Sök i Kunskapsbanken

Under höstmånaden oktober faller de största nederbördsmängderna oftast i samband med fronter och sammanhängande områden med ihållande regn.

I september är det något färre tillfällen med kortvarigt och mycket kraftigt regn jämfört med sommarmånaderna. Vädret börjar övergå till höstcirkulation då större del av nederbörden faller i samband med frontbundna ihållande regnområden.

Under juli och augusti ar atmosfären i medeltal som varmast och fuktigast. Det är också då vi sett de flesta fallen med skyfallsliknande regn. Det sannolikt allra kraftigaste regn vi känner till i Sverige, Fulufjällsregnet, inträffade i slutet av augusti 1997. Tyvärr fanns dock inga officiella …

Under högsommarmånaden juli är atmosfären i medeltal som varmast och fuktigast, vilket återspeglas i att några av de allra största nederbördsmängderna under året observerats då.

De största nederbördsmängderna i juni är i allmänhet något beskedligare än under de övriga sommarmånaderna.

I maj börjar nederbördsmönstret likna det under sommarmånaderna med många av de största nederbördsmängderna kopplade till lokala och kraftiga åskskurar.

De största månadsnederbördsmängderna i april är liksom för vintermånaderna rapporterade från Jämtlands- och Lapplandsfjällen. De största dygnsmängderna uppvisar däremot en större spridning över Sverige.

De största nederbördsmängderna i mars är liksom för de egentliga vintermånaderna rapporterade från Jämtlands- och Lapplandsfjällen.

De största nederbördsmängderna i februari har liksom för övriga vintermånader rapporterats från Norrlandsfjällen under milda vintrar med hög frekvens västliga och sydvästliga vindar.

De största nederbördsmängderna i januari återfinns med få undantag i fjällkedjan. Det är under milda vintrar med stor andel västliga och sydvästliga vindar som fjällkedjan får ta emot stora mängder nederbörd som ibland kan falla som regn. På den norska sidan av fjällkedjan kan de sammanlagda …