Temperatur - över det normala i hela landet
Februari 2023 blev varmare än normalt i hela landet. Jämfört med normalperioden 1991-2020 avvek norra Norrland som mest där temperaturen låg 3-6 grader över det normala. För de delarna av landet krävs i allmänhet att man går tillbaka till 2014 eller 2015 för att hitta en motsvarande februari månad. I Katterjåkk i Riksgränsenfjällen var det till och med den mildaste februarimånaden sedan 1990. I övriga landet låg temperaturen allmänt mellan 1 och 3 grader över det normala.
Den 27 uppmätte Umeå (Västerbotten, startår 1858) 9,0° vilket är det näst högsta februarivärdet under stationens mätserie. Högst februaritemperatur för stationen är 9,1° från den 28 februari år 2021.
Månaden startade kyligt men ett mäktigt högtryck över Brittiska öarna samt Västeuropa omdirigerade den täta lågtryckstrafiken upp över Ishavet. Mildare luft svepte in över landet från den 5 med start över de norra delarna.
Trots bitvis nordlig vind var det allmänt milt för årstiden fram till den 21 och 22 när det i kölvattnet av ett omfattande lågtryckssystem svepte ner kyligare luft som höll sig kvar av en högtrycksrygg och förstärktes av klara områden. Därefter höll sig temperaturen runt det normala och helgen den 25 och 26 blev något kyligare än normalt i landets södra delar samtidigt som det åter blev allt mildare i norr. I slutet av månaden blev det även milt i söder med 11,3° både den 27 i Örebro i Närke samt den 28 i Kalmar i Småland.
Månadens högsta temperatur på 11,6° uppmättes i Karlshamn i Blekinge den 11. Månadens lägsta temperatur på -35,0° uppmättes i Nikkaluokta den 4 och senare Naimakka den 22. Båda stationerna ligger i Lappland.
Fler avvikelsekartor med normalperiod 1991-2020 och referensnormalperiod 1961-1990
Jämförelse med tidigare februarimånader i Sverige och globalt
Nederbörd - Atmosfärisk flod i Jämtlandsfjällen
Nederbördsmängden låg allmänt runt det normala men med några undantag. Utom i gränsfjällen föll det i Lappland mindre nederbörd än normalt. Här får man minnas 2018 för att hitta när det senast var ett liknande scenario. Även kring Hjälmaren och ner över östra Götaland var nederbördsmängden något under det normala.
I Arjeplog-Myrheden (Lappland, startår 1946) uppmättes en månadsnederbörd på 9,4 mm vilket innebär den torraste februari sedan 1994 och den fjärde torraste februari sedan mätningarna startade. Även i Jäckvik (Lappland, startår 1909) var det den torraste februari sedan 1994 med 6,9 mm sammanlagt.
Ett litet område i Jämtlandsfjällen hade större nederbördsmängd än normalt. I Digernäset och Edevik i Jämtland föll omkring två femtedelar av hela månadens nederbörd den 12 genom den atmosfäriska flod som då nådde fjälltrakterna. Detta gjorde att Edevik då fick landets största dygnsnederbörd under februari månad med 49,2 mm. Samtidigt fick Digernäset 43,2 mm och då nederbörden föll främst som regn så naggades snötäcket och minskade där från 53 till 46 cm.
Temperatur och nederbörd vid 10 mätstationer i februari 2023 (717 kB, pdf)
Detaljerad tabell över temperatur och nederbörd vid 15 stationer i februari 2023 (23 kB, pdf)
Vind
Månadens högsta medelvind uppmättes i Stekenjokk den 12 med 35,6 m/s. Månadens högsta byvind uppmättes samma dygn i Tarfala med 48,3 m/s.
Utanför fjällen orsakade stormen Otto högst medelvind och byvind. Kuststationen Hanö i Blekinge uppmätte storm 25,3 m/s i medelvind och orkanbyar på 34,1 m/s.
Snö
I början av månaden låg snögränsen genom Gästrikland och en bit söderut tvärs över Värmland. Söder därom var det mest barmark men i delar av Skaraborg och sydost om Vättern låg det fläckvis några centimeter snö. Den täta trafiken av lågtryck med sydlig bana som förekom under månadens första tre dagar ökade snötäcket över främst västra Götaland. Framåt den 11 var det åter mest barmark i nämnt område samtidigt som Katterjåkk nådde över metern efter en snödjupsökning från 82 cm den 9 till 101 cm den 10.
Stormen Otto som den 17 drog in över landet bättrade på snötäcket på flera håll i norr med 10 till 15 cm nysnö.
Snöfallet som den 20 svepte över landet följdes i söder av tilltagande vind och plusgrader. Det mesta hade därför smält bort till snödjupsmätningen den 21. Helgen den 25 och 26 var dock kylig nog för att nyligen fallen snö skulle få ligga kvar en stund.
Månadens största snödjup på 124 cm uppmättes i Katterjåkk den 25 och 28 februari.
Solskenstid
Solskenstiden varierade kring det normala med en viss övervikt åt det soliga hållet. Nordkoster uppvisade flest soltimmar med 118 timmar och Katterjåkk hade minst med 10 soltimmar. Det var dock inga rekord åt någotdera hållet.
Åska
Februari bjöd på vinteråska den 9 med 12 urladdningar i ett område från nordöstra Götaland och upp till Härjedalen. Detta i samband med en passerande kallfront och kraftig byvind.
Vädret dag för dag
Ett kämpande högtryck
Februari inleddes med ett högtrycks tappra försök att etablera sig över landet. Det gav en del sol under månadens första fyra dagar. Men under samma period tog två sydligt gående lågtryck sig tillfälligt igenom högtryckets barriär och lämnade nederbörd över främst Götaland och södra Svealand. Det första lågtrycket den 1 passerade med mest regn eller blötsnö.
Lågtryck nummer två samlade energi från ett djupt lågtryck över Island och tog sig in över Götaland morgonen den 3. På sin färd åt sydost föll snö som vid kusterna tidvis hade regninslag. Snöfallsvarningar var utfärdade för västra, södra och inre delarna av Götaland. Samtidigt som lågtrycket härjade i söder var det stabilt och kallt i norr. Nikkaluokta i Lappland rapporterade -34,9° den 3 och -35,0° den 4 som tillsammans med Naimakka i Lappland den 22 var den lägsta uppmätta temperaturen under månaden. Även längre söderut var det märkbart kallt med -30,7° i Hoting och -30,1° i Junsele, Ångermanland, den 4. Särna i Dalarna hade -25,8° den 2 och Hagshult i Småland -16,8° tidig morgon den 5.
Lågtrycksgemenskap och mildluft
Till sist insåg högtrycket att det inte var välkommet i den lågtrycksgemenskap som började infinna sig över landet. Den 5 passerade en väderfront österut över stora delar av landet med snö eller blötsnö. Därefter kikade solen fram på flera håll från Dalarna och norrut.
Den 6 präglades av sydvästlig strömning med mild och fuktig luft. I söder kikade solen flitigt fram mellan molnen men längs syd- och västkusten hängde envisa dimmoln kvar. En passerande varmfront i norr gav ökad molnighet västerifrån följt av snöfall som hade allt mer inslag av regn ju närmare kusten nederbörden skred. I Västerbottens och Norrbottens landskap gav regnet upphov till ishalka framåt eftermiddagen och kvällen.
Vid det här laget hade ett mäktigt högtryck växt in över de Brittiska öarna vilket tvingade upp lågtrycken på nordlig bana i flera dagar. Detta upprätthöll tillflödet av mild och fuktig luft över landet samt i fjällen den kraftiga vinden med snöbyar. Temperaturen låg över det normala för årstiden och främst i norra Norrland var avvikelsen anmärkningsvärd. Den 7 uppnådde Kvikkjokk-Årrenjarka i Lappland 8,0°.
Den 7 och 8 var det molnen som ägde spelplanen. Men det hejdade inte solens kämpaglöd som tidvis nådde marken med sina strålar längs de östra kustlandskapen under den 7 och sydligaste Götaland den 8.
I fjällen fortsatte den kraftiga vinden och snöbyarna outtröttligt genom de nordligt gående lågtrycken och natten mot den 9 tilltog även vinden i övriga landet.
Blev det någon vinter för kuststationerna i Götaland?
Med det rådande storskaliga läget som gynnade mildluftens framfart uppstod frågeställningen om de stationer som ännu inte hade fått meteorologisk vinter riskerade att gå direkt från höst till vår. Det första möjliga datumet för meteorologisk vår, 15 februari, närmade sig nämligen med stormsteg. Kampen mot klockan finns att läsa om i Vinterns kamp mot klockan längs Götalandskusten.
Väderfronter passerade under den 9 österut och förde inledningsvis med sig snöfall från Värmland och upp över Norrlands kust- och inland följt av minskad molnighet. Längre söderut dröjde sig en del moln kvar och lokalt förekom någon skur med, i de inre delarna, snöinslag. Kvällen och natten mot den 10 kulminerade vinden och genererade vindvarningar över norra Götaland, sydligaste Svealand och efter hand också Gotland.
Den 10 kunde det konstateras att det inte bara var nattens kraftiga vind som stack ut. Nattens väderfront hade även fångat meteorologernas intresse då den gett upphov till lokal vinteråska inom ett område från östra Svealand till Härjedalen. Dagen startade annars med mest klart väder, i fjällen undantaget där snöbyar drog in i västvinden. Vinden avtog och framåt eftermiddagen ökade molnigheten västerifrån över Götaland, Svealand och södra Norrland.
Natten mot den 11 var det återigen ett lågtryck som slitit sig loss från ett isländskt lågtryck och begav sig på eget äventyr över södra delen av vårt avlånga land. Snö eller blötsnö passerade över Svealand och i Götaland i huvudsak som regn. Till morgonen hade lågtrycket redan anlänt till Finland och Estland. Sverige vaknade till en mestadels klar morgon men i söder dröjde sig molnen kvar en stund. När molnen här skingrade sig steg också temperaturen och månadens högsta temperatur på 11,6° uppmättes i Karlshamn, Blekinge. Flera stationer i Skåne, Blekinge samt en station längs Smålandskusten kröp även upp till en tvåsiffrig temperatur.
Atmosfärisk flod i fjällkedjan och över Island en atmosfärisk bomb
Under den 11 bildades en så kallad Atmosfärisk bomb som dundrade in över Island och vars frontsystem nådde Norden under söndagen den 12 i försvagad form. Västvinden tilltog i norr och i Lapplandsfjällen utfärdades en orange varning för vind i kombination med snöfall. Stekenjokk uppnådde under morgonen orkanstyrka i medelvind på 35,6 m/s vilket också var månadens högst uppmätta medelvind. Under söndagsdygnet nåddes södra fjälltrakterna av en atmosfärisk flod och gav månadens största dygnsmängd nederbörd med 49,2 mm i Edevik, Jämtland. Nederbörden var i form snöblandat regn. I övrigt var söndagen en molnig historia och i västra Götaland fanns en del dis och dimma under morgonen.
Den före detta atmosfäriska bomben, som under måndagen den 13 befann sig strax norr om Kolahalvön, fortsatte ge kraftig vind och snöfall i fjällen. I dess kölvatten svepte torrare luft in över landet och förutom i gränsfjällen bjöd dagen på sol som på sina håll delvis skymdes av höga slöjmoln.
Uppvaktning av ett högtryck på alla hjärtans dag
Högtrycket som länge regerat längre söderut över Europa tog den 14 tillfället i akt och bjöd på en högtrycksrygg upp över Sverige. Under morgonen dock en del snöfall över Tornedalen till följd av en avtågande varmfront. Vinden och snöbyarna avtog successivt i fjälltrakterna. Solen gav sig tillkänna och påminde om att den i mitten av februari sakta men säkert återfår sin värmande effekt. I soliga områden i söder var temperaturen åter upp på knappa 10° medan den i västra Götaland samt kring Vänern var något lägre i samband med envisa moln och på sina håll också dis eller dimma.
Våren får tillstånd att anlända
Diset och dimman låg morgonen den 15 utbrett på flera håll i landet. Senare under dagen rullade även advektionsdimma in över sydvästra Götaland. I övrigt var dagen molnig men i Norrland syntes solen i samspel med höga slöjmoln.
Som definitionen av meteorologisk vår förtäljer är den 15 februari det tidigaste tillåtna datumet för den att anlända. Det milda vädret som rådde i mitten av månaden gjorde att delar av Götaland och även två stationer i Svealand på sagt datum trädde in i våren. För tolv av stationerna fick vintern aldrig en chans och höst gick direkt till vår. Vårens ankomst 2023 går att läsa om i Våren har anlänt till delar av Götaland.
Otto
Den 16 utförde ett norrgående lågtryck ett halvhjärtat försök att ställa till det med ostadigt väder. Effekten av dess passerande kallfront blev gråmulet väder med något regnstänk som norr om Jämtland föll i form av snö.
Natten mot den 17 lurade dock ett mer ambitiöst lågtryck norr om Skottland. På sin färd österut mot Norden fördjupades det snabbt och låg mitt på dagen med sitt centrum över Sydnorge. Stormen Otto stod för dörren och blev snabbt en mediakändis. Varningskartan var färgglad med orange vindvarning längs västkusten och Skåne samt gul vindvarning över stora delar av Götaland. Förutom kraftig vind bjöd Otto på regn i söder. Från Svealand övergick nederbörden i snöfall som nådde mellersta Norrland framåt kvällen där det tillsammans med norra Värmland och västra Dalarna fanns en gul snövarning utfärdad.
Vindens kulmen nåddes under natten mot den 18, på Gotland först under morgonen. Otto var samtidigt redan på nya äventyr över Finska viken men dess tillhörande front dröjde sig kvar över Norrland. Här blev lördagen därför mest molnig och i kustlandet föll det snö som i de södra delarna mattades av under dagens lopp. Från Hälsingland och söderut sken solen. I Ottos skugga befann sig ett mindre lågtryck söder om Lofoten som gav besvärligt väder i södra och mellersta fjälltrakterna där snöbyar drog in i den kraftiga nordvästvinden.
Under söndagen den 19 var väderläget lugnt med gott om sol i stora delar av landet. I norra Norrland hängde en del moln kvar och snöfall som sakta klingade av.
Nytt oväder
Redan under eftermiddagen den 19 drog det in en del skurar över Götaland som över höglandet fick inslag av snö. Västerifrån närmade sig dess orsak vilket bestod av ett lågtryck över Norska havet som med sin varmfront drog in tidig måndagsmorgon den 20. Snöfallsvarning var utfärdad för stora delar av Götaland och Svealand där blandad nederbörd föll och ställde till det i morgonrusningen. I sydostligaste Götaland var nederbördsformen främst regn. Frampå dagen drog nederbörden bort från de södra delarna av landet och följdes av något uppluckrat molntäcke och tilltagande västlig vind. Snöfallet letade sig efter hand upp över Norrlandskusten.
Semlor, högtryck och en U-sväng
På den efterlängtade fettisdagen, 21 februari, tog snöfallet över Norrlandskusten en U-sväng söderut och berörde östra Svealand och senare också Gotland med snö eller snöblandat regn. I övriga landet bjöd dagen på sol varvat med en del moln i samband med ett högtryck. Som soligast blev det på västkusten. I norra Norrland dalade enstaka snöflingor ur molnen som med lite fantasi kunde jämföras med florsocker på en semla.
Natten mot den 22 var delvis klar och på många håll kylig. Naimakka rapporterade -35,0°.
Ostadigt väder
På dagen blev högtrycket bortkört av ett annalkande nordgående lågtryck som framåt eftermiddagen förde med sig snöfall över de västra delarna av Svealand och Norrland. Molnen dominerade i stort sett hela landet.
Resten av arbetsveckan präglades vädret av tät lågtryckstrafik. Den 23 passerade snöfall österut över landet i samband med ett nordgående lågtryck. Främst i Götaland hade nederbörden inslag av regn och följdes senare av dis eller lokal dimma. I norr uppstod en del luckor i molntäcket efter att snöfallet dragit bort.
Den 24 bjöd inte på några överraskningar då dagen nästintill kopierat gårdagens väder med undantag för ett något mindre utbrett snöfall i norr. Storskaligt fanns dock skillnader i att det nu var ett lågtryck med sydlig bana som ställde till det.
Ett högtryck över Brittiska öarna blockerade lågtrycken
Under helgen den 25 och 26 tog ett högtryck över Brittiska öarna rodret med soligt väder i stora delar av landet. Det sydligt gående lågtrycket var dock inte ännu redo att släppa Öland och Gotland. Här dominerade molnen med snöbyar som under lördagen kombinerades med kraftig vind och sammantaget nåddes gul varningsnivå. Även i fjällen drog det in en och annan snöby.
Vasaloppets vintervecka övergår i mild regi
Månadens sista två dagar var vädermässigt tudelade över landet. I norr närmade sig ett lågtryck från Ishavet med kraftig väst- eller nordvästlig vind i mellersta och norra Norrland. Solen var närvarande från mellersta Norrland och söderut och i södra halvan av landet fortsatte högtrycket att regera med mest svag vind.
I hela landet var det milt för årstiden. Med få undantag var det plusgrader i hela landet. Temperaturen var uppe på knappa 10 plusgrader så långt norrut som norra Norrlands kustland och rapporter om hur det droppade från hustaken inkom från Dalarna där Vasaloppsveckan var i full gång.
Norrsken långt söderut
Under de avslutande nätterna sken natthimlen upp av dansande smaragdgrönt och karminrött norrsken som sökte sig långt söderut över landet.
Norrland | +9,7° den 27 Lungö (Ångermanland) och Hudiksvall (Hälsingland) samt den 12 Sundsvall-Timrå flygplats (Medelpad) |
---|---|
Svealand | +11,3° den 27 Örebro flygplats (Närke) |
Götaland | +11,6° den 11 Karlshamn (Blekinge) |
Norrland | -35,0° den 22 Naimakka och den 4 Nikkaluokta (Lappland) |
---|---|
Svealand | -25,8° den 2 Särna (Dalarna) |
Götaland | -16,8° den 5 Hagshult (Småland) |
Norrland | 123,9 mm Edevik (Jämtland) |
---|---|
Svealand | 49,5 mm Töcksfors (Värmland) |
Götaland | 101,0 mm Baramossa (Halland) |
Norrland | 6,7 mm Svartberget (Lappland) |
---|---|
Svealand | 14,6 mm Asker (Närke) |
Götaland | 16,4 mm Visingsö A (Småland) |
Norrland | 1038,6 hPa den 4 Sveg (Härjedalen) |
---|---|
Svealand | 1040,1 hPa den 4 Arvika (Värmland) |
Götaland | 1042,1 hPa den 6 Falsterbo A och Malmö-Sturup flygplats (Skåne) |
Norrland | 981,0 hPa den 20 Storlien-Storvallen (Jämtland) |
---|---|
Svealand | 977,7 hPa den 17 Blomskog (Värmland) |
Götaland | 977,6 hPa den 17 Nordkoster (Bohuslän) |
Norrland | 124 cm den 25 och 28 Katterjåkk A (Lappland) |
---|---|
Svealand | 93 cm den 20 Storbron (Dalarna) |
Götaland | 22 cm den 4 och 5 Ljungby (Småland) |
Dygnsnederbörd på minst 40 mm februari 2023 (4 kB, pdf)
Medelvindhastighet vid kuststationer på minst 21 m/s i februari 2023 (6 kB, pdf)