Finns det förutsättningar att motverka vattenbrist i större sjöar och vattendrag?

När behovet av vatten blir större än tillgången upplever vi vattenbrist. Grunden i vattentillgången styrs av klimatet och områdets magasinerande förmåga, men aktiviteter såsom regleringar och vattenuttag kan påverka vattentillgången vid lågflöden. 

Schematisk bild över vatten i landskap

Vattenbrist betyder att det finns ett större behov av vatten än vad som finns tillgängligt. Den är alltså starkt kopplad till användandet av vatten. Ibland är vattenkvaliteten en viktig faktor, men inte alltid. 

Över lag har Sverige god tillgång till sötvatten men lokalt ser vattentillgången och vattenanvändandet väldigt olika ut vilket kan leda till vattenbrist eller att prioriteringar krävs mellan olika typ av vattenanvändning. 

Det finns många faktorer som påverkar tillgången på vatten i ett område, men följande tre kategorier sammanfattar de flesta faktorer: 

  • Väder  – hur exempelvis nederbörd och temperatur varierar på sikt
  • Klimat  – vädrets långsiktiga egenskaper
  • Magasinerande förmåga – hur mycket vatten som kan lagras i området
  • Vattenanvändning – hur mycket vatten som används

Mänsklig aktivitet har en påverkan på alla punkter utom vädret. Det är tydligt att det behövs gemensamt arbete över alla sektorer för att skapa en hållbar vattenresursplanering i ett avrinningsområde.

 

Fysiska åtgärder för att minska risken för vattenbrist

Störst påverkan på vattentillgången har vädret. Om det inte faller någon nederbörd under lång tid, kan inte vatten trollas fram. Det finns dock fysiska åtgärder som kan minska risken för vattenbrist utifrån perspektivet vattentillgång. Åtgärderna handlar mest om förebyggande arbete, men vissa åtgärder kan även vara aktuella under en bristsituation.

Reglering av sjöar

Den effektivaste åtgärden för att säkra vattentillgången är att använda sjöar som reglermagasin, men det förutsätter att det finns reglerbara sjöar. I södra Sverige finns oftast en god tillgång på vatten vintertid medan bristsituationer förekommer under sommaren och början av hösten. Med regleringar kan en del av vattnet från perioder med hög tillgång på vatten samlas i sjöar och tappas av under perioder med låg vattentillgång. Vattenregleringar är vanliga idag, främst för vattenkraftändamål, men förekommer även för dricksvattenförsörjning.

Höstlik skog runt damm och dammbyggnad
Dammar som möjliggör att sjöar kan användas för att lagra vatten ger förutsättningar för att öka lågflöden.

Åtgärder på diken och våtmarker

Att utföra åtgärder på diken och andra vattendrag kan öka vattenmagasineringen lokalt i ett område men påverkar inte nämnvärt vattentillgången i större skala. Att anlägga våtmarker har också främst en lokal effekt.

Läs mer om Våtmarkers hydrologiska funktioner i kunskapsbanken.

Påverkan på vattenanvändandet - vattenuttagen

I områden med stora vattenuttag påverkas lågflödet om dessa ökar. Eftersom kunskap ofta saknas om vattenuttagens storlek är det svårt att veta hur stor denna effekt blir. Det är också svårt att ta fram föreskrifter som gör att begränsningarna kan genomföras i praktiken.

Åtgärder som att införa bevattningsdammar kan ha stor potential förutsatt att de fylls på under tid av högflöden och töms under lågflöden. Effekten blir då att vattenuttag från det naturliga vattendraget minskar under lågflödesperioder.

Klimatets påverkan

Klimatförändringarna gör Sverige varmare vilket påverkar tillgången till vatten. I genomsnitt väntas vintrarna att bli varmare och mer nederbördsrika vilket leder till mer vatten. Högre temperaturer innebär dock att vinternederbörd i mindre grad faller som snö och att den påfyllnad som sker under vårfloden blir mindre. Varmare väder betyder också att avdunstningen ökar under sommarhalvåret vilket kan ge en minskad tillgång till vatten, särskilt i södra Sverige.

Läs mer om klimateffekter i sjöar och vattendrag

Klimatförändringarna förväntas också leda till kraftigare skyfall. Sådana leder ofta till översvämningar i städer som har många hårda ytor. Mildare vintrar förändrar förutsättningar för snö, vilket särskilt påverkar vattendragen i landets norra delar.

Effekterna av ett varmare klimat blir tydligare och gör sig redan nu till känna. Det har visat hur viktigt det är att vi anpassar oss för att kunna klara dessa förändringar.

På smhi.se -  klimatanpassningsexempel för torka