Närkes klimat

Närke är visserligen ett av våra mindre landskap, men inom dess gränser ryms ändå ett slättområde i de östra och centrala delarna liksom markerade höjder i sydost mot Östergötland (Tylöskog), sydväst mot Västergötland (Tiveden) och väst mot Värmland (Kilsbergen).

Medeltemperaturen under den kallaste månaden, februari, varierar från -4° vid Vättern till strax under -5° i delar av Kilsbergen. Juli, som är den varmaste månaden, har en medeltemperatur på drygt 16° på slätten och 15° på nära 300 meters höjd i Kilsbergen.

Den uppmätta årsnederbörden varierar från knappt 600 mm vid Hjälmaren till över 700 mm i Tiveden, Tylöskog och Kilsbergen.

Temperaturrekord

Den högsta temperatur som uppmätts i Närke är 36,0°. Så mycket hade Örebro-Ekeby den 7 augusti 1975. Tillsammans med Sala i Västmanland delar man därmed Svealands värmerekord för augusti.

Ungefär 100 år tidigare, närmare bestämt den 24 januari 1875, noterades landskapets lägsta temperatur i Askersund med -38,5°. Den lägsta temperaturen under de senaste hundra åren är -36,6° i Villingsberg i Kilsbergen den 9 februari 1966.

Nederbördsrekord

Till övervägande del är det vidsträckta nederbördsområden med dagsregn snarare än häftiga åskskurar som ger de största dygnsmängderna i vårt land.

För Närkes del är det dock en häftig skur som svarar för rekordmängden. Norra Sirbo väster om Svartå, nära gränsen till Värmland, fick nämligen hela 131,3 mm under en häftig regnskur den 14 juli 1948.

Den största månadsmängden är däremot summan av mängder från flera omfattande regn som drog in över Sverige, främst från sydost, under juli 2000 och gav Suttarboda i Kilsbergen 236,7 mm sammanlagt.

Snöoväder

Skogsområdena i söder och väster är ofta snörika och här finner man också de största snödjupen i Närke. Allra mest hade man i Sörbytorp i Tiveden, bara en knapp kilometer från Västgötagränsen, den 3 april 1951 med 135 cm.

Det var dock nästan lika mycket, 129 cm, i Villingsberg i Kilsbergen den 20 februari vargavintern 1965-1966. Vid båda dessa tillfällen var det mäktiga snötäcket uppbyggt av många relativt måttliga snöfall under lång tid.

Ett mer dramatiskt snöfall inträffade så tidigt på säsongen som den 17 oktober 1967 i samband med den orkan som denna dag drabbade södra Götaland. Törntorp, 9 km öster om Laxå, fick vid detta tillfälle 35 cm snö.

Extremt sena snöfall inträffade i slutet av 1800-talet. I Mariedamm var exempelvis marken snötäckt den 4-6 juni 1888 och den 26 maj 1890 hade man 30-40 cm snö.

Även på senare år har sydöstra Närke haft anmärkningsvärda snöförhållanden långt fram på våren. Under hela tiden från och med den 25 april till och med den 6 maj 1985 var sålunda marken snötäckt i Zinkgruvan, där man den 25 april hade ett snödjup på 26 cm.

Snudd på orkanbyar

I inlandet förekommer sällan eller aldrig storm i medelvind. I samband med stormlågtrycket Helga den 4 december 2015 rapporterades dock snudd på orkanbyar i Kettstaka i sydligaste Närke med 32,1 m/s.

Närkes väderrekord

Högsta temperatur

36,0°C i Örebro-Ekeby

7 aug 1975

Lägsta temperatur

-38,5°C i Askersund 

24 jan 1875

Största dygnsnederbörd

131,3 mm i Norra Sirbo

14 jul 1948

Största månadsnederbörd

236,7 mm i
Kilsbergen-Suttarboda

jul 2000

Största snödjup

135 cm i Sörbytorp

3 apr 1951

Högsta medelvindhastighet

20,2 m/s i Örebro*

10 jan 2007

Högsta byvindhastighet

32,1 m/s i Kettstaka

4 dec 2015

* Villingsberg och Snavlunda uppskattade vindhastigheten till 22 m/s den 8 dec 1959 resp. 1 dec 1953.