Våren 1974 – Lång period utan nederbörd
Från 20 mars 1974 och två månader framåt föll extremt lite nederbörd över Svealand och Götaland. Speciellt i nordöstra Västergötland var nederbörden liten. I Skövde och Åsaborg söder om Borås föll ingen mätbar nederbörd från 22 mars till 26 maj, alltså 65 dagar i sträck. Det är den längsta kända perioden utan mätbar nederbörd i vårt land. Markvattenhalten var låg, liksom flöden i en del vattendrag och vattennivåer i sjöar i området. Torkan medförde problem för jordbruket, speciellt i kombination med frostnätter i maj. Från slutet av maj och resten av året föll mer nederbörd än normalt. Även vattennivåer och vattenflöden steg.
1975 – Nederbördsfattigt i södra Sverige
Nederbördsmängderna 1975 varierade mycket mellan olika delar av landet. I Norrlandsfjällen föll stora mängder nederbörd, medan det i många delar av Götaland, Svealand och sydöstra Norrland hade små nederbördsmängder. De minsta mängderna fick Svealand med ca 75% av de normala för hela året.
Alla månader förutom januari, maj och september hade mindre nederbörd än normalt och speciellt nederbördsfattiga var februari och juni. Jordbruket påverkades av det torra vädret under sommarmånaderna.
I södra Sverige var vattenflödena under de normala på sommaren och eftersom höstnederbörden var liten skedde inte så stor påfyllning av vattendragen på hösten utan de låga vattenflödena fortsatte.
1976 – Ännu ett år med lite nederbörd
Efter ett nederbördsfattigt år med låga vattenflöden i södra Sverige följde ännu ett år med lite nederbörd. Till skinnad från året innan var 1976 nederbördsfattigt i nästan hela landet och framförallt i norra Sverige. Under samtliga månader från januari till oktober föll mindre nederbörd än normalt i Sverige som helhet, men de lokala variationerna var stora. Augusti är den månad som utmärker sig då hela landet fick lite nederbörd, på sina håll mindre än 10% av de normala mängderna. För landet i helhet var sommaren 1976 en av de mest nederbördsfattiga sedan mätningarna startade.
Det torra vädret ledde till att vattenflödena var låga eller mycket låga i stora delar av landet. De låga flödena och nivåerna höll också i sig under en lång period. Eftersom perioden med torrt väder varade så länge var det främst stora sjöar och stora vattendrag som fick låga nivåer och flöden.
De största sjöarna hade alla låga vattennivåer, men framförallt Vättern och Hjälmaren. Där uppmättes de lägsta nivåerna någonsin. I Vättern var vattennivån som lägst i oktober 1976, 0,6 m lägre än medelvattennivån och vattennivån var lägre än sänkningsgränsen från oktober 1975 till mars 1977. SMHI tar fram statistik för de lägsta uppmätta vattennivåerna för varje månad. I statistiken för Vättern är den lägsta vattennivån för samtliga månader från perioden 1976-1977.
I Hjälmaren var vattennivån under sänkningsgränsen från augusti 1975 till januari 1977 och var som lägst i oktober 1976, ca 0,8 m under medelvattennivån. De låga nivåerna innebar problem för båttrafiken. På grund av bland annat de låga nivåerna inleddes 1976 en översyn av Hjälmarens vattenreglering och en ny vattendom trädde i kraft 1988.
Ett annat exempel är Nyköpingsån, där det finns mycket sjöar och reagerar därför långsamt. Det gör att vattenflödena blev mycket låga på grund av den långa perioden med lite nederbörd. Vid stationen Hallbosjön uppmättes det lägsta vattenflödet sedan mätningarna startade 1933. Vattenflödet var lägre än årets normalt lägsta vattenflöde (MLQ) från september 1975 till januari 1977.
Även i Viskan var vattenflödet lågt under dessa år. Vid Åsbro har vattenflödet mätts sedan 1909 och de tre år med lägst vattenflöde är 1974, 1975 och 1976.
Grundvattennivåerna var mycket låga 1976. SGU har observerat grundvattennivåer sedan 1960-talet och för många av dessa stationer uppmättes den lägsta vattennivån 1976-1977. Det gäller stationer både i södra och norra Sverige samt stora och små grundvattenmagasin.
1977 – En lång period med liten vattentillgång avslutas
Under vintern 1976/1977 föll mycket nederbörd och ett stort snötäcke byggdes upp i södra Sverige. I maj skedde en snabb snösmältning i kombination med regn och vårfloden 1977 gick till historien som en av de kraftigaste i delar av södra Sverige, speciellt i Bergslagen. Vattenflöden och vattennivåer steg mycket snabbt, till exempel steg vattennivån i Vättern med en halvmeter från mitten av mars till mitten av maj. Den stora vårfloden innebar slutet på en lång period med låga vattenflöden och vattennivåer.
Källor
- SGU:s webbsida, Historiska lägsta grundvattennivåer
- SMHI:s månadsöversikt över väderlek och vattentillgång 1974, 1975 och 1976
- Sveriges nationalatlas, delen klimat, sjöar och vattendrag.
- SMHI:s egna observationer