Frågor och svar kring förnyade vädervarningar

Här finns en samling frågor och svar kring förnyade vädervarningar, med särskilt fokus på samhällsaktörer.

Varför har  SMHI valt att gå över till konsekvensbaserade vädervarningar?

En av SMHIs viktigaste uppgifter är att utfärda varningar när det finns risk för vädersituationer som kan orsaka störningar i samhället. Med konsekvensbaserade vädervarningar ökar förutsättningar för att samhället i tid ska kunna rusta sig på rätt sätt genom att:
•    lokala och regionala aktörer får bättre beslutsunderlag som stärker förmågan att hantera allvarliga vädersituationer
•    enskilda personer får bättre möjligheter att förbereda sig inför besvärliga väderlägen
Varningsinformationen från SMHI och berörda aktörer till samhället blir tydligare, mer enhetlig och enklare att agera utifrån eftersom den bygger på en aktörsgemensam bedömning av faktiska, förväntade konsekvenser.

Finns det öppna data för konsekvensbaserade vädervarningar?

Ja. Sedan den 15 oktober 2020 finns en första version av API-dokumentation för SMHIs förnyade varningsdata tillgänglig på smhi.se. Efter övergången till det förnyade systemet som planeras ske i oktober 2021 kommer föregående version av API inte fungera längre.
Följ de senaste datauppdateringarna på sida för öppna data på smhi.se

I grova drag – vilka är skillnaderna för länsstyrelserna i det nya varningssystemet, jämfört med det tidigare?

I det nya varningssystemet agerar länsstyrelsen i sin roll som geografiskt områdesansvarig i länet och ansvarar för att ge en samlad återkoppling på SMHIs varningsförslag inför en varningssituation. För att göra det kan de behöva samverka med andra regionala och lokala aktörer kring förväntad påverkan. 
Mer information finns i Nationell vägledning för vädervarningar - samhällsaktörernas arbete.

Nationell vägledning för vädervarningar - samhällsaktörernas arbete

 I grova drag – vilka är skillnaderna för kommuner, räddningstjänster, myndigheter och andra aktörer med operativ beredskap för vädervarningar?

För samtliga aktörer med operativ beredskap för vädervarningar innebär det nya varningssystemet en möjlighet till ökad delaktighet och större möjligheter att förbereda sin organisation på rätt sätt.

Mer information finns i Nationell vägledning för vädervarningar - samhällsaktörernas arbete.

Nationell vägledning för vädervarningar - samhällsaktörernas arbete

Varnar SMHI för mer än väder i och med införandet av konsekvensbaserade vädervarningar?

SMHI varnar även i fortsättningen för väder. Med konsekvensbaserade vädervarningar varnar vi för väder när det förväntas bli konsekvenser av en viss allvarlighetsgrad i det aktuella området.

Blir SMHIs varningar mer träffsäkra i det nya systemet?

Eftersom SMHIs samverkan med länsstyrelserna inför en varning kommer att öka, finns goda förutsättningar för bättre och mer regionalt anpassade vädervarningar. I varningskartan kommer det geografiska område som berörs av en varning ritas in på fri hand, istället för att ett helt distrikt markeras. Regionalt anpassade varningar och mer tydligt definierat geografiskt område ger förutsättningar för högre upplevd träffsäkerhet.

Hur går det till när en vädervarning ska utfärdas enligt det förnyade systemet, vad är skillnaden jämfört med tidigare?

Konsekvensbaserade vädervarningar innebär att beslut om varning fattas utifrån en bedömning av situationen som helhet. När man bedömer hur allvarlig en vädersituation kan bli så väger man in regionala förutsättningar och förhållanden. I ett område som är anpassat till exempel efter att det ofta är snörika vintrar är det inte relevant att varna vid samma mängder som i områden som sällan har snö. Likaså kan det vara mer relevant att varna om snön kommer tidigt på säsongen än om det kommer mitt i vintern. Till sin hjälp i bedömningen har man vid behov differentierat tröskelvärden och identifierat riskfaktorer som det är viktigt att man tar hänsyn till.

Inför en varning bedöms också riskfaktorer, till exempel tid på dygnet eller säsongen när vädret uppstår. En viss kombination av oväder som leder till större påverkan kan också vara en riskfaktor. Detsamma gäller om det varit besvärligt väder dygnen innan aktuell varning. 

På vilket sätt samverkar SMHI med regionala aktörer inför en vädervarning i det förnyade systemet?

För att fånga upp lokal och regional påverkan inför beslut om varning finns ett nytt arbetssätt där SMHI samverkar med andra aktörer inför beslut om varning.

Det nya sättet att arbeta med varningar innebär en utvecklad samverkan mellan SMHI och andra samhällsaktörer vid allvarliga väderhändelser och utgår från befintliga rutiner och samverkansformer inom det svenska krishanteringssystemet.

Metodiken bygger på att SMHI, inför beslut om att utfärda en varning, intensifierar samverkan med myndigheter och aktörer på lokal, regional och central nivå. Varje aktörs bedömning av förväntad påverkan och den samlade lägesbilden blir grunden för SMHIs vädervarning. Även andra aspekter kan vägas in i påverkansbedömningen, till exempel tid på dygnet, föregående eller efterföljande väder och kombinationer av olika väderparametrar.

Vid snabba väderförlopp, där behovet att snabbt komma ut med information till allmänheten, är det möjligt att publicera en varning innan en fullständig besluts- och samverkansprocess har genomförts.

Vår organisation ska samverka med SMHI och behöver mer information, var hittar vi material?

I Nationell vägledning för vädervarningar - Samhällsaktörernas arbete finns information om det förnyade systemet, om metodik, arbetsprocesser, roller och ansvar.

Nationell vägledning för vädervarningar - samhällsaktörernas arbete

Det finns också utbildningsmaterial för samhällsaktörer.

Informations- och utbildningsmaterial om förnyade vädervarningar

Beslutas alla vädervarningar genom samverkan i det förnyade systemet?

Nej, det finns varningstyper där en samverkan inför ett varningsbeslut inte är motiverat:
•    där kriterierna för att varna är fasta och beslutade, genom till exempel internationella överenskommelser. Ett exempel är vindvarningar till havs.
•    där det enbart är vädermässiga faktorer som styr graden av påverkan, till exempel varningen "Frisk vind med stark kyleffekt".
•    varningslägen med hög osäkerhet i geografisk placering och snabba förlopp, till exempel skyfallsliknande regn.
Beslutet om varning fattas då i stället direkt av SMHI i en process liknande den som används idag.

Vem ansvarar för det underlag som SMHI använder för att bedöma påverkan i ett område? 

Det är SMHI som ansvarar för och förvaltar den information som förs in i SMHIs nationella bedömningsstöd, däremot tas underlaget fram och utvecklas i samverkan med till exempel länsstyrelserna.

Hur går nationell varningsutvärdering efter en vädervarning till?

De länsstyrelser som har varit berörda av varningen ombeds av SMHI att göra en utvärdering genom att svara på ett antal frågor kring den upplevda varningssituationen.  Tillsammans med SMHIs egen prognosutvärdering ligger detta till grund för förbättringsförslag och mätetal. 

SMHI har ju både allmänna vädervarningar och larmtjänster – vad är det för skillnad?

Ett av SMHIs grunduppdrag (enligt myndighetens instruktion) är att utfärda varningar när väderutvecklingen väntas innebära risker för allmänheten och störningar i samhällsfunktioner. Medan SMHIs vädervarningar på smhi.se och i SMHIs väderapp ser till breda målgrupper, är SMHIs kundanpassade väderlarm till för verksamheter som är särskilt känsliga för oväder. Väderlarm är en abonnemangstjänst som skräddarsys efter kundens behov. Den som abonnerar på ett väderlarm kan till exempel ha anpassade gränsvärden för när larm ska aktiveras för till exempel vind, snö eller åska.

Om kundanpassade väderlarm - information på smhi.se