
Med industrialiseringen av Sverige vid förra sekelskiftet växte kraven på en stor och stabil energitillgång, och det var naturligt att i första hand använda vattenkraft för att bygga upp landets energisystem. Sveriges vattendrag var vid denna tidpunkt relativt opåverkade av vattenkraft, men användes i stor utsträckning för flottning av timmer och annat gods.
I riksdagen väcktes år 1898 en motion om att undersöka landets vattenfall för att skapa en uppfattning om storleken och värdet av vattenkraften. Undersökningen pågick under flera årtionden och mynnade ut i publikationen ”Förteckning över Sveriges vattenfall”, en hydrologisk atlas i tre volymer med beskrivningar, kartor och diagram över varje större vattendrag i landet.

Unik tillbakablick över dåtidens landskap
Idag är de flesta av Sveriges vattendrag utbyggda och vattenkraften utgör en viktig del av vårt energisystem, både som baskraft och reglerkraft. Vattenkraften står för knappt hälften av landets elförsörjning i medeltal, och är vår viktigaste förnyelsebara energikälla. Likaväl har vattenkraften påverkat miljön längs vattendragen.
I samband med att SMHI nu tillgängliggör ”Förteckningen över Sveriges vattenfall” i digitalt format kan fler skapa sig en bild av de förändringar som skett i våra vattendrag de senaste hundra åren.
Verket kan också användas som referensmaterial för de som arbetar med miljöfrågor i vatten eftersom det erbjuder en unik tillbakablick över svensk landskaps- och samhällshistoria.
Nutidens stora utmaning - att försöka anpassa samhället till hållbara energi- och miljömål – skiljer sig från de utmaningar vårt samhälle stod inför i början av 1900-talet, men en historisk återblick kan likaväl ge spännande perspektiv.