Gästriklands klimat

Månadsmedeltemperaturen (normalperiod 1991-2020) varierar i januari från -1° ute vid Eggegrund till -5° längst i nordväst, medan den är 16-17° i nästan hela landskapet i juli, dock något lägre på höjder över 300 m i nordväst.

Den uppmätta årsnederbörden är 550-650 mm utom i yttersta kustbandet, där den är något lägre, och i det höglänta området i nordväst, där den är något högre.

Temperaturrekord

Liksom på flera andra håll härrör Gästriklands värmerekord från den 30 juni 1947 då Gävle hade 36,4°. Denna notering är för övrigt den näst högsta i Norrland. För att hitta Norrlandsrekordet får vi förflytta oss mer än 60 mil norrut till Norrbotten.

När det gäller köldrekordet står striden hård mellan den 9 februari 1966 och den 31 december 1978. Vid det förstnämnda tillfället hade Åmotsbruk -35,5° och vid det andra var det -35,6° i Sandviken.

Skillnaden är visserligen minst sagt marginell. Men det senare tillfället, det vill säga nyårsaftonen 1978, får anses ha gått segrande ur striden, eftersom det då dessutom var så kallt som -37,6° vid Gävle-Sandvikens flygplats. Observationerna därifrån datalagrades dock inte vid SMHI, eftersom de utfördes vid för oregelbundna tider.

Nederbörds- och snödjupsrekord

Den största dygnsnederbörden (klockan 07-07) i Gästrikland uppmättes den 17 augusti 2021 då automatstationen i Gävle fick 161,6 mm. Vid tillfället föll det där 101,9 mm på två timmar. Följderna blev katastrofala med mycket svåra översvämningar. Ytterligare sex andra stationer i Gästrikland hade dygnsnederbörd över 100 mm detta dygn den 17 augusti 2021.

Den största månadsmängd som uppmätts i landskapet är från samma station under samma månad. Automatstationen i Gävle (Gävle A) fick då sammanlagt 320,2 mm.

Ockelbo svarar för det största kända snödjupet i Gästrikland med 135 cm den 12 mars 1966. Det var ett snötäcke som byggts upp successivt av flera, var för sig ganska måttliga, snöfall under den långa och kalla vintern 1965-66.

Snöoväder och stormar

Gästrikland är ett landskap känt för verkligt stor snödramatik. Ett av de allra värsta snöoväder som drabbat Sverige gav exempelvis 131 cm nysnö i Åbyggeby vid Gävle och 132 cm i Hedesunda cirka 3 mil sydsydväst om Gävle den 4-7 december 1998.

Envisa nordostvindar tog då upp fukt när de passerade det ännu isfria Bottenhavet. Denna fukt förvandlades till snö som sedan med kirurgisk precision lämpades av i ett långsmalt stråk exakt mitt över de centrala delarna av Gävle.

Enligt mätningar av utsänd SMHI-personal bedömdes snödjupet ha varit drygt 140 cm i stadens centrum den 7. Effekten blev förstås förödande och bland annat var privat biltrafik förbjuden i centrala Gävle under en dryg veckas tid.

Ett annat snöoväder med vindar som nådde orkanstyrka på sina håll vid kusten inträffade den 3 januari 1954. Det orsakade mycket stora skador på skogen, inte minst i Gästrikland. Vid detta tillfälle nådde medelvinden 30 m/s på Eggegrund, den högsta kända medelvindhastigheten i Gästrikland.

Vid den tiden registrerades inga byvindar. Rekordet för högsta byvind är därför av senare datum, nämligen 35,6 m/s vid Eggegrund i samband med stormen Per den 14 januari 2007.