Vattentillgång och vattenflöden beror av nederbörd, snösmältning och avdunstning. Ett varmare klimat kommer förändra dessa, men på olika sätt i olika delar av landet. I vissa fall är det den ökade nederbörden som påverkar vattentillgången mest, medan det i andra fall är den ökade avdunstningen eller den förändrade snösmältningen. Framtidens vattentillgång kommer därför att förändras på olika sätt i olika delar av landet.
I ett globalt perspektiv och under rådande klimat har Sverige generellt sett goda vattenresurser. Det gäller både tillgång och kvalité, dels för vattenkraftproduktion och dels för vattenförsörjning. Under torra somrar kan vattentillgången ibland vara otillräcklig, främst i sydöstra Sverige inklusive Öland och Gotland.
Varmare och blötare
Framtidsscenarier tyder på att klimatet blir både varmare och att det generellt kommer falla mer nederbörd, med undantag av sommartid i södra Sverige. I framtiden väntas en ökning av vattentillgången sett över hela året i norra Sverige. I sydöstra Sverige väntas istället en minskning vilket beror på ökad avdunstning. I övriga delar är förändringen av vattentillgång under ett år, svårare att bedöma.
Växlingar under året förändras
De karakteristiska variationerna av flöden under året förändras i ett varmare klimat. Under vintern väntas flödena generellt bli större över hela landet. Sommartid väntas en minskad vattentillgång i större delen av landet, med den största minskningen i östra Götaland.
Ändringar i snö- och nederbördsförhållandena kan på sikt leda till att vårfloden tidigareläggas med 2-4 veckor jämfört med idag och dessutom minska något utom längst i norr. Hur vårflodens startdatum varierat historiskt kan utforskas i klimatindikatorn Vårflodens startdatum.
I södra Sverige dyker någon vårflod inte upp i framtidsscenarierna då nederbörden främst kommer att falla som regn även vintertid.
Påverkan på översvämningar och torka
Ett varmare klimat medför att intensiva regn blir vanligare. Skyfall kan leda till lokala översvämningar i tätorter och mindre vattendrag.
I de södra delarna av landet beräknas det bli vanligare med extrema flöden i vattendrag, på grund av ökad nederbörd. I norra Sverige är mönstret inte lika tydligt. I vissa områden, där vårfloden beräknas minska, beräknas de extrema vattenflödena inträffa mer sällan.
Läs mer om framtida översvämningar i sjöar och vattendrag.
Antalet dagar med låga flöden beräknas minska i norra Sverige och öka i södra Sverige. Speciellt stor är ökningen i östra Götaland. Ökningen av antalet dagar med lågflöden i sydöstra Sverige beror främst på den ökade avdunstningen.
Norra Sverige har idag lågflöden under vintern. Eftersom framtidens vintrar väntas bli mildare och en större del av nederbörden falla som regn, blir vinterflödena högre. Sommartid kommer avrinningen minska i norra Sverige.
Läs mer om låga flöden i SMHIs rapport Sveriges vattentillgång utifrån perspektivet vattenbrist och torka och Hydrologiska aspekter på åtgärder mot vattenbrist och torka inom avrinningsområden.
Markfuktigheten kommer generellt att minska under sommarmånaderna i hela landet. Vintertid kommer den dock öka i Sverige norr om Dalälven på grund av att vattnet inte binds i form av snö.
Exempel på konsekvenser
Vatten är en förutsättning för både djur-, växtliv och näringar som använder sig av vatten. Vi är även beroende av god vattenkvalitet och god tillgång för att producera dricksvatten. Kvaliteten på råvatten för dricksvattenförsörjning kan komma att påverkas negativt till följd av minskad sommartillrinning och ökad temperatur i våra sjöar. Problem med övergödning i sjöar och vattendrag kan komma att öka i ett framtida varmare och blötare klimat.
Vattenkvaliteten kan komma att påverkas då risken för skyfall ökar som kan leda till bräddningar eller att översvämmade ytor för med sig icke önskvärda ämnen till vattentäkter.
En ökad vattenföring i reglerade vattendrag kan ge förutsättningar för ökad elproduktion. Dock kan ökade höst- och vinterflöden innebära svårigheter eftersom det är en period då vattenmagasinen vanligtvis är fyllda.