1977 - Extrem vårflod i Bergslagen

Vårfloden 1977 gav rekordhöga vattennivåer på många platser i Bergslagen. Regn och en snabb snösmältning gav snabbt stigande flöden som orsakade stora översvämningar.

Lindesberg 4 maj 1977
Lindesberg 4 maj 1977 Foto Bertil Jansson Förstora Bild

Förloppet

Vintern 1976/77 blev snörik på många platser i landet. I Bergslagen inträffade en kort avsmältning i mars, men april var kall och snön låg kvar ända till maj. Berörda länsstyrelser förberedde sig genom att hålla sammanträden och SMHI ombads göra vårflödesprognoser.

När värmen äntligen kom steg temperaturerna snabbt. 5 maj registrerades temperaturer på över 20 grader i exempelvis Nora och Lindesberg i Örebro län. Det var milda nätter med plusgrader och snösmältningen skedde dygnet runt. Utöver detta kom stora mängder regn vilket ytterligare påskyndade snösmältningen.

Alla förutsättningar för en kraftig vårflod sammanföll. Konsekvenserna var ett faktum med extremt höga flöden i framförallt Gullspångsälven, Hedströmmen och delar av Arbogaåns och Kolbäcksåns avrinningsområden.  Även vattendrag till Mälaren och vattendrag i Dalarna och Gästrikland hade höga flöden.

Extrema flöden

Nedan visas flöden från två stationer där flödena var höga. I stationen Kåfalla i Sverkestaån uppnåddes flöden på 49 m3/s. Det är det högsta värde som uppmätts där sedan mätningarna startade 1949 och 20% över extremflödet. Ett flöde räknas som extremt när det har en återkomsttid på 50 år eller mer. 50-års flöde för Sverkestaån vid Kåfalla 36,7 m3/s.

I det större vattendraget Svartån uppmättes också rekordnivåer. 112 m3/s forsade 4 maj 1977 igenom vid mätstationen Karlsund i Örebro. Även det ett extremflöde. 

Diagram över högt flöde i Kåfalla 1977
Diagram över högt flöde i Kåfalla 1977 Illustration SMHI Förstora Bild
Diagram över högt flöde i Karlslund (Örebro)
Diagram över högt flöde i Karlslund (Örebro) Illustration SMHI Förstora Bild

Stora skador

Den kraftiga vårfloden i Bergslagen orsakade stora skador på dammar, kraftstationer, vägnätet, industrier, bostadshus. Cirka 5000 hektar jordbruksmark översvämmades.

Några ord om flödena

Från SMHIs årsbok från 1977 kan några kommentarer från observatörer spegla hur vårfloden upplevdes:

Wahlqvist (Västmanland/Kolsva): ”Vårfloden var den största i mannaminne, Hedströmmen cirka 2,5 m högre vattenstånd än normalt. Mycket stora åkerarealer under vatten.”

Albertzon (Västmanland/Möklinta ): ”Storsjön svämmade över den 4 så åkrarna ligger under vatten”

Nyström (Västmanland/Surahammar): ”Snabb snösmältning medförde extremt högt vattenstånd i Kolbäcksåns vattensystem. Svåra översvämningar blev följden och de drabbade jordbruket och vägnätet svårt. Även en del industrier var ett tag starkt utsatta. Vattenståndet kulminerade vid månadens mitt, men en del åkermark står fortfarande under vatten vid månadsslutet.”

Nordqvist: (Dalarna/Östanvik): ”Aldrig har vi sett så mycket vatten i våra sjöar och älvar, men inga skador har rapporterats.”

Vägen mot Kåfalla 4 maj 1977
Vägen mot Kåfalla 4 maj 1977 Foto SMHIs observationsavdelning

Källor

1. Utvärderingsgruppen vid Länsstyrelsen i Örebro län, "Vårfloden 1977 En utvärdering", 1977

2. SMHI Årsbok, 1977