SMHI har en databas med observationer över datum för isläggning och islossning på svenska sjöar. Observationer finns sammanlagt för cirka 700 sjöar och några av dem har över 100 år långa mätserier.
Det finns en generell trend att isläggningen kommer senare och islossningen tidigare, där trenden mot senare isläggning är tydligast. För många av sjöar finns ett trendbrott under 1990-talet till kortare islagd tid. I södra Sverige märks också att det blir vanligare att isen uteblir helt vissa vintrar.
Vintrarna 2007-2008 och 2019-2020 var många sjöar helt isfria i Götaland och Svealand. En sådan situation har inte förekommit tidigare.
Studie av hela SMHIs isdatabas
I en studie analyserades hela SMHIs databas med isobservationer fram till 2014. Resultaten visade bland annat att isperioden har minskat signifikant. De trettio senaste åren jämfördes med hela tidperioden. Isperioden har minskat med i genomsnitt 11 dagar i norra Sverige och 28 dagar i södra Sverige. Gränsen för norra respektive södra Sverige sattes till 60N.
Förändringstakten för isperiodens minskning är cirka dubbelt så snabb i södra Sverige som i norra.
Till studien "Minskad is-period på svenska sjöar och vattendrag"
Hur observeras isläggning och islossning på SMHI?
Isläggningsdatumet definieras som det datum då hela sjön islades för första gången på hösten. Isen ska dock ligga kvar i minst tre dagar och man bortser från enstaka öppna vakar. Islossningsdatumet definieras som det datum då sjöns is är borta med undantag från mindre partier med is. Om det förekommer flera perioder med is avses den första isläggningen (om den är längre än tre dagar) och den sista islossningen.
Det är oftast en person som bor vid sjön som har i uppdrag att observera isläggnings- och islossningsdatum och rapportera dem till SMHI. Till viss del är observationerna personberoende då olika personer kan göra olika bedömningar av till exempel när sjön går från att vara islagd i vikar till att bli helt islagd.
Framtida isperiod
Med stigande temperaturer kommer isläggning, islossning och isperiodens längd att påverkas. I ett projekt lett av SMHI studerades isperioden för de stora sjöarna.
Vänern och Vättern påverkas på liknande sätt då de med sin stora yta och volym kräver längre perioder av kyla för att isläggas. Resultatet från studien visar att mot slutet av århundradet kommer Vänern och Vättern att vara isfria under merparten av åren. De år som isen lägger sig är antalet isdagar kraftigt reducerat mot idag.
Mälaren och Hjälmaren studerades också. Dessa har en annan karaktär. Hjälmaren är grundare och har således mindre volym att kyla ned. Mälaren är väldigt flikig vilket skyddar den från vind. Detta gör att Mälaren och Hjälmaren fortfarande kommer att vara islagda de flesta år i ett framtida klimat. Dock är antalet dagar som det finns is, reducerat med mer än hälften.
I en annan studie undersöktes fyra sjöar i Jönköpings län. Liknande påverkan på isläggningen kunde ses. Diagrammet nedan visar antal dagar som sjön Bolmen är istäckt under olika 30-årsperioder. Svart box visar referensperioden 1971-2000. Här varierar antalet dagar som sjön är istäckt under referensperioden, mellan 20 och 140 dagar. Merparten av åren 1971-2000 ligger dock isen under två till tre månader.
Mot slutet av århundradet förkortas perioden med is. Hur mycket beror på hur våra utsläpp av växthusgaser förändras. I den mest dramatiska utvecklingen kan antalet dagar med is i medeltal minska från 90 till 10 för Bolmen.
Konsekvenser
Sett historiskt så är merparten av sjöarna i Sverige skiktade två gånger per år. Det sker en sommarskiktning och en vinterskiktning med isläggning. I södra Sverige är tendenserna att den globala uppvärmningen leder till kortare alternativt utebliven isläggning och sjöarna i södra Sverige blir då enbart skiktade under sommaren. Detta påverkar sjöarnas fysikaliska förutsättningar med påverkan på ekosystem och vattenkvalitet som följd.
Vi människor har anpassat oss till att isen inte alltid ligger varje år. Ett exempel är att isvägar som förut var pålitliga byts ut mot färjeövergångar eller broar. Rekreationen påverkas och issäkerheten äventyras då vi får en kortare period när fler vill vara ute på isar, som blir mer svårbedömda.