Inget svenskt landskap har så hög medelhöjd över havet som Härjedalen. Ungefär halva ytan är belägen högre än 650 meter över havet. I Lappland ligger en fjärdedel och i Jämtland bara en femtedel av landskapet så högt.
Härjedalens lägsta punkt, 280 meter över havet, ligger också betydligt högre än motsvarande punkt i Lappland och Jämtland. Den högsta punkten ligger nära 1800 meter över havet, så höjdskillnaden är hela 1500 meter trots att landskapet är relativt litet.
Stora temperaturskillnader sommartid
Medeltemperaturen i juli (för normalperioden 1991-2020) är cirka 15° i dalgångarna i landskapets östligaste del, men avtar med höjden till bara mellan 8 och 10° ovanför trädgränsen i väster och till uppskattningsvis knappt 5° på toppen av Helagsfjället.
Kalla dalgångar vintertid
Under vintern är skillnaderna i medeltemperatur mindre än sommartid och då är det i stället i genomsnitt kallast i den lägre terrängen. I vissa dalgångar är det omkring -10° i genomsnitt i januari, medan det är bara -7 till -8° i en del höjdpartier.
Kalla sommarnätter
Den högsta temperatur som uppmätts i Härjedalen är 36,0° i Sveg den 8 juli 1933. I lite nyare tid är den högsta temperaturen 33,2° som också uppmättes i Sveg den 25 juni 2020.
Landskapets lägsta temperatur är -47,7°, uppmätt i Storsjö kapell den 10 januari 1987.
För nästan alla månader har stationer i norra Norrland de svenska köldrekorden, men under sommarens soliga nätter i norr får sydligare stationer sin chans och i maj och juli innehar Härjedalen rekorden. Den 3 maj 1981 hade sålunda Fjällnäs -24,1° och den 22 juli 1888 och den 14 juli 1893 hade Funäsdalen -5,0°.
Nederbördsrekord
Den uppmätta årsnederbörden varierar från cirka 500 mm i Ljusnans dalgång till omkring det dubbla på Helagsfjället.
Rekordet för högsta dygnsnederbörd innehas av Malmagen vid norska gränsen nordväst om Funäsdalen. Det rekordet sattes i samband med det regn som orsakade ett katastrofflöde på Fulufjället i Dalarna. Från klockan 08 den 30 till klockan 08 den 31 augusti 1997 uppmätte man då 128,0 mm regn i Malmagen med en uppskattad maximal 24-timmarsmängd på 136 mm.
Månadsrekordet lyder på 242,2 mm och sattes i juli 1916 i Linsell.
Snödjupsrekord
Det största snödjup som rapporterats från Härjedalen är 174 cm som uppmättes i Fjällnäs den 6-7 och 12-13 mars 1988.
På grund av landskapets stora höjd över havet finns flera fall av extremt tidiga och sena snöfall rapporterade.
Det tidigaste snöfall som vi har tillförlitlig kännedom om i Sverige utanför de rena fjällområdena inträffade sålunda den 17 augusti 1949 i Brännvallen 2 mil västsydväst om Hede. På 700 meters höjd över havet hade man där enligt privata mätningar ett snödjup på 4 cm denna dag.
Bland mycket sena snöfall kan nämnas att Fjällnäs rapporterade hela 15 cm snö den 6 juli 1964, så någon helt säkert snöfri säsong är svår att fastställa för Härjedalens del.
Förmodligen blåsigast på Helagsfjället
Vindklimatet i Härjedalen är inte kartlagt i detalj eftersom det inte finns så många regelbundna och långvariga mätningar i ren fjällterräng. Sannolikt kan det vid Helagsfjället förekomma betydligt kraftigare vindar än vad SMHIs officiella statistik anger.
Bland stationer i SMHIs grundnät är den högsta medelvinden 33,0 m/s den 14 januari 2003 på 932 meters höjd på Flatruet. Den stationen rapporterade då inte byvindhastighet, varför den högsta rapporterade byvinden i stället är 31,6 m/s i Dravagen den 15 november 2011.
Högsta temperatur | 36,0° i Sveg | 8 jul 1933 |
---|---|---|
Lägsta temperatur | -47,7° i Storsjö kapell | 10 jan 1987 |
Största dygnsnederbörd | 128,0 mm i Malmagen | 30 aug 1997 |
Största månadsnederbörd | 242,2 mm i Linsell | jul 1916 |
Största årsnederbörd |
1003,6 mm i Fjällnäs |
1987 |
Största snödjup | 174 cm i Fjällnäs | 6-7, 12-13 mar 1988 |
Största snödjupsökning |
47 cm i Lofsdalen |
13 dec 1962 |
Högsta medelvindhastighet | 33,0 m/s vid Flatruet | 14 jan 2003 |
Högsta byvindhastighet | 31,6 m/s i Dravagen | 15 nov 2011 |