man kan ta ut.
SMHI utfärdar tillsammans med SGU meddelande om vattenbrist när grundvattennivåer och vattenflöden är ovanligt låga och förväntas fortsätta vara låga de närmaste veckorna. SGU ansvarar för underlaget och informationen om grundvatten. Informationen gäller för större områden och lokala variationer kan förekomma. För lokal information hänvisar vi till din kommun.
Risk för vattenbrist på SMHIs varningssida
Om meddelandet risk för vattenbrist
På följande sidor finns mer information om det hydrologiska läget.
Ytvatten är sjöar och vattendrag. Markvatten är det vatten som finns ovan grundvattenytan. Grundvatten är det vatten under grundvattenytan där alla markens porer eller bergets sprickor är fyllda med vatten.
När det regnar eller när snön smälter fylls magasin i sjöar och grundvatten på. Under vår och sommar sker en stor avdunstning och vattenupptag från växtligheten, vilket innebär att det krävs mycket regn för att vattenmagasinen ska fyllas på. Små magasin och vattendrag stiger snabbare när det regnar och kan återhämta sig till normala nivåer på relativt kort tid. Större magasin reagerar däremot betydligt långsammare och det kan ta flera månader innan de stiger mot normala nivåer.
Generellt fylls sjöar och grundvatten i södra Sverige på under hösten och vintern när avdunstningen är låg. I norra Sverige fylls magasinen på under vårfloden.
Avdunstningen är störst under sommarhalvåret och är också starkt kopplad till hur mycket vatten som finns tillgängligt i marken och hur mycket det blåser. Det är inte ovanligt att avdunstningen är större än nederbörden vissa månader på året. Det gäller framför allt sydöstra Sverige där nederbörden är relativt liten.
Generellt kan avdunstningen vara flera millimeter per dag under sommaren. En millimeter är en liter/kvadratmeter. För stora sjöar, till exempel Vänern och Vättern blir det många kubikmeter. Under en varm sommardag kan mer vatten avdunsta från en sjö än vad som rinner från sjön via vattendrag.
Frågan om hur mycket nederbörd som saknas går inte att besvara generellt. Små vattenmagasin, till exempel mark- och grundvattenmagasin i morän, har små lagringsvolymer. Här är den senaste tidens nederbörd intressant för att bedöma hur mycket som saknas. Stora vattenmagasin, till exempel sjöar och grundvattenmagasin i sand- och grusavlagringar kan lagra mer vatten. Här är det nederbördsunderskott under längre tidsperioder (månader till år) som är avgörande.
Hur mycket regn som behövs för att minska vattenunderskott beror också på typen av regn. Om det regnar lite varje dag under sommaren avdunstar det mesta. Om det däremot kommer mycket nederbörd på en gång så rinner vattnet ned i marken och kan fylla på magasinen. Mindre vattendrag och sjöar kan återhämta sig med mindre mängder vatten. Större magasin däremot kräver stor tillförsel av regn över en längre period.
I tjänsten Vattenbalans på smhi.se kan du få en uppfattning om hur vattenbalansen varit denna sommar jämfört med en genomsnittlig sommar. I tjänsten visas lokal beräknad vattenbalans - bland annat aktuell nederbörd för perioden (senaste 3, 6, 12 och 24 månaderna) jämfört med normalt, samt lagring av mark- och grundvatten, respektive ytvatten jämfört med normalt. När tjänsten används är det bra att ha i åtanke att olika typer av områden har olika förmåga att lagra vatten. Det är även bra att tänka på att avdunstningen i vissa områden är lägre än normalt trots det varma torra vädret. Detta beror helt enkelt på att det inte funnits vatten i marken som kunnat avdunsta. Tjänsten Vattenbalans uppdateras dagligen.
En regnskur kan fylla på små ytliga magasin och bidra till att markfuktigheten ökar, vilket får till följd att vegetationen kan repa sig kortvarigt. För att råda bot på låga vattenstånd i sjöar och låga vattenflöden i vattendrag och återställa stora vattenmagasinen krävs betydande vattenvolymer. Sannolikheten för att detta ska ske under sommarhalvåret är låg eftersom det mesta regn som faller avdunstar eller tas upp av växtlighet.
På smhi.se kan du läsa om vattensituationen i texter som samlats under exempelvisMånadens vatten och Vattenåret. Vi har också beskrivit torrperioder i Historiska torrperioder i Kunskapsbanken.
2018 är ett av åren som sticker ut. Då fick praktiskt taget hela Sverige mindre nederbörd än normalt. Speciellt torrt var det under maj och juli som dessutom var mycket varma.
SMHI svarar för den nationella varningstjänsten och förmedlar kunskap och tjänster om meteorologiska, hydrologiska och klimatologiska förhållanden. Till exempel vattenflöden, vattennivåer och brandrisk. Målgrupper är allt ifrån allmänhet till andra myndigheter, samhällsaktörer samt näringslivet.
På vattenwebb kan du i Hydrologiskt Nuläge se modellerad vattenföring för Sveriges vattendrag. Den innehåller en tiodygnsprognos.
Det går även att se modellerade värden av växttillgängligt vatten i beta-tjänsten Markfuktighet. Den visar inte absoluta värden utan presenterar växttillgängligt vatten i relation till hur det varit tidigare år.
Om du är intresserad av skräddarsydda prognoser kan du kontakta SMHI för beställningar.
I ett globalt perspektiv har det blivit vanligare med varma temperaturextremer under de senaste decennierna. Scenarier för framtida klimat pekar på fortsatt varmare somrar och att det kan bli vanligare också med värmeböljor och torka som resultat av den globala uppvärmningen.
Som exempel var 2018 års torka är ett resultat av högtrycksdominerat väder med mycket höga temperaturer och endast lite nederbörd ända sen början av maj vilket är extremt ovanligt. Framtida studier kan komma att säga i vilken grad klimatförändringen ökat risken för så långa varma och torra perioder som den vi nu observerar.
Just nu pågår en snabb klimatförändring som huvudsakligen beror på att vi människor genom våra aktiviteter släpper ut koldioxid och andra växthusgaser. Hur stor framtida klimatförändring blir beror till stor del på hur stora framtida utsläpp av växthusgaser blir. Eftersom det är osäkert så använder man scenarier med olika utveckling för att beskriva möjliga framtida förhållanden. Dessutom beror det på vilken typ av torka man pratar om.
Vanligtvis börjar en torka med en långvarig brist eller litet nederbörd som eventuellt är förstärkt av hög avdunstning. Vilka sektorer som drabbas beror på tidpunkten och längden av torka. Brist på nederbörd under vintern påverkar mest energisektorn medan nederbördsfattig vår/ sommar slår hårdast mot jordbrukssektorn. Mer information om torka och olika typer av torka hittas i artikeln Torka.
Nederbörden förväntas i framtiden öka på vinterhalvåret i hela Sverige. Detta är positivt för grundvattenbildningen. På sommaren beräknas nederbörden vara oförändrad i södra delarna av landet och öka något i norr. På grund av högre temperatur ökar samtidigt avdunstningen, växtsäsongen blir också längre. Det betyder att mängden tillgängligt vatten, till exempelvis bevattning och dricksvatten, kan minska och att torra perioder kan bli längre.
Läs mer om framtida klimat och se kartor över hur bland annat nederbörd och temperatur väntas förändras i SMHIs klimatscenariotjänst.
Klimatforskningen visar på att det kan bli ökande problem med låga nivåer i framtiden, vilket främst beror på att det avdunstar mer när det blir varmare. Men forskningen visar också att det kan bli mer nederbörd, särskilt under vinterhalvåret. Det är också troligt med fler skyfall under sommarhalvåret.
Vi kan alltså få fler tillfällen med extrema situationer, såväl med låga som höga vattennivåer. Situationen varierar över landet och ser olika ut för olika områden.
Nederbörden ökar generellt om man ser på resultat från klimatmodellerna men den kan komma att fördelas olika över landet. Även nederbördens intensitet förändras och det kan komma kraftigare regn på kort tid. Det finns därför en ökad risk översvämningar, både översvämningar som beror av mycket regn under en lång tid, men också mer lokala översvämningar som beror av skyfall.
Läs mer om framtida klimat och se kartor över hur bland annat nederbörd väntas förändras.
Om du har kommunal vattenförsörjning behöver du vara observant på information från kommunen gällande vattentillgången. Man kan vara sparsam genom att till exempel använda regnvatten för bevattning av trädgårdar, inte tvätta bilen själv, duscha kortare tid, spola toaletter mindre ofta, och så vidare.
Enskilda med egen brunn kan hålla koll på sin egen vattentillgång och förbrukning. Vattennivån i grävda brunnar kan avläsas med klucklod med jämna mellanrum. Gör det gärna på morgonen innan vattenförbrukningen startar så vattennivån i brunnen representerar omkringliggande grundvattenyta. Genom att föra anteckningar om brunnens vattennivå kan du bilda dig en uppfattning om vattentillgången och göra egna prognoser.
Mer information och råd finns på:
Webbplatsen krisinformation.se (krisinformation från svenska myndigheter)
Webbplatsen för MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap
Kommuner, länsstyrelser och lokala/regionala räddningstjänster kan också ha information.
Det finns olika sätt som samhället kan förbereda sig och anpassa sig för längre perioder av torka. SMHI har samlat olika exempel på klimatanpassningsåtgärder i en idébank. På Klimatanpassningsportalen finns mer information från andra myndigheter.