I januari är det i genomsnitt -2,5° på landskapets högsta punkt Tomtabacken, ungefär lika kallt som i Gävletrakten, medan det på Visingsö och vid södra Kalmarsund bara är omkring 0°. Värdena avser referensperioden 1991-2020.
Notabelt är att Tomtabacken i juli har en medeltemperatur på knappt 16°, ungefär samma julimedeltemperatur som Lycksele i södra Lappland. Kustområdena i östra Småland har upp mot 18° i juli, och hör till de varmaste i Sverige.
Den uppmätta årliga nederbördsmängden varierar i genomsnitt från cirka 500 mm på Visingsö och lokalt i Kalmartrakten till 1000-1100 mm vid gränsen mot Halland.
Varmast i Sverige
Observatören i Målilla (senare meteorolog vid SMHI) uppmätte 38,0° vid en extra observation klockan 14 den 29 juni 1947. En tangering av det svenska temperaturrekordet var därmed ett faktum!
Förutom värmerekordet för juni innehar olika platser i östra Småland de svenska värmerekorden för ytterligare sex månader, nämligen januari med 12,4° i Allgunnen den 5 januari 1973, februari med 17,0° i Kalmar den 25 februari 2021, mars med 22,2° i Oskarshamn och Sandbäckshult sydväst om Mönsterås den 30 mars 1968, maj med 32,5° i Kalmar den 28 maj 1892 (delat med Kristianstad dagen innan), oktober med 24,5° i Oskarshamn den 9 oktober 1995 samt november med 18,4° i Gladhammar den 6 november 2020 (delat med Ugerup i Skåne 1968).
Kallast i Götaland
Småland innehar också köldrekordet för Götaland. Det sattes den 13 och 14 januari 1918, då Lommaryd hade -38,5°.
Nästan lika kallt var det den 26 och 27 januari 1942, då Ogestad, Lessebo och Oskarshamn hade -38,0°. Noteringen i Oskarshamn är mycket anmärkningsvärd, eftersom staden ligger vid kusten.
Rekordregn
Den västra delen av Småland får i genomsnitt betydligt mer nederbörd än den östra beroende på att de förhärskande sydvästvindarna tvingar luften att stiga över Sydsvenska höglandet.
De största dygnsmängderna kan däremot likaväl förekomma i östra delen av landskapet i samband med häftiga åskskurar eller att lågtryck passerar över Östersjön. Den allra största dygnsmängden är 163,0 mm i Hinshult den 7 juli 2012.
Augusti 1945 är den nederbördsrikaste kalendermånaden i Småland med 347,4 mm i Åby norr om Ljungby.
Våldsamma oväder
Smålandskusten är utsatt för svåra snöfall i samband med ihållande nordostvind över isfritt hav. Det värsta av dessa inträffade den 3-4 januari 1985, och gav upp till en meter nysnö. Enligt SMHIs kartläggning uppskattas snödjupet i trakten av Misterhult norr om Oskarshamn till som mest cirka 150 cm vid detta tillfälle.
Ett i tiden mer utdraget snöfall inträffade under första hälften av januari 1987, alltså bara två år senare. Då var snödjupet störst i Oskarshamn med 105 cm den 14. Båda snöovädren orsakade enorma problem för trafiken.
Men det kan även snöa våldsamt i inlandet. Under ett mycket svårt snöoväder som kulminerade den 17 november 1995 fick sålunda Ramsjöholm nordost om Huskvarna 75 cm snö.
Det största snödjup som uppmätts i Småland är 125 cm i Tranhult väster om Vaggeryd den 14 februari 1977.
Ett snöfall som inträffade den 23 oktober 1921 vållade närmast totalt bortfall i eldistributionen i norra Götaland och södra Svealand. Anmärkningsvärt är också ett snöfall som så sent som den 14 juni(!) 1982 gav upp till en decimeter snö i landskapets inre.
Extrema skogsskador
Eftersom det blåser från väster när det stormar som värst i Sverige, är Småland då mindre utsatt än väst- och sydkusten.
Att det kan blåsa hårt även vid västvindar blev smålänningarna dock varse i samband med stormen Gudrun den 8 januari 2005, då vindbyar på upp till 33 m/s noterades i både Växjö och Ljungby. Vid detta tillfälle orsakade vinden extremt omfattande skogsskador och avbrott i elförsörjningen och teletrafiken.
Ett mer okänt problem för elförsörjningen orsakade stormen den 22 september 1969. Då piskades salt skum upp till havs och drev in över land, bland annat till Småland, där det avsattes på elledningarnas isolatorer med kortslutning som följd.
Högsta temperatur |
38,0°C i Målilla |
29 jun 1947 |
---|---|---|
Lägsta temperatur |
-38,5°C i Lommaryd |
13-14 jan 1918 |
Största dygnsnederbörd |
163,0 mm i Hinshult |
7 jul 2012 |
Största månadsnederbörd |
347,4 mm i Åby |
aug 1945 |
Största årsnederbörd |
1412.6 mm i Singeshult |
1994 |
Största snödjup |
125 cm i Tranhult |
14 feb 1977 |
Största snödjupsökning |
72 cm i Oskarshamn | 4 jan 1985 |
Högsta medelvindhastighet |
23,6 m/s på Visingsö* |
22 feb 2008 |
Högsta byvindhastighet |
32.8 m/s i Ljungby |
8 jan 2005 |
* Vindhastigheten uppskattades till 26 m/s i Västervik den 30 december 1988 samt i Falerum den 6 januari 1975, den 22 och 29 september 1969, den 1-2 november 1969 samt den 21-22 december 1971.