SMHI använder cookies för att följa upp och förbättra webbplatsens innehåll och tjänster. Genom att använda SMHIs webbplats accepterar du att cookies används. Om du inte accepterar kan du begränsa lagring av cookies i din webbläsares inställningar.
Mer om cookies och personuppgifter på SMHIs webbplats
Varje år sammanfattar SMHI de hydrologiska och oceanografiska förhållandena i Sveriges vattenmiljöer, i sjöar, vattendrag och i havet. Sidan uppdateras med nya artiklar under året.
Årets summerade utflöde var som vanligt ungefär dubbelt så stort som inflödet. Ett inflöde under årets början var tillräckligt stort för att kunna spåras i Östersjöns djupvatten. Under hösten registrerades två mindre inflöden efter en lång period med lågt vattenstånd i Östersjön. Det ackumulerade …
År 2016 inleddes med varierande vattenstånd orsakat av varierande väderlek. Under våren sjönk nivåerna till under det normala, vilket höll i sig en bra bit in på sommaren. Detta följdes sedan av stigande nivåer i samband med ett antal stormpassager. Under hösten sjönk nivåerna …
Isvintern 2015-2016 inleddes något sent och blev lite kortare än normalt. Även isutbredningen blev mindre än den normala, men kortvarigt nådde den nära normal utbredning i samband med en kall period kring den 23 januari, då större delen av Bottenviken, norra Kvarken, kusterna längre söderut, samt …
Vintern 2015-2016 liknar mycket de senaste årens vintrar med generellt sett mindre snö än normalt men med relativt mycket snö i fjälltrakterna. I nordöstra Norrland smälte snön snabbt i maj och orsakade höga flöden i vattendragen.
Issäsongen blev kort eftersom isläggningen skedde sent och islossningen tidigt. Vintern var övervägande mild med endast en riktig vintermånad, januari. Mildväder drog in i mars med höga temperaturer i norra Sverige.
Cyanobakterieblomningen i Östersjön kom igång sent 2015, men var intensiv så länge den varade. I Västerhavet var förekomsten av giftiga arter måttlig. En alggrupp som kan vara skadlig för fisk och andra organismer blommade och orsakade förhöjda klorofyllvärden i april-maj. Annars var det typiska …
Ett år med stor avrinning i norra Sverige och kraftig snösmältning i fjällen under sommaren. För södra Sverige ses låg avrinning i öster och hög avrinning i väster, ett mönster som är bekant från tidigare år.
Vattennivåerna i de stora sjöarna följde väl det mönster som långtidsmedelvärdena uppvisar. I Vänern, Vättern och Mälaren var nivåvariationerna under året små.
Stora delar av södra Sverige fick både en blöt start och ett blött slut på året. Det var en torr höst men lokalt stora nederbördsmängder gav höga flöden. Stora snömängder i fjällen orsakade en utdragen vårflod. Regn i maj gav höga flöden i norra Norrland.
